Riksbanken: Snabbt stigande energipriser ett hot mot stabiliteten

De risker som kan hota den finansiella stabiliteten är fortsatt förhöjda, i och med med pandemin, problemen med distributionskedjor och snabbt stigande energipriser, osäkerheten om framtida räntor, och ökade hushållsskulder. Det skriver Riksbanken i sin stabilitetsrapport.
Riksbankschefen Stefan Ingves.
Riksbankschefen Stefan Ingves. Foto: Tomas Oneborg