Rätt ge sig på Microsoft

Få bolag har symboliserat den amerikanska företagsamhetenssegertåg över världen under 1990-talet som Microsoft, varsaktiekurs har trehundrafaldigats de senaste 11 åren. Ändåinleder nu USA:s justitiedepartement och myndigheter i 20delstater ett väldigt antitrustmål mot koncernen.

FÖRBJUDET TVÅNGStämningen går ut på att Microsoft, vid vite av en miljon dollarom dagen, inte längre skall kunna tvinga datortillverkarna attta med Microsofts egen internetbläddrare vid installation avsitt kända operativsystem, Windows. Bolaget vägrar och enlångvarig juridisk process inleds nu. Klart är attantitrustmålet kommer att kasta en skugga över Microsoft förlång tid framöver. Det verkar som Bill Gates och hansmedarbetare får tillbringa många timmar om dagen iöverläggningar med sina advokater de närmaste åren. Det verkaralltså som amerikanerna – som annars knappast är kända förstatliga ingripanden i ekonomin – skjuter sig i foten än en gångmed sina juridiska groteskerier. Är de galna? Inte alls. För attförstå hur amerikanska beslutsfattare överhuvudtaget kanöverväga att ge sig på ett nationens, och världens, mestframgångsrika företag måste man titta på historien. Målet motMicrosoft har förberetts sedan 1990. Det är alltså ingenlättvindig affär. Den är också i samklang med antitrustlagarna,som har en given plats i USA:s ekonomi. Visst är det sant attjuridiken tar för stor plats i amerikanskt samhällsliv.

Men enigheten är utbredd om att just den här företeelsen fyllersin funktion väl. Sedan lagarna infördes vid seklets början harde använts vid flera tillfällen i syfte att med hård handbeskära monopolföretag och monopolföreteelser.

Metodiken har varit att ingripa först när monopol konstateratsutom all tvekan. När detta skett har politikerna ingripit ävenom den tekniska och affärsmässiga standarden i monopolföretagenvarit god.

ROCKEFELLER FICK GE SIGDet var lagstiftarna som strax före första världskriget tvingadeRockefellers Standard Oil att lämna plats åt andra oljebolag,vilket i sin tur fick fart på exploatering, distribution ochanvändning av olja och bensin. Priserna föll, och banade väg för1920-talets övergång till massbilism. Även tobakstrustenAmerican Tobacco och J.P. Morgans bankimperium bröts sönderefter statliga ingripanden.

I modern tid är det mest välkända exemplet attacken mot AT&T:smonopol på fjärrtelefoni.

USA hade världens antagligen tekniskt sett bästa telesystem före1982, men det hindrade inte justitiedepartementet att deklareraatt konkurrenshämmande förutsättningar fanns. Utdelningen avavmonopoliseringen har blivit fallande samtalstaxor och enrevolution i kommunikationsbranschen.

HÅRDHÄNTYtterligare ett exempel är myndigheternas hårdhänta attitydunder 1980-talet mot IBM, som successivt tvingade bolaget attlämna öppningar i datormarknaden. Detta bidrog så småningom tillframväxten av dagens IT-samhälle, uppbyggt på persondatorer ochöppna nätverk, och skapade också det defacto-monopol påprogramvaror som heter Microsoft.

Det pågår en ständig dragkamp mellan företagen och Washington.På telesidan håller till exempel näringslivet på att återvinnaen del terräng. Trenden går här åter mot konsolidering. Fusionersom SBC/Ameritech och WorldCom/MCI innebär ju att jättarna blirstörre.Men det växelspelet är en del av den marknadsekonomiskadynamik i USA som har fungerat mycket bra under de senastehundra åren.