När tyskar tar över

Aga, Sydkraft, Gustavsberg och ASG - alla har de köpts upp av tyska storföretag. Med MAN:s bud på Scania kan nu en tysk gigant åter vara på väg in i Sverige. Men tyska uppköp av svenska bolag är långt ifrån problemfria. Och i flera fall slutar det med nedläggning.

Att bli uppköpt av utländska storföretag väcker känslor, inte minst bland de anställda i det uppköpta bolaget. Vilka planer har den nya ägaren, hur många kommer att få sparken och vilken ledarstil kommer att gälla? är vanliga orosmoment. Är det uppköpande bolaget dessutom tyskt blir oron ännu större.

Det konstaterar Magnus Frostenson, forskare vid Handelshögskolan i Stockholm. I en nyligen publicerad doktorsavhandling har han i fallstudier gått igenom utländska förvärv i Sverige. I centrum står den svenska personalens reaktion på det uppköpande bolaget. Ett av fallen handlar om ett större tyskt it-bolag som hade köpt upp en mindre svensk konkurrent.

– Det var tydligt att svenskarna kände väldigt lite till om det tyska bolaget. För lite kunskap fick personalen att ta till stereotyper av typen “Ordnung muss sein” för att beskriva den tyska ägaren, säger Magnus Frostenson. Att bli uppköpt av ett tyskt bolag har inte heller samma höga status som att hamna i amerikanska eller brittiska händer.

– Tyskarna har ett imageproblem. Särskilt när det gäller populärkultur står USA och Storbritannien svenskarna närmare. Tyskland har blivit mer avlägset, säger han.

Det tyska företaget lyckades aldrig bygga upp en fungerande kommunikation. I takt med att klimatet försämrades började personalen hoppa av. Delar av företaget fick senare läggas ned. Om det berodde på tyskarna vill Frostenson låta vara osagt.

Även Affärsvärldens granskning av tyska förvärv av svenska bolag visar att dessa varit långt ifrån friktionsfria. Många av uppköpen gjordes under 1990-talets slut då fusionsvågen var som störst. Tyska bolag som varit inriktade på regioner fick plötsligt aptit på att erövra nya marknader som den nordiska. Aga, ASG och Kockum är bara några exempel på svenska företag som mellan 1999 och 2000 hamnade i tysk ägo (se även lista på sid 18).

Ett bolag som tidigt fick känna av krockarna mellan svensk och tysk företagskultur är svenska resekoncernen Fritidsresegruppen vars brittiska ägare Thomson Travel Group är 2000 köptes upp av tyska TUI (tidigare Preussag). Tidpunkten för köpet skulle visa sig vara den sämsta tänkbara. Efter den 11 september 2001 gick branschen in i den värsta krisen någonsin och gruppens förluster blev allt allvarligare. Det var då TUI började ta i med hårdhandskarna. Dåvarande vd:n för Fritidsresegruppen Anders Holst sparkades därför att han hade varit för långsam med att dra ned på kostnaderna. En internationell chef fick tillfälligt träda in.

– Går det dåligt så blir det överrock. Då är det tyskarna som bestämmer, Går det bra får man arbeta självständigt, säger en källa med god insyn i Fritidsresegruppen.

Även om det svenska bolaget sorterar under sin brittiska moder har den tyska organisationen ändå satt sina spår.

– Man häpnar över vilka enorma administrativa resurser tyskarna förfogar över. Det är först nu som huvudkontoret i Tyskland har fått sparkrav på sig. Ledningen där reser med private jet och det känns som det är enorma klyftor mellan de högsta cheferna och kunderna, säger källan.

Ägarnas försök med att styra upp det svenska bolaget visade sig vara mindre lyckat. Förslag om att göra om organisationen fick dras tillbaka. Det var först efter att vd Johan Lundgren tog över som koncernchef för Fritidsresegruppen 2003 som bolaget fick upp farten igen. 2005 blev resultatmässigt det bästa i bolagets historia. När han tillträdde var han tydlig med att han skulle få tillräckligt mandat för att driva förändringar. Någon “förtyskning” av gruppen upplever han inte. I stället betonar han vinsterna med att finnas med i TUI:

– Vi lär oss produktutveckling och får synergier genom volymer på hotellavtal och tillgång till koncernens flygplan, säger Johan Lundgren.

Att det nordiska dotterbolaget står för 5 procent av omsättningen och 15 procent av resultatet i TUI Tourism kan han dock inte låta bli att tillägga.

