Molenius: En historisk miss av Riksbanken – strax innan rekordförlusten

Sveriges första privata bank – Stockholm Banco – grundades 1656 av Johan Palmstruch med tillstånd av den dåvarande svenska kungen Karl X Gustav. Ökad handel och större ekonomisk aktivitet skapade behov av banker, där kapital kunde samlas och lånas ut till företagsamhet. Banken var innovativ genom att börja ge ut så kallade kreditivsedlar (istället för traditionella kopparmynt). Snart fick dock banken problem till följd av allmänhetens misstro över sedlarnas värde, och banken upphörde efter några år. Lärdomen var (och är) att trycka för många sedlar eller mynt har i historien alltid slutat med gråt.

Ständerna (adeln, prästerna, borgarna och bönder) ansåg dock att det behövdes en bank i Sverige. Därför grundade svenska staten år 1668 Riksens Ständers Bank, sedermera Sveriges Riksbank.

Jätteförlust för Riksbanken

Centralbankens resultat för 2022 på -80 734 Mkr är inget att skriva hem om. Riksbanken har varit aggressiv i att köpa tillgångar och gärna med låg, noll eller negativ ränta. Att ränteplaceringar med negativ ränta slutar med förluster kan väl ingen vara direkt förvånad över. Rekordet var väl att placera i schweiziska statsobligationer med negativ ränta i 50 år. Om det blivit en bra affär hade vi nog haft en tråkig värld.

RiksbankenKrönika

Riksbanken påminner om Ebberöds Bank

Riksbankens resultat ska ställas i relation till de numera tre svenska storbankernas resultat under 2022, som på sista raden (efter skatt) var plus 70 339 Mkr. Det vill säga cirka 10 miljarder lägre än Riksbankens förlust.

Det samlade resultatet (efter skatt) för alla 88 svenska banker var år 2021 77 308 Mkr, så förlusten för Riksbanken lär vara i nivå med alla svenska bankers vinster under 2022.

Överstimulanser bakom inflationen

Centralbanker är synonymt med räntor och valutor. Vi har under senare år levt i en unik period med historiens lägsta nominella räntor. Det finns naturligtvis ekonomiska- och politiska fördelar med låga räntor. Det finns dock en uppenbar risk att kortsiktiga problem eller fördelar löses med låga räntor och ökad likviditet, men skapar ännu större långsiktiga problem (övervärderade tillgångar, bubblor och långsiktigt ohållbar skuldsättning). Dagens inflation är också i hög grad en konsekvens av olika former av överstimulanser från politiker och centralbanker.

Det är viktigt att ha perspektiv. Om man tar Riksbankens motsvarande dagens styrränta (diskonto, reporänta et cetera) så har årsmedelräntan (ovägt) under perioden 1856–2022 varit 4,82%.

Bank of England, bildad 1694, har liksom Riksbanken långa och stolta anor. Årsmedelränta (ovägt) under perioden 1694–2022 för deras Officiell Bank Rate (tidigare bland annat Bank Rate) har varit 4,65%. Under perioden april 1719–maj 1822 var räntan 5,0%. Det går alltså om man bara vill, att ha en stabil och förutsägbar ränta och penningpolitik. Det verkar vara i mer moderna tider, som man aktivt vill påverka ekonomin med ränteändringar. I Storbritannien var toppåret 1982 då det var totalt hela 36 ränteförändringar under ett enda år.

Under Riksbankens alla år fram till 2003 var den officiella nominella räntan som lägst 2,5%. Detta skedde under 1930-talet, och direkt efter andra världskriget. Från år 2004 och framåt börjar en ny era, där den dåvarande reporäntan till slut blev som lägst -0,50% under perioden februari 2016 – januari 2019. En unik period i ekonomisk historia, och hur bra det var får vi leva med i framtiden.

En normal nominell ränta över lång tid är alltså knappt 5%.

Höga realräntor bakom kriserna

Riksbankens nominella ränta var i snitt 4,82% under åren 1856–2022. Konsumentprisindex (KPI) eller motsvarande (levnadskostnadsindex) har under samma period varit (ovägt) i snitt 2,72% per år. Realräntan har därmed varit 2,10% per år.

En normal styrränta borde vara 4,0%, med förklaringen 2% inflation och 2% realränta.

Dagens situation med en negativ realränta (per februari 2023: styrränta 3% och KPI på årsbasis 12% ger realräntan -9%), en nivå vi inte upplevt i Sverige sedan 1951. Det var för övrigt samma år som Sverige formellt blev medlem i IMF och anslöt sig till det så kallade Bretton Woods-systemet, som var baserat på fasta växelkurser gentemot den amerikanska dollarn, och som i sin tur var kopplad till guldet.

Det är dock normalt inte negativ realränta som utlöser kriser, utan det är höga positiva realräntor som utlöser till exempel bank- och fastighetskriser, och som vi hade exempelvis år 1992 och 1921–23.

Riksbankens prognoser

Alla vi som i många år följt Riksbankens prognoser inser vad svårt det är att sia om framtiden, även när det handlar om prognoser för den egna räntan (det är ju också väldigt lätt att vara efterklok).

Grand final för alla dessa prognoser var den 10 februari 2022. Riksbanken lämnade återigen en duvaktig prognos med nollränta under 2022, 2023, i princip hela 2024 (2024 kv1 +0,06%) och med en medelränta på +0,31% under första kvartalet 2025.

Detta trots att konsumentprisindex (KPI) på årsbasis var +3,9% per december 2021 (publicerat i januari 2022) och producentprisindex (PPI) var på årsbasis hela +20,1% per december 2021 (publicerat i januari 2022). PPI kom in över +10% på årsbasis redan i juli 2021, så prisuppgången var ingen tillfällighet. Därtill var 2020 och 2021 prisförändringarnas år för de flesta företag, med stora och tydliga prishöjningar under 2021. Att Riksbanken i detta läget gick ut med fortsatt nollränta i överskådlig tid får väl betraktas som en stor historisk miss. Företagens stora prishöjningar (PPI) ska ju till slut betalas av någon (KPI), och energipriserna hade redan börjat stiga rejält under 2021.

Tyvärr avvaktade centralbankerna så länge det gick, bland annat genom att övergå till att inflationen (KPI) var ”temporär”, och att börja mäta officiell inflation utan ränta (KPIF). Till slut tvingades centralbankerna agera med snabba och kraftiga räntehöjningar. Nu sitter vi här.

Även andra svenska ekonomer la vid denna tid ungefär samma prognoser som Riksbanken. Den 24 februari 2022 invaderade Ryssland grannlandet Ukraina och resten är som det brukar heta historia.

Henrik Molenius, VD för analysföretaget Westnova Management och med ett förflutet på Nordea och tidigare VD på Varbergs Sparbank.