Riksbanken: Kan stimulera mera vid behov

Det skriver Riksbanken i en fördjupning där myndigheten går igenom olika åtgärder som centralbanker världen över har vidtagit under de senaste åren.

Samtidigt framhåller Riksbanken att myndigheten bedömer att läget i svensk ekonomi inte motiverar kompletterande penningpolitiska åtgärder i nuläget.

Riksbanken meddelade på tisdagen en sänkning av reporäntan från 0,25 procent till 0 procent.

“Ett sätt att göra penningpolitiken mer expansiv när man inte kan sänka styrräntan är att pressa ned marknadsräntor med längre löptid, om dessa av olika skäl är relativt höga. Detta kan ske antingen genom att påverka förväntningarna om framtida korta räntor, eller genom direkta köp av obligationer”, noterar Riksbanken.

För att påverka förväntningarna har vissa centralbanker valt att kommunicera hur länge styrräntan ska hållas låg eller under vilka omständigheter som styrräntan kan börja höjas. Exempelvis har Bank of Canada, Federal Reserve och Bank of England vid olika tillfällen använt sådan framåtblickande guidning (forward guidance).

“På liknande sätt använder Riksbanken sin räntebana för att kommunicera att räntan väntas vara låg under en längre tid”, konstateras det i den penningpolitiska rapporten.

Vidare noterar Riksbanken att flera centralbanker, däribland Federal Reserve och Bank of England, också har köpt stora mängder obligationer och på så sätt expanderat sin balansräkning.

“Syftet var inte endast att pressa ned räntorna på de obligationer som centralbanken köpte utan även på andra typer av obligationer. När centralbanken köper stora mängder stats- eller bostadsobligationer kan de som tidigare investerade i dessa obligationer i stället förmodas öka sina investeringar i andra värdepapper. På så sätt kan utbudet av riskkapital eller krediter någon annanstans i ekonomin öka och detta kan då pressa ned räntorna även på dessa marknader”, uppger Riksbanken.

I genomgången återfinns även åtgärder för att förbättra genomslaget av penningpolitiken och åtgärder för att påverka växelkursen. Samtidigt anser Riksbanken att förhållandena i Sverige i nuläget är annorlunda än i andra länder där centralbanker har vidtagit kompletterande penningpolitiska åtgärder.

“Finansiella marknader och finanssektorn i stort fungerar relativt väl, utlåningen till hushåll och företag ökar, räntor på både kort och lång löptid är låga och kronan är inte anmärkningsvärt stark. Den ekonomiska utvecklingen är dessutom relativt god, BNP ökar i normal takt och sysselsättningen stiger”, skriver Riksbanken som dock samtidigt konstaterar att inflationen är för låg.

“Reporäntan har därför sänkts till noll procent och väntas ligga kvar på denna nivå tills inflationen tydligt tagit fart. Den mycket expansiva penningpolitiken stimulerar efterfrågan och bidrar till att KPIF-inflationen stiger och når 2 procent första halvåret 2016. Riksbanken bedömer därför att läget i svensk ekonomi inte motiverar kompletterande penningpolitiska åtgärder i dagsläget. Men om förutsättningarna skulle ändras har Riksbanken samma möjlighet som andra centralbanker att vidta ytterligare åtgärder för att öka stimulansen i penningpolitiken”, betonar myndigheten.

nullnull