Tyska Lindes förvärv av gastillverkaren Aga år 1999 är ett annat exempel på tyskt uppköp som rört upp känslorna. Aktiespararnas tidigare vd Lars-Erik Forsgårdh beskriver ännu i dag försäljningen av Aga som ett skräckexempel på svag ägarstyrning i svenska bolag. Men hur gick det sedan? När Affärsvärlden får kontakt med Jan Bäckvall, chef för Agas verksamhet i Norden och Baltikum, säger han sig inte se några större skillnader i den operativa verksamheten i Sverige.

– Det blev ingen masslakt, säger Aga-chefen.

Han bekräftar samtidigt att kontoret på Lidingö bantats ned från 400 till 200 personer sedan tyskarna tog över. Stora delar av forskningen har dessutom flyttat till Tyskland. Även om det sedan avnoteringen från Stockholmsbörsen blivit tyst kring Aga så har bolaget lönsamhetsmässigt gjort bra ifrån sig, berättar Jan Bäckvall. Aga har också fått behålla sitt 102-åriga varumärke – än så länge. Linde håller på att utreda frågan.

Tyska företag har överlag inte visat sig särskilt sentimentala när det gäller att bevara gamla bolag eller varumärken. Ett exempel är svenska medicinteknikbolaget Elema-Schönander som på 1950-talet var först i världen med att ta fram en pacemaker. Bolaget köptes sedan upp av tyska Siemens och döptes om till Siemens-Elema och räknades med över 1 000 anställda länge till de stora medicinteknikbolagen i Sverige. I dag har produktionen sålts eller flyttat utomlands och kvar finns bara ett säljbolag med viss utveckling. Namnet Elema är borta.

Det kanske värsta exemplet på tysk bantning är tyska Continentals nedläggning av däcktillverkaren Gislaved. Bolaget hamnade 1992 i på Frankfurtbörsen noterade Continentals ägo. 2001 bestämde de tyska ägarna att den nästan 100-åriga fabriken skulle stängas. Över 700 personer förlorade sitt jobb. Continentals agerande väckte starka protester hos facket som hävdade att fabriken var lönsam. I dag finns bara varumärket Gislaved kvar.

Micke Bayart, marknadschef på Tysk-Svenska Handelskammaren, håller regelbundet föreläsningar om tysk-svensk affärskultur. Han har sin förklaring till att det ibland går snett med tyska uppköp i Sverige. När tyskarna köper ett bolag vill de föra över det tyska mönstret på Sverige. Det gäller framför allt tyskar utan utlandserfarenhet.

– En del tyska bolag tror att Norden och Tyskland är ganska lika men under ytan finns skillnader som kan leda till kaos. Många affärer går omkull därför att man missar den mänskliga faktorn, säger Micke Bayart.

Till tyskarnas missar räknas deras förkärlek för hierarkier med högsta chefen, mellanchefer, avdelningschef och anställda – ett upplägg som skiljer sig kraftigt från den svenska mera platta styrningen. Tyskarna har också svårt för svenskarnas konflikträdsla och blyghet:

– Tyskarna säger att svenskarna är blyga och att de inte vågar säga ifrån. Om tyskarna presenterar ett förslag utan feedback tror de att det är fritt fram. Att tyskarna har lite av attityden “vi är största land i Europa och om vi köper upp er är det vi som bestämmer” är tyvärr en fördom som ofta besannas, säger han.

Motiven för tyskarnas uppköp av svenska bolag kan förstås variera. Många gånger handlar det om att få en plattform för tillväxt i Norden. Så var fallet med Henkels köp av Barnängen. Eller så vill man komma åt spetskompetens som i fallet med Fresenius köp av Pharmacia Kabi. I bland kan det handla om att lägga beslag på en konkurrent.

Tyska HDW:s köp av ytfartygs- och ubåtstillverkaren Kockums år 2000 kan räknas till denna kategori. Det svenska dotterbolaget gjorde i fjol förlust och är just nu mitt uppe i ett effektiviseringsprogram. Än så länge har svenskarna tyskarnas stöd. HDW, som i dag ägs av Thyssen Gruppe och Kockums, producerar u-båtar i olika prissegment. Risken för överlappning och därmed nedläggning är fortfarande liten.

– Så länge vi har en stark hemmamarknad så är vi också starka inom gruppen. Blir det annat så är det ett problem, säger Kockums informationschef Kjell Göthe.

På frågan om hans bolag blivit tyskt inombords svarar han.

– Nej, tyskarna och vi är ganska lika. Det är hårt arbete som gäller. Disciplin och ordning och reda.

