Mat på nätet hotar vinsterna

Stora investeringar och Kinneviks inhopp i Mathem har satt fart på kriget om matkunderna på nätet. Hushållen handlar online som aldrig förr men för dagligvarukedjorna innebär det fallande vinster.

När Kinnevik meddelade att de investerar 900 miljoner kronor i Mathem.se i februari i år hade tillväxten för mat på nätet redan tagit ordentlig fart. Med Kinneviks kapital, nätverk och erfarenhet ska Mathem trappa upp kampen mot de stora jättarna.

Samtidigt rapporterar de stora kedjorna rejäla ökningar för sin egen e-handel och satsar friskt på en blomstrande framtid för mat på nätet.

Mathem var en av pionjärerna och är idag den enda renodlade näthandeln inom livsmedel, så kallad pure play. I stort sett alla andra har både butiker och e-handel. Förra året växte den svenska marknaden för mat på nätet med knappt 27 procent till omkring 5,1 miljarder kronor exklusive momsen och de senaste tre åren har tillväxttakten legat i det häradet. Enligt det ganska nya Dagligvaruindex ökade dagligvaror på nätet 19,1 procent det första kvartalet. Då ingår inte Mathem i statistiken.

-Det är inte en tillfällighet att vi investerar nu. Det är en sektor där det händer mycket och potentialen är stor med en nordisk dagligvarumarknad på omkring 74 miljarder euro, säger Kinneviks Vd Georgi Ganev.

Än så länge handlas det relativt lite mat online och förra året utgjorde näthandlade livsmedel drygt 2 procent av den totala dagligvaruhandeln, enligt flera uppskattningar. I Storbritannien handlas cirka 8 procent av dagligvarorna via nätet med den största koncentrationen i urbana centra som London. I Sydkorea, världens digitala mecka, ligger andelen på 20 procent.

-Vi har ett långt perspektiv på våra investeringar och har till exempel ägt Tele2 i över 20 år. Vi ser en sådan möjlig utveckling i Mathem genom att bygga ett framgångsrikt bolag i Norden i den sektorn, säger Georgi Ganev om investeringen i Mathem som är hans första stora investering och Kinneviks största sedan Zalando.

Potentialen är alltså stor men efter att ha dragit fötterna efter sig i flera år, eller, som en del kritiker hävdar, medvetet försökt hålla tillbaka utvecklingen har de stora kedjorna nu satt fart och satsar stora pengar på e-handel.

Logiken är enkel. Den totala marknaden för livsmedel växer knappast i volym och varje krona som går till e-handel försvinner därför från någon butik. Ska man överleva som dagligvarukedja och helst behålla sin position så måste man ut på nätet. Det handlar om en gradvis migration från butiker till e-handel på samma sätt som skett i andra segment av detaljhandeln.

För att hänga med krävs dock investeringar, och stora sådana.

-Dagligvaror är en lågmarginalbransch och för att lyckas med e-handel måste du vara den mest effektiva i bakomliggande led. Den som är mest effektiv och förstås har en bra kundlösning vinner och vårt samarbete med Ocado kommer göra oss svårslagna på sikt, siar Per Strömberg vd på ICA.

På lite kortare sikt är dock alla i branschen i någon mån förlorare. Ska man vara kvar är e-handel nödvändigt men det kostar – mycket. Enligt uppskattningar från Handelsbanken som i detalj tittat på e-handel inom svensk dagligvaruhandel så skulle en ökning av andel näthandlande till omkring 10 procent, det scenario som ICA jobbar efter, sänka branschens rörelsevinst med nästan 11 procent jämfört med om det inte fanns någon e-handel.

Prenumeranter kan logga in och läsa en längre version av artikeln här.



OBS: Ursprungsversionen av denna artikel publicerades på en äldre version av www.affarsvarlden.se. I april 2020 migrerades denna och tusentals andra artiklar över till Affärsvärldens nya sajt från en äldre sajt. I vissa fall har inte alla delar av vissa artiklar följt på med ett korrekt sätt. Det kan gälla viss formatering, tabeller eller rutor med tilläggsinfo. Om du märker att artikeln verkar sakna information får du gärna mejla till webbredaktion@affarsvarlden.se.