Manner: När skulderna blir för stora går det förr eller senare åt helvete

De svenska hushållens höga skulder är i dag inte någon risk för landets ekonomi. Men när och om räntorna stiger kan de snabbt bli det. Det sade Olof Manner, senior rådgivare på Swedbank, vid Affärsvärlden och Deloittes Almedalsseminarium "Svenskarna och skuldberget - är hushållen en risk för ekonomin?".

Olof Manner är inte orolig med nuvarande ränteläge. Ökningstakten i hushållens skuldsättning har avtagit, men ökar fortfarande.

”Så länge som räntorna är låga är jag inte orolig, men om räntorna av någon anledning börjar gå upp då kommer vi få se effekter av detta… Även om inflationen är dödförklarad så är den inte död, den är nog bara vilande”, sade han.

Manner tog upp att ingen vet hur läget är om tio år ”och det måste man ta höjd för. Det är lätt att glömma bort i denna lågräntemiljö vi har i dag”.

”När skulderna blir för stora går det förr eller senare åt helvete, men det kan tänkas att det dröjer”, sade han och hänvisade till sina 30 år som räntehandlare.

Klas Eklund, tidigare chefekonom på SEB och nu seniorekonom, på Mannheimer Swartling, konstaterade att motståndskraften i dag är mycket starkare i dag än tidigare, som vid den svenska krisen i början på 1990-talet och den amerikanska skuldkrisen 2008, samtidigt som räntorna är extremt låga. Bankerna har också ”tightat till” lånevillkoren och man har i dag livremmar och hängslen.

”Det motsäger inte att det finns grupper som lånar för mycket, men den gruppen är inte så stor att den utgör en systemrisk för samhället”, sade Eklund.

Han sade att om dagens lågräntemiljö är en övergång till en längre period av låga räntor är det vi ser en rationell anpassning från hushållens sida.

Erika Eliasson, chef för strategisk kommunikation på Lendify, noterade att inte alla i samhället har tillgång till låga räntor, utan att många i dag stängs ute från billig finansiering.

”Denna marknad måste effektiviseras”, sade hon.

Andreas Näsvik, partner och Sverigechef Nordic Capital och styrelseledamot Intrum, är inte så orolig för svensk del, även om antalet som är sena med betalningar har ökat något.

Han sade att de två vanligaste orsakerna bakom att man får problem att betala sina skulder är ”livshändelser”, skilsmässa och arbetslöshet.

Näsvik tyckte att kunskaperna i matematik bör höjas eftersom det finns många människor som då skulle undvika att sätta sig i en skuldfälla.



OBS: Ursprungsversionen av denna artikel publicerades på en äldre version av www.affarsvarlden.se. I april 2020 migrerades denna och tusentals andra artiklar över till Affärsvärldens nya sajt från en äldre sajt. I vissa fall har inte alla delar av vissa artiklar följt på med ett korrekt sätt. Det kan gälla viss formatering, tabeller eller rutor med tilläggsinfo. Om du märker att artikeln verkar sakna information får du gärna mejla till webbredaktion@affarsvarlden.se.