Ny vår i skogen

Självförtroendet hos skogsbolagen har åter börjat spira efter desenaste årens återkommande bakslag. Skogsaktierna har hittat upppå spåret efter fjolårets urspårning.

För flera av skogsbolagen finns det goda förutsättningar attbörståget kan ta aktierna ännu längre. Detta gäller framför alltStora-Enso och SCA, vars aktier till och med kommit i kapp dengenerella indexutvecklingen under det senaste året. Det gällerockså det lilla finpappersbolaget Klippan som med ett lågtmassapris och rejäla kostnadsreduktioner har gjort enanmärkningsvärd turn around och åtminstone tillfälligtvismotbevisat att storlek är det väsentligaste i skogsindustrin.

Assi ett undantag

Det finns emellertid ett större undantag till denna ljusa bildoch det är Assidomän, där frågetecknet kring såväl företagetsresultatgenereringsförmåga som värdet av att hålla ihopkoncernen växer sig allt större.Resulatutvecklingen under årets första kvartal var överlag klartbättre än förväntat för de flesta av Stockholmsbörsensskogsföretag. Detta trots ett mycket lågt massapris och endämpad efterfrågan på mer förädlade produkter. Det senare harockså testat skogsföretagens möjligheter och förmåga att sättapriset framför volym. Uppenbarligen har flera av de riktigtstora företagen såsom exempelvis Stora-Enso och finskaUPM-Kymmene satt priset främst, för kapacitetsutnyttjandet inomflera segment har varit lågt. För journalpapper ochförpackningskartong hade exempelvis Stora-Enso ettkapacitetsutnyttjande på 87 respektive 86 procent, vilket ärmycket lågt i den kapitalintensiva skogsindustrin. Det harnaturligtvis slagit mot resultatet, men trots allt betalat siggenom att priserna har hållits stabila. Uppenbarligen börjarkonsolideringen av pappersindustrin slå igenom på prisbildningeninom vissa produktområden.

En annan nog så viktig faktor för resultatutvecklingen för desvenska och europeiska skogsföretagen har naturligtvis varit denstarka dollarn. Den har dämpat effekterna av det lågamassapriset, eftersom försäljningspriset sätts i dollar medankostnaderna tas i lokal valuta. Samtidigt har den starka dollarnockså pressat de amerikanska producenterna, vilka har haft svårtatt konkurrera på världsmarknaden för mera bulkorienteradeprodukter. Detta har lett till att flera massa- och linerbrukhelt enkelt har lagts ner, till fromma för prisutvecklingen förhela industrin.Under andra kvartalet i år har också prisutvecklingen vänt förflera produkter. Det mest uppenbara är massapriset som harstigit från 460 till 500 dollar per ton för den långfibrigasulfatmassan. Men även andra produkter som wellpappråvarankraftliner och vissa finpappersprodukter har priserna börjatjusteras uppåt.

Försöka höja igen

Massaproducenterna, med Södra i spetsen, har nu aviseratprishöjningar till 520 dollar från juni. Frågan är bara ommönstret från de senaste två åren med börsyra under våren ochbaksmälla under hösten kommer att utmärka skogsaktierna ävenunder det innevarande året.Läget är inte helt förutsägbart. Eftersom papperskonsumtionenföljer den allmänna ekonomiska utvecklingen så hänger mycket påkonjunkturutvecklingen och då i synnerhet den amerikanskaekonomins styrka.Pressar de sargade massaproducenterna på för fort för att taigen den senaste tidens förluster och aviserar snabbaprishöjningar under hösten finns det risk för att köparna byggerupp lager under de svaga sommarmånaderna. Detta kan leda till enupprepning av tidigare års bakslag för massapriset under hösten.En annan osäkerhetsfaktor är huruvida den senaste tidens snabbaproduktionsökning hos finpapperstillverkarna verkligenåterspeglar en ökad konsumtion hos slutkunderna.Riskerna ska emellertid inte överdrivas. Prishöjningarna påmassa har så här långt skett i små steg om 20 dollar iställetför de tidigare 50 dollarskliven, vilka lättare har fåttacceptans hos köparna. Mycket talar också för att hösten kommeratt vara relativt stark. En ökad konsumtion av tryckpapperförväntas inför millennieskiftet, både vad gäller tidningar ochtidsskrifter, vilket bör få betydelse eftersom priserna trotsallt är mycket beroende på efterfrågan på marginalen. Detbegränsade tillskottet av ny kapacitet minskar också risken förprisrekyler. De flesta skogsbolagsledningar lär vara merafokuserade på hur de ska hantera strukturomvandlingen ibranschen än på satsningar på ytterligare kapacitetsutbyggnader,vilket ur ett aktiemarknadsperspektiv inte är någon nackdel.

Klippan: Köp

För den som vill spekulera i de mindre skogsbolagen framstår denlilla finpapperstillverkaren Klippan som ett attraktivt val.Bolaget har vänt fjolårets dystra utveckling och redovisade ettrejält plus för årets första kvartal. Klippan har visserligendragit fördel av det låga massapriset, men bör med en starkarefinpappersmarknad kunna fortsätta den goda resultatutvecklingen.

