Ny skattereform på väg

Regeringen har sänt ut många olika signaler om sinskattepolitik. I valmanifestet som presenterades inför valethette det att skattesänkningar skulle bli möjliga först när detfinns utrymme. Efter valet har finansminister Erik Åsbrink sagtatt skattesänkning av någon betydelse kan ske först 2001.Näringsminister Björn Rosengrens tillväxtgrupp rörde till detytterligare med krav på skattesänkningar nästa år.

Reform dröjer

Regeringen har länge planerat en rejäl skatteomläggning men delsska det, som det heter, finnas pengar i statskassan, delskompliceras det av att regeringen har så svag ställning iriksdagen att det behövs minst två andra partier för attåstadkomma majoritet (om nu inte regeringen skulle gå ihop medmoderaterna). Avsikten med finansministerns skattesamtal däralla riksdagspartier deltar är förstås att man ska komma framtill ett förslag som når majoritet i riksdagen och i bästa fallfår så stor uppslutning att det håller även om en annan regeringhar flyttat in i Rosenbad. För att uppnå det målet harregeringen hittills tagit god tid på sig.Det betyder att det inte kommer någon stor skattesänkning ivårpropositionen den 14 april. Enligt uppgift kommerskattereduktionen för låg- och medelinkomsttagare och sänkningenav fastighetsskatten till 1,5 procent att ligga kvar nästa år.För långtidsarbetslösa väntas kraftigt sänktaarbetsgivaravgifter. Kanske blir det också några andraskatteförändringar, som miljöpartiet och vänsterpartiet krävt,men den stora skattereformen dröjer. Detta betyder dock inte attden inte kommer. Det system av skatter, avgifter och bidrag sombyggts upp är så komplicerat att det är svårt att hantera.Under saneringsåren 1994-1998 förstärkte regeringen budgeten med126 miljarder kronor. Ungefär halva det beloppet bestod avskattehöjningar. Särskilt kännbara var dessa höjningar förvanliga inkomsttagare. Det är särskilt hushåll med låga ellermåttliga inkomster som fått marginaleffekter på 70 procent ellerhögre. Regeringen tycks därför särskilt intresserad avmarginaleffekterna.

I analysunderlaget konstateras det att skattehöjningen(inklusive höjningen av egenavgifterna) motsvarar ungefär 5-6procent av inkomsterna. Men det är inte bara skatten som bidrartill marginaleffekterna. Kombinationen av skatter,inkomstprövade bidrag och kommunala avgifter kan innebärabetydande marginaleffekter för hushåll med låga och måttligainkomster (se tabellerna på sid 22). Den genomsnittligamarginaleffekten är 46 procent och mycket höga marginaleffekter(70 procent och högre) förekommer inte främst hoshöginkomsttagare utan hos låg- och medelinkomsttagare.Barnfamiljer har höga marginaleffekter. Mycket högamarginaleffekter förekommer främst bland dem som har lågaarbetsinkomster; deltidsarbetande och ensamföräldrar. 240.000individer har marginaleffekter mellan 60 och 70 procent. Storadelar förklaras av bostadsbidrag, underhållsstöd ochinkomstprövade barnomsorgsavgifter.

Mest skatt på arbete

I analysunderlaget finns det också uppgifter om vilka ändringarregering och riksdag gjort i den förra stora skattereformen från1990/91. Sedan dess har bland annat momsen på livsmedel sänkts,egenavgifterna höjts till dagens nivå 6,95 procent,grundavdraget har minskats och värnskatt införts. Avsikten var1990 att 85 procent av inkomsttagarna bara skulle betalakommunalskatt och 15 procent statsskatt. Men nu är det 18procent. Fyra av tio heltidsarbetande betalar statsskatt. Detpåpekas också att av det totala skatteuttaget tas omkring 90procent ut på arbete medan 10 procent belastar olika typer avkapitalinkomster. Det finns olika sätt att räkna, men ska manåterställa den situation som fanns när 1990:års skatteformgenomförts kostar det i storleksordningen 54 miljarder kronor.

Riktlinjer

Analysunderlaget anger riktlinjerna för en skattereform:

1. Skatten på arbetsinkomster ska sänkas för alla.

2. Sysselsättningen för vissa grupper ska stimuleras.

3. Sverige ska gynnas som företagarnation.

4. En utflyttning sv skattebaser ska motverkas.

5. Skattefusk ska bekämpas.

6. Profilen ska skärpas på vårt skattepolitiska agerande inomEU.

7. Miljörelateringen av skattesystemet ska förstärkas.

Därutöver får inte en reform hota kvalitén i skola, vård,omsorg. Den ska finansieras på ett ansvarsfullt sätt och bidratill en jämn och rättvis fördelning. Det är önskvärt att enreform bygger på ett brett parlamentariskt underlag. Den börgenomföras stegvis.En inkomstskattesänkning för alla ska syfta till att kompenseraegenavgifternas effekter och tillsammans med införandet avmaxtaxa reducera marginaleffekterna i skatte-, avgifts- ochbidragssystemet.Analysunderlaget konstaterar att en reform kan finansieras medskattehöjningar, utgiftsminskningar och av det budgetunderskottsom skapas av tillväxt och som ligger över de två procent somska betalas av på statsskulden. Det sägs vidare att enligtfinansdepartementets långsiktiga inkomst- och utgiftsstrategikommer överskotten att öka gradvis över tiden som en följd avatt skatteinkomsterna växer i takt med BNP medan utgifterna ökarlångsammare än tillväxten. Det överskott som genereras utöverbudgetmålen ska både kunna användas till reformer påutgiftssidan och till skattesänkningar.

Olika modeller

Av analysunderlaget kan man dra slutsaten att regeringenplanerar en rejäl reform och att det framför allt är de högamarginaleffekterna som ska minskas. Det är förstås långt kvartill hur en skattereform kommer att se ut. Det finns olikatekniska modeller för en inkomstskattereform. Det är ocksåavgörande hur finansministern kommer att lyckas med sina samtalmed övriga riksdagspartier. Det är lätt att förstå attmiljöpartiet och vänsterpartiet tycker att det vore naturligt omregeringen gjorde upp med dem även om en skattereform. Har manenats om statsutgifterna vore det logiskt att också enas omstatsinkomsterna. Men socialdemokraterna vill ha en bredareuppgörelse. Blickarna riktas säkert mot centern, men också motfolkpartiet och kanske kristdemokraterna. Under tiden skapartierna kämpa mot varandra i valrörelsen införEuropaparlamentsvalet den 13 juni. Den 20 september kommerbudgetpropositionen och sedan håller socialdemokraterna extrapartikongress om ungefär ett år och så är det vårbudget igen.Ingen kan i dag säga när skattereformen är klar.Analysunderlaget visar bara något om vart det pekar och attregeringen börjar utforma färdiga förslag och bestämma närpropositionen ska vara färdig. Vill regeringen lägga framreformen före sommaren eller till hösten? Tiden för verkligaskatteförhandlingar mellan partierna närmar sig.