Många uppköp har även ur ett industriellt logiskt perspektiv varit nödvändiga. Hit räknas uppköpen av speditionsföretagen ASG och BTL (Bilspedition). ASG är i dag en del i Deutsche Post och BTL har gått upp i Schenker/Deutsche Bahn. Enligt Anders Karlsson, branschexpert och reporter på Svensk Åkeritidning, behövde de svenska bolagen komma in i internationella nätverk. Nackdelen är att besluten numera fattas nere i Tyskland och att man glömmer att ta hänsyn till skillnader mellan nordiska och kontinentala godsflöden.

Tyskarnas inhopp i svenska bolag har ibland gett mycket snabba positiva effekter. Exempel är Boschs köp 2004 av värmepumptillverkaren IVT i Tranås. Tack vare tyskarnas försäljningskanaler har Tranåsbolaget kraftigt ökat sina volymer. Fram till 2010 ska antalet anställda fördubblas.

Ett annat exempel är Tretorn med försäljning av tennisbollar, stövlar och fritidsskor. När tyska Puma tog över 2001 gick Helsingborgsbolaget med förlust. I dag är siffrorna svarta och tillväxten 20 procent.

Hur är då förutsättningarna för att MAN skulle lyckas med att smälta ihop med Scania?

Goda, måste sägas. MAN:s chef Håkan Samuelsson har under sin tid på Scania och nu på MAN lärt känna skillnaderna mellan tysk och svensk affärskultur och lär kunna undvika de värsta misstagen. Risken för konflikter är dessutom mindre i företag som MAN och Scania, som båda är ingenjörsdrivna, vilket gör att personalen kan känna släktskap.

En sak är dock säker. Hade det varit Scania som lagt ett bud på MAN hade oddsen varit betydligt sämre. Tyskarna vill vara de som köper och inte de som blir uppköpta. Att det var SEB som köpte tyska Bfg och inte omvänt sägs den tyska personalen ännu i dag ha svårt att smälta.

___________________________________

Tyska företagsförvärv

Företag – Köpare

AGA – Linde AG

Sydkraft – E.ON AG

Graninge – E.ON AG

Pharmacia Kabi – Fresenius AG

Tretorn – Puma AG

Gusum AB – Voith

Högsbo AB – Voith

Gustavsberg – Villeroy & Boch

ASG – Deutsche Post

BTL – Deutsche Bahn/Schenker

Fritidsresor – TUI AG (tidigare Preussag)

Idab Wamac – Heidelberger Druckmaschinen

Scancem – Heidelberger Zement

Wettex – Freudenberg

DP Nova – Flemming Dental

Gerdmans Inredningar – Franz Haniel

Scandicare – Paul Hartmann AG

Exos Ventilation – Metallgesellschaft (numera Gea Group)

Lilla Edet – Knauf

Kockums – Thyssen Krupp (tidigare HDW)

Libergs Byggställningar – Thyssen Krupp

Sandblom & Stohne – Moeller Holding

Ericsson Microelectronics – Infineon AG

Barnängen – Henkel

Isenta – Reinhold & Mahla (Bilfinger Berger)

Broddway – Schmidt Holding

Gislaved – Continental Gummi

Cryo – Linde AG

Stockamölla – Still (numera Linde Material Handling)

Svanskog Bruk – Panier Pappenerzeugnisse

Karlssons Klister – Uhu

ITV – Bosch Buderus

Bewator – Siemens

Landis & Gyr – Siemens

Alstom Power (f d Stal Laval) – Siemens

Källa: ISA, Svensk-Tyska Handelskammaren

______________________________________

Största marknaden
Tyskland är Sveriges största export- och importmarknad (första halvåret 2006). Antalet tyska operativa aktiva bolag i Sverige uppskattas till 700. Antalet anställda i tyskägda företag i Sverige är totalt 47 000. Tyska direktinvesteringar i Sverige uppgick under 2001-2005 till 62 miljarder kronor.

Källa: ISA, Tysk-Svenska Handelskammaren

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.



OBS: Ursprungsversionen av denna artikel publicerades på en äldre version av www.affarsvarlden.se. I april 2020 migrerades denna och tusentals andra artiklar över till Affärsvärldens nya sajt från en äldre sajt. I vissa fall har inte alla delar av vissa artiklar följt på med ett korrekt sätt. Det kan gälla viss formatering, tabeller eller rutor med tilläggsinfo. Om du märker att artikeln verkar sakna information får du gärna mejla till webbredaktion@affarsvarlden.se.