Med vind på börsen

Ett par svenska statliga stödåtgärder i vindkraftsindustrin fick oväntat stor uppmärksamhet i veckan som gick. Måttliga sju miljoner kronor satsas på att bygga fyra nya vindkraftverk och, kanske viktigare, på forskning. Det nyväckta mediala intresset förklaras kanske med att branschen fortfarande präglas av lite pionjäranda och nyhetsfräschör.

Annat är det i Danmark. Där har målmedvetna satsningar i decennier skapat en framtida världsindustri värd att räkna med. Danskarna har med åren satt upp 5.600 vindkraftverk hemmavid, mot knappt 500 i Sverige. Enligt branschorganisationen Vindmølleindustrien står vindkraftverken i landet nu för 12 procent av landets konsumtion. I Sverige är siffran 0,2 procent.

Samtidigt har vindkraftverkproduktion blivit en exportframgång. Fyra danska vindkraftverk-tillverkare finns på listan över världens tio största. Det har gjort att inte minst placerare har fått upp ögonen för de danska vindkraftföretagen. Det näst största av dem, Vestas Wind Systems, visar kraftfull tillväxt med god lönsamhet. Omsättningen 1999 steg till cirka 5 miljarder danska kronor och vinsten före skatt till nästan 500 miljoner kronor.

Möjligheterna till framtida tillväxt har fått bolagets aktier att skjuta i höjden, från knappt 300 kronor i början av året till över 1.800 i förra veckan, efter att bolaget presenterat en stororder där det spanska delägda (40 procent) bolaget Gamesa tagit en order värd fem miljarder kronor.

Med ett börsvärde kring 18 miljarder (21 miljarder svenska kronor) är Vestas därmed större än Carlsberg.

Det andra stora vindkraftbolaget, NEG Micon, har däremot haft det motigt på börsen. Försäljningen har skjutit i höjden, men bågen spändes för hårt och bolaget räddades undan konkurs efter en nyemission i somras. Börsvärdet är i storleksordningen fem miljarder kronor

Framtidsindustri

Den danska vindenergiundret har rönt uppskattning långt utanför landets gränser och branschen brukar peka på tre skäl till framgångarna.

Viktigast är antagligen traditionen. Redan på 1890-talet byggdes det första elproducerande vindkraftverket i Danmark. Under 1950-talet byggdes en för tiden banbrytande konstruktion, Gedser-verket.

Energikriserna under 1970-talet är nästa skäl. När energibolag i Kalifornien ville satsa på alternativ energi fanns bara danska vindkrafttillverkare med mångårig erfarenhet. Det fick till följd att amerikanerna köpte hundratals kraftverk under bara några år. Symptomatiskt för den danska industristrukturen är kanske att det blev producenter av jordbruksmaskiner som gjorde jobbet.

Det tredje skälet är den danska energipolitiken, som varit överraskningsfri under lång tid. Det har medfört att satsningarna på vindkraftverk inte har kullkastats av skatte- eller andra energipolitiska förändringar.

Effekterna är omvälvande för dansk industri. Omsättningen i branschen under 1999 steg med 60 procent till cirka 12,5 miljarder svenska kronor. Boomen har skapat cirka 15.000 nya jobb i landet.

Pris som ny kolkraft

Vindkraft i Sverige associeras kanske främst med dyra experimentanläggningar som inte bär sina egna kostnader. Men den danska utvecklingen visar att högre effektivitet, bättre och billigare material och allt större kraftverk gör att nya elanläggningar kan konkurrera med kostnaderna för att installera ny kolkraft. Tillförlitligheten, och kostnaderna, för vindenergi varierar förstås främst med vindarna. Dubbel vindstryrka ger åtta gånger mer vindenergi, men samtidigt en vink om att det inte går att bygga en stabil elförsörjning med utgångspunkt från vindkraft. Enligt den danska branschorganisationen är förhållandena dock sådana att vindstyrkorna samvarierar ungefär i takt med elkonsumtionen, i Nordeuropa blåser det mer på dagen än på natten och mer på vintern än på sommaren. Kilowattpriset på nyproducerad dansk vindkraft har på 15 år sjunkit med i storleksordningen två tredjedelar och ligger nu omkring 25-30 danska öre för anläggningar i energiparker som har god vindtillgång:

