När storleken har betydelse

Det är inte alltid det är bäst att vara störst. Men just nu är det en fördel. I alla fall om man är bank. Nordea är i särklass störst av de nordiska bankerna. Men även om vinstutvecklingen har varit stark de senaste åren finns det en del områden där banken behöver stärka sin position. Den svenska hushållsmarknaden, stora företag och aktiehandel är några exempel.

Nyligen köpte Nordea nio kontor av kapsejsade Roskilde Bank. Det gör att Nordea stärker sin position på Själland i Danmark. Med i uppgörelsen följer 42 000 privatkunder, 6 000 företagskunder, 0,8 miljarder euro i utlåning och 0,4 i inlåning. För hela paketet betalar Nordea 47 miljoner euro. Förhoppningsvis får vi se fler affärer i samma stil och kanske även någon lite större. Gärna i Sverige.

Som bekant äger svenska staten 20 procent av Nordea. Att sälja aktierna på börsen är uteslutet, enligt finansmarknadsminister Mats Odell. Enligt uppgifter i Dagens Industri räknar han med att Nordea ska hitta en samarbetspartner under mandatperioden och anser att svenskt näringsliv behöver en större svensk bank. SEB har tidigare lyfts fram som lämplig partner, men det finns även fördelar med att slå samman Nordea och Swedbank.

En sådan affär skulle lösa Nordeas relativt svaga position bland svenska hushåll. Nordea har runt 250 kontor i Sverige medan Swedbank har nästan dubbelt så många. Även om det initialt blir en del engångskostnader i form av avgångsvederlag och dubbla hyror finns det helt klart kostnadssynergier på lite längre sikt. En annan fördel är att upplåningskostnaderna blir lägre. Dessutom har Nordea satsat på Polen medan Swedbank är mycket stora i Baltikum. En sammanslagning skulle minska den totala risken i Östeuropa. På minussidan finns att konkurrensmyndigheterna inte skulle uppskatta en fusion som ökar den gemensamma marknadsandelen för bolån till över 40 procent. Men drar den svåra situationen på finansmarknaden ut på tiden är det inte omöjligt att staten agerar vit riddare och låter Nordea lägga ett bud på Swedbank.

Nordeas mål är att fördubbla det riskjusterade resultatet (rörelseresultat exklusive engångsposter men inklusive förväntade kreditförluster och schablonskatt) på sju år. För att klara detta måste den årliga vinsttillväxten ligga på 10 procent i genomsnitt. För innevarande år är dock utsikterna lite mer dämpade och koncernchefen Christian Clausens prognos är en ökning på 5 procent. Vi räknar med att det blir lite sämre under 2009. Effekterna av finanskris och konjunkturavmattning borde verka dämpande.

Förra året blev vinsten per aktie 1,20 euro. Vi tror inte att Nordea orkar upp till den nivån de närmaste två åren. Prognosen för innevarande år är 1,10 euro per aktie och 1,06 för 2009. Det gör att aktien handlas till drygt åtta gånger vinsten för nästa år. SEB handlas till p/e 7 och Handelsbanken till p/e 9. Tidigare hade Nordea en premie mot de andra bankerna, beroende på spekulationer om försäljning av statens innehav. Nu kan i stället en premie motiveras med Nordeas fördel i storlek, stabilitet och lägre upplåningskostnader.

Målet är att dela ut minst 40 procent av vinsten till aktieägarna. Förra året delade Nordea ut 0,5 euro per aktie, en nivå som vi räknar med kommer att behållas de närmaste två åren. Det ger en direktavkastning på goda 5,6 procent vid dagens kursnivå.

Vi har tidigare rekommenderat våra läsare att vänta med en investering i Nordeaaktier, men nu byter vi fot och köper. Riktkursen sätts till 102 kronor.