Norsk design är en bra investering

Den norske ljus- och möbeldesignern Daniel Rybakken blev årets mottagare av Torsten och Wanja Söderbergs pris. Röhsska museet som delar ut priset gav motiveringen: ”Han reflekterar kring stora frågor såsom belysning och interiör, och utifrån detta tänkande skapar han projekt som inte följer designhistorien, utan i stället utvecklar denna.”

Själv beskriver han sitt formspråk som klassiskt och minimalistiskt elegant i typisk skandinavisk anda.

– Det är viktigt för mig att det finns en ärlighet i de projekt jag gör, säger Daniel Rybakken.

Han föddes i Oslo 1984 men bor numera i Göteborg där han driver Studio Rybakken i stadsdelen Majorna. Efter tio år i Sverige har han märkt att allt fler norrmän nu vågar bli designer. Men som möbeldesigner är det en nödvändighet att fokusera på marknader utanför Norge, säger han.

– Både i Sverige och Danmark finns det en etablerad möbelindustri, något som saknas i Norge. Man ska inte ha fokus på Norge som nystartad designer. I Japan däremot har de blivit alltmer intresserade av skandinaviska designer.

På den internationella auktionsmarknaden har norsk design hamnat i skymundan, vilket kan förklaras med att det har gått så bra för grannländerna. Danska möbeltillverkare under 1950- och 60-talet var till exempel först i sitt slag med en innovativ design. Det danska designfenomenet etablerade sig som en föregångare och deras möbelmodeller är fortfarande dyrast på andrahandsmarknaden bland de nordiska länderna.

Men nu börjar trenden vända till fördel för norsk design, enligt Pontus Silfverstolpe, grundare av det nätbaserade auktionsverket Barnebys.

– Norrmännen har fått något av en revansch på sistone när samlarna och designhandlarna letar efter nya modeller att sälja. Det har gjort att priserna stiger på norska klassiker, säger han.

Vändningen kom för sex år sedan när det norska auktionshuset Blomqvist Kunsthandel gav ut boken Norske Designmøbler 1940–1975 av Mats Linder. Auktionshuset reste sedan över hela världen med utställningen Norwegian Icons för att uppmärksamma 500 klassiska konstverk och möbler. De två första utställningarna i New York och Tokyo fick stort genomslag. Priserna för föremålen var höga, men det mesta såldes och modellernas snittpris har gått upp rejält därefter.

Även om intresset har vuxit på den internationella marknaden finns det fortfarande mycket kvar att upptäcka kring norska formgivningsklassiker.

– Det finns en potentiell ekonomisk uppsida i norsk design som investering. När oupptäckta modeller lanseras internationellt och når marknaden, vilket bara är en tidsfråga innan de gör, kommer priserna att stiga, säger Pontus Silfverstolpe.

Bland de norska klassikerna återfinns framför allt möbler för vardagsrum och matsal. Det är fåtöljer och bord som dominerar marknaden från Skandinavien över lag. Under mitten av 1900-talet flyttade tv:n in i våra hem, vilket förändrade sättet att ­möblera på. Materialen som användes var teak och andra exotiska träslag från Indokina och Sydamerika, men även träslag från den omgivande norska naturen. Priserna för dessa möbler varierar mellan 5 000 och 40 000 kronor, vilket kan jämföras med danska design­ikoner som ofta kostar 50 000 till 80 000 kronor.

En av de mest populära norska klassikerna är Torbjørn Afdals ”Krobo-bänk” som tillverkades i teak, jakaranda och ek. Karmstolen ”Bambi” som är tillverkad av Rastad & Relling Tegne­kontor är ett annat exempel på en möbel som kan vara en bra investering.

Men det är inte bara klassiska teak- och palisandermöbler som tar plats på den internationella designscenen för norsk del.

Norge har också blivit internationellt omskrivet när det gäller arkitektur. Arkitektfirman Snøhetta fick mycket uppmärksamhet för ritningarna av operan i Oslo och September 11 Memorial Museum & Pavilion på Manhattan i New York. Tillsammans med Metric Design Studio formgav man även Norges nya sedlar som blivit ­hyllade internationellt. Att arbeta med design för samhällsnytta är en stark trend bland norska designer, enligt Susanne Ringdal, kommunikationschef på Norsk Design- og Arkitektursenter.

– Oslo universitetssjukhus gjorde ett omtalat projekt där man samarbetade med en designer för att minska väntetider för cancerpatienter. Man lyckades minska väntetiden från cirka tolv veckor till sju dagar, säger hon.

Trots att mycket har hänt på den norska designscenen har man en bit kvar för att ­etablera sig självständigt på den internationella marknaden. Teknologi och digital utveckling utgör andra utmaningar.

– Vi hinner inte utbilda tillräckligt många för att möta det stora behovet som finns på designer för produktutveckling och UX-design och det måste förändras.

Text: Yasmine Härnebo Grapenwall

Norska klassiker

Bland de mest efterfrågade norska formgivarna finns Sigurd Resell, Torbjørn Afdal, Sven Ivar Dysthe, Hans Brattrud och Fredrik Kayser. Deras klassiker lockar nya köpare i Frankrike, USA, Japan och på hemmaplan i Norge.