“Prismässigt kan vi producera och konkurrera med nya kolkraftverk, däremot inte med gammal. Numer kan vi faktiskt med en genomsnittlig placering av kraftverket producera el billigare än vad som är möjligt med ny kolkraft”, säger Christian Kjær, ekonom vid Vindmølleindustrien.

Svag vind i Sverige

Att Sverige, trots historiska traditioner inom kraftgenerering, nästan helt har missat vindkraften brukar förklaras av det enkla faktum att här fanns tillräckligt med elenergi ändå under de aktuella oljekrisåren, till följd av de storskaliga satsningarna på vatten- och kärnkraft. Ett undantag är det lilla Täby-företaget Nordic Windpower, som just nu håller på att bygga sina två första vindkraftverk med sju anställda. SEB Företagsinvest och Investors småföretagsportfölj, Novare, är två av delägarna.

Trots mycket prat är det ju inte förrän under de allra senaste åren som satsningarna på alternativ till kärnkraften har aktualiserats – bland annat har ju statsminister Göran Persson i en “vision” sagt att kärnkraftverket Barsebäcks elproduktion om tio år kan ersättas med vindkraft.

Investeringskostnaderna bara för att ersätta Barsebäck kan sluta på i runda tal 20-30 miljarder kronor.

Så Göran Perssons vision blir i så fall mumma för dansk vindkraftindustri.

Dansk affär

Men energibranschen är dessutom utsatt för liknande politiska satsningar runt om i hela världen. Åtminstone i industriländerna blir den politiska styrningen allt hårdare, eftersom kol- och oljeeldade kraftanläggningar inte står för alla de kostnader som de skapar, främst i form av utsläpp till omgivningarna. Internationella avtal om att minska växthuseffekten genom att dra ner på koldioxidutsläppen från kol och olja blir därför den kanske enskilt viktigaste drivkraften till den framtida expansionen.

Under 1999 byggdes till exempel vindkraftverk med en samlad kapacitet på 3.400 megawatt, vilket betyder att det nu finns kraftverk i världen med installerad effekt på cirka 14.000 megawatt, motsvarande 15-20 stora kol- eller kärnkraftverk.

“Vindkraften rider på en våg av politisk välvilja och det kommer att bestå så länge bestämmelserna om att minska koldioxidutsläppen står högt på dagordningen i miljödebatten”, säger Per Kroghsgaard, direktör vid analysföretaget BTM Consult till den danska tidningen Jyllands-Posten.

Gynnsamma regler

Tyskarna har kanske de mest gynnsamma reglerna för ägare till vindkraftverk. Lokala energibolag har köpplikt till ett elpris som ligger ungefär på dubbla produktionskostnaden.

Energidepartementet i Förenta staterna, världens största energikonsument, har offentliggjort ett förslag om att fem procent av elenergin ska komma från vindkraft senast 2020.

I Danmark infördes efter nyår ett nytt stödsystem, där kraftverksägare säljer sina vindkraftcertifikat till elbolagen så att dessa kan uppnå olika miljömål som ställs upp, av myndigheter eller kunder.

Svenska regler är för närvarande i stöpsleven, men från nästa år införs ett nytt subventionssystem. Det viktigaste för regeringen är antagligen att få bort vindkraftskostnaderna ur statsbudgeten så att alla elanvändare delar på kostnaderna.

Vettigast verkar det danska systemet vara med ett övergripande mål om, säg, fem procent av elanvändningen från vindkraft, som marknaden därefter med affärer i “gröna” vindkraftscertifikat kan prissätta själv.