Problemfasaderna prövas i högsta instans

Justitierådet inledde med att redogöra för det partiella prövningstillstånd som domstolen har beviljat. Det innebär att det är frågan om valet av konstruktionsmetod utgjorde ett fel som ska prövas. Eventuella fel i utförandet prövas alltså inte.

Därefter gick fastighetsägarnas ena advokat Ann Källsand igenom sin skriftliga bevisning. Hon poängterade att det inte var fastighetsägarna som hade önskat den typen av fasad, som uppfördes med träregelstomme, cellplast och ett tio millimeter lager puts utan någon luftspalt.

Hon redogjorde också för de principiella skillnaderna mellan en vägg med luftspalt och en vägg med enstegstätad fasad, som saknar luftspalt:

– I den enstegstätade konstruktionen uppstår tryckskillnader som gör att vatten kan sugas in i väggen, vilket inte sker i en konstruktion med luftspalt.

Hon hävdade att det är i princip omöjligt att bygga en helt tät fasad av konstruktionstypen enstegstätade fasader på träregelstomme.

– Stora mängder vatten kan tränga in i mycket små, i princip osynliga sprickor. Hus i lägen som utsätts för slagregn är extra sårbara, och Skåne är ett mycket slagregnsutsatt område.

Hon påtalade även att det har förekommit att fukt har gett upphov till röta på bärande delar och att fukt också kan ge upphov till mikrobiella skador, vilka kan leda till hälsorisker.

Ann Källsand lyfte också upp att det fanns kunskap om problem med konstruktionstypen när husen i Svedala byggdes. I USA hade problem uppmärksammats på 80-talet.

Advokat Peter Savin, som företräder Myresjöhus i förhandlingen, påpekade att även om målet handlar om projekteringsfel så krävs det utförarfel för att skador ska uppstå.

– Det finns inget systematiskt fel i fasadkonstruktionen, men den behöver utföras på ett korrekt sätt, sa han.

Han framhöll också att konstruktionstypen hade två typgodkännanden i botten, ett utfärdat av Sitac och ett av Boverket, och att varken Myresjöhus eller branschen som helhet hade någon kännedom om några risker med konstruktionen vid tiden för uppförandet.

I pausen var han hoppfull att domstolen skulle gå på bolagets linje:

– Det har varit lagstiftarens intentioner att utvecklingsfel inte ska drabba branschen, man ser hellre försäkringslösningar. Många byggbolag är små och klarar inte en sådan här smäll så här långt efteråt, säger han till Affärsvärlden.

Konsumentverket har ryckt in på fastighetsägarnas sida i den här tvisten, genom så kallat KO-biträde. Det innebär att Konsumentverket bär fastighetsägarnas kostnader för domstolsprocessen.

Om fastighetsägarna förlorar tvisten i Högsta domstolen och måste betala rättegångskostnaderna blir det alltså skattepengar som täcker den utgiften.

– Det är inte bara de här 60 fastighetsägarna som berörs utan det är tusentals konsumenter som har köpt hus med sådana konstruktioner så det är väldigt viktigt att frågan blir utredd. Det är inte rimligt att lägga ansvaret på konsumenten, säger Cecilia Tisell, ställföreträdande konsumentombudsman, som också närvarade under förhandlingen.

Förhandlingen ska avslutas under onsdagen. Domen, som inte går att överklaga, väntas om ungefär tre veckor.

Svedalahusen

Sedan höga fuktvärden upptäcktes i väggarna på husen i Svedala har fastighetsägarna drivit en rättsprocess mot Myresjöhus för att förmå bolaget att ersätta fasaderna med en lösning med luftspalt.

Tingsrätten gav husägarna till 23 av husen (de som hade köpt husen direkt från Myresjöhus) rätt och beordrade Myresjöhus att betala ersättning till dem för ombyggnaderna.

Båda parter överklagade domen till hovrätten, som inte gav bifall till husägarnas krav. Domstolen menade att byggbranschen inte hade kännedom om att konstruktionen var riskfylld när husen i Svedala byggdes.

nullnull