SCA: Köp

SCA har haft en stark kursutveckling under året och på ett årssikt har aktien nu hållit jämna steg med den allmännabörsutvecklingen, vilket företaget är relativt ensammt om iskogsbranschen. Resultatet för det första kvartalet var i nivåmed vad som kunde förväntas och visar på den stabilitet somföretagets två största affärsområden hygienprodukter ochförpackningar besitter. SCA har genomfört flera stora förvärv inomförpackningsområdet, vilka direkt har bidragit till resultatet. SCA harbefäst sin ställning som det ledande wellpappföretaget i Europa.Ytterligare förvärv är att vänta.För SCA:s del finns det stora förväntningar på ytterligarestrukturgrepp efter finpappersaffären med Modo. Det äraffärsområdet grafiska papper, tidnings- och journalpapper, somligger i stöpsleven. Affärsområdet har visserligen en hyfsadlönsamhet, men klart lägre än förpackningar och hygienprodukter.Spekulanter lär det inte fattas.SCA-aktien bör fortfarande ha mer att ge. Gentemot sinaamerikanska mjukvarukonkurrenter, Fort James och Kimberly-Clark,är SCA-aktien mycket billig.

Stora-Enso: Köp

Stora-Enso koncernens första kvartal var bättre än förväntat,där en fortsatt reultatförbättring är att vänta inte minst inomfinpappersområdet. Tidningspapper visar också fortsatt höglönsamhet. Det tidigare paradområdet förpackningskartong möteren tuffare marknad, där det stora kartongbruket i Skoghall lärfå fortsätta att huvudsakligen tillverka den mera lågförädladeprodukten liner i stället för vätskekartong. Samordningvinsternabör dock börja ge utslag i resultatet framdeles.Stora-Enso lär inte vara någon av de mest aktivastrukturspelarna under det kommande halvåret, även om Enso ihöstas förvärvade den stora österrikiska sågverkskoncernenSchweighofer. Koncernen är mitt uppe i sin stora strategiskaöversyn, där det finns anledning att förvänta sig en del storagrepp. Ledningen vill självfallet inte säga något om vad den kanförväntas komma fram till, men den som är intresserad av atttolka mera subtila signaler kunde i kvartalsrapporten läsa inatt några av de fristående massabruken och krafttillgångarna ärpå väg upp på säljlistan.

Assidomän: Sälj

Assidomäns första kvartal var inget lyft. Fjolårets kräftgångser ut att fortsätta. Det är endast skogsrörelsen och det minstaaffärsområdet Barrier Coating som förmår redovisa godtagbaravinster. Affärsområdet förpackningar, som omfattar wellpapp ochsäcktillverkningen förbättrade visserligen resultatet jämförtmed det mycket svaga sista kvartalet i fjol, men är fortfarandemycket klent i förhållande till konkurrenterna. Några snabbalyft är heller inte att räkna med.Affärsområdet förpackningsmaterial redovisar också mycket klenaresultat. Förbättrade priser för liner och massa bör förbättraresultatet framöver. Miljardsatsningen på kartongbruket i Frövi,där Assidomän tillverkar vätskekartong och solidkartong, därmarknaden för närvarande är mycket svag framstår som ett fiasko.Assidomän har utvecklats från att vara ett företag som har haftambitionen att själv vara med och driva strukturomvandlingentill att vara ett av de mera självklaraomstruktureringskandidaterna. Men frågan är vem som vill ta tagi koncernen. Aktien ser inte billig ut.

Modo: Neutral

Modo har en stark balansräkning och intjäningsförmågan hos detstörsta affärsområdet, Holmens tidningspapperstillverkning, ärfortsatt stark. En viss överkapacitet i Nordamerika kanvisserligen sätta en viss press på priserna även i Europaframöver. Holmen har emellertid en stark position inom de högstakvaliteterna. Kartongtillverkaren Iggesund har en svag marknad, medstabila priser. Krisen i Asien och Östeuropa har minskat efterfrågan.Någon snabb återhämtning är inte att vänta.Det nya finpappersbolaget Modo Paper, där Modo och SCA äger 50procent vardera, bör kunna förbättra resultatet. Ytterligareaffärer är här att vänta.Modos ambition att vara med i strukturomvandlingen även inom deandra produktområdena ökar också intresset för aktien.SCA:s affärsområde grafiska papper, som till hälften innehållerjournalpapper förutom tidningspapper, är en strukturkandikat.Storleks- och värdemässigt är SCA:s affärsområde jämnstarkt medHolmen, vilket utesluter en kontantaffär. Finska Myllykoski ärstorleksmässigt mera lättköpt om ägarna vill sälja.

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.



OBS: Ursprungsversionen av denna artikel publicerades på en äldre version av www.affarsvarlden.se. I april 2020 migrerades denna och tusentals andra artiklar över till Affärsvärldens nya sajt från en äldre sajt. I vissa fall har inte alla delar av vissa artiklar följt på med ett korrekt sätt. Det kan gälla viss formatering, tabeller eller rutor med tilläggsinfo. Om du märker att artikeln verkar sakna information får du gärna mejla till webbredaktion@affarsvarlden.se.