AI
Manner: AI lär hugga mer mot personer med höga inkomster
Någon gång i mitten på 90-talet fick jag mitt första e-mail. Jag kommer inte exakt ihåg när, men jag kommer ihåg att avsändaren var en handlare på den amerikanska affärsbanken Goldman Sachs. Vi hade redan tidigare kunnat kommunicera med varandra genom att skicka meddelanden genom olika affärssystem, så jag förstod inte vilken teknisk milstolpe jag hade bevittnat när mejlet nådde mig. Så småningom började det dyka upp olika webbplatser (WWW – World Wide Web) där man kunde få information och utföra saker.
Idag fick jag ett meddelande i min telefon att jag hade minskat min genomsnittliga surftid den sista veckan till 2 timmar och 37 minuter/dag. Knappast en dagslända som en minister hintade på 90-talet. Och då är jag ändå till åren. De flesta under trettio lägger nog mer tid än så i den digitala världen.
Fem, sex år efter att jag fått mitt första mejl kunde man också se hur produktiviteten i Sverige började stiga kraftigt. Produktiviteten fortsatte att öka under lång tid såväl i Sverige som i flertalet andra länder. Internet visade sig vara ett tekniskt språng av samma dignitet som såväl järnvägen, som bilen och flyget. Även vid dessa tillfällen ökade produktiviteten med eftersläpning. Man kunde också se stora effekter på arbetsmarknaden där vissa yrkesgrupper ökade medan andra helt försvann. Man undrar stilla hur iskarlen mådde när han såg det första kylskåpet…
Iskarlen har min sympati
De senaste sex månaderna har jag börjat få en ny typ av fråga vid den obligatoriska frågestunden efter att jag hållit mina presentationer. Hur kommer AI (artificiell intelligens) att påverka makroekonomin? Frågan dyker upp allt oftare och i media debatteras frågan från alla håll och kanter. Åsikterna är många och ämnet är komplicerat.
Vill man grovt sammanfatta åsikterna så innebär AI antingen jordens undergång eller räddning och allt däremellan. Självlärande maskiner som kan kommunicera, och förstå, det mänskliga språket och samtidigt ha tillgång till all den kunskap som finns samlad på nätet är redan på plats. Faktum är att jag nyligen kopplade upp mig på en chat-GPT (Generative Pre-Training Transformer) för att få en försmak av vad en utlöpare inom AI kan medverka till.
Jag ställde en fråga som är mycket svår att svara på och som jag många gånger ställt mig själv: När vinner ÖIS Allsvenskan nästa gång? Till min besvikelse fick jag inget årtal till svar men jag fick däremot ett mycket välformulerat svar om hur ÖIS borde gå till väga för att, kanske, så småningom vinna Allsvenskan.
Nyfikenheten tog nu över och jag började ställa frågor om hur AI kan komma att påverka arbetsmarknad, inflation och andra makroekonomiska variabler. Svaren som spottades ut låg farligt nära de slutsatser jag själv kommit fram till när jag funderat på dessa frågor. Jag började känna en stark sympati för iskarlen.
Produktiviteten kommer öka
Utan att veta vilka regler och avgränsningar som kommer att omfamna AI så är ändå anden ute ur flaskan. Tekniken går inte att stoppa, det har historien bevisat. Och därmed kan man rimligen också dra vissa förenklade slutsatser eller ”gubbgissningar”. Jag gissar att produktiviteten kommer att öka igen – med viss eftersläpning som vid tidigare tillfällen. Väldigt många processer, idag utförda av människor, kommer att kunna göras snabbare, billigare och enklare av självlärande maskiner. Och människor som använder AI i sina arbeten kommer rimligtvis även de att bli mer produktiva och effektiva. Det är nog den enklaste gissningen. Ökad produktivitet alltså.
Arbetsmarknaden kommer naturligtvis också påverkas. Andra bedömare, mer pålästa än jag, menar att AI framför allt kommer att slå mot bättre betalda jobb inom tjänstemannakåren, administration och ingenjörer till exempel.
Däremot kommer mer manuella/fysiska arbeten inom bygg- och underhållsbranscher att påverkas i mindre omfattning. Alltså, AI hugger mer mot administrativa och analyserande arbeten – alltså mot högre inkomstgrupper – och mindre på manuella fysiska arbeten.
Internet slog också mot administrativa arbeten men inte mot högre inkomstyrken i samma omfattning som AI förväntas göra. Samtidigt kommer också – precis som vid tidigare tillfällen – nya jobb att skapas som länkar in i den nya tekniken. Historien visar att arbetsmarknaden ofta förfasats över tekniska framsteg – maskiner ersätter människan. Men historien visar också att nya jobb skapas vid varje tekniskt skifte. Dock kommer de nya jobben senare när skiftet är implementerat.
Svårt att förutse inflationen
Slutligen har vi inflationen. Den tyckte både jag och GPT-chatten var svårare att förutse. Instinktivt kan man tycka att förändringarna på arbetsmarknaden skulle kunna leda till en generell press på lönerna och därmed generellt lägre inflation. Samtidigt är inflationsimpulserna mycket mer komplicerade och kan komma från många olika håll.
AI-fenomenet lär skapa nya omställningar som leder till ändrade beteenden som i stället kan driva upp priser inom vissa segment eller varugrupper. Dessutom; klimatförändringar, energiomställning och demografiska utmaningar kan ha en mer avgörande påverkan på inflationen och AI därmed bli en mindre viktig variabel.
Boten bjuder på Göteborgsvitsar?
AI-begreppet omfattar mycket mer än det jag lekmannamässigt försökt beskriva ovan. GPT-chattar är bara en av många kommande utvecklingar av AI. Jag måste erkänna att jag har lika svårt att omfamna AI:s konsekvenser som jag hade den där gången när jag fick mitt första e-mail. Men, vis av erfarenheterna från den gången, aktar jag mig också för att underskatta de effekter som AI kan få på både ekonomi och samhälle. Moraliska och, i slutändan, existentiella frågor blir oundvikliga när och om självlärande maskiner, robotar och datorer får större utrymme.
Min virtuella samtalspartner – GPT-chatten – var dock inte speciellt rolig att samtala med. Yup, den pratar också om man vill. Men självlärande som den är lär den väl snart slänga in ordvitsar på göteborgskt manér så att samtalen blir mer lustfyllda. Det lär nog hända innan ÖIS vinner Allsvenskan tyvärr.
Olof Manner är senior rådgivare vid Swedbank och makroekonom.
Kommentera artikeln
I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.
Grundreglerna är:
- Håll dig till ämnet
- Håll en respektfull god ton
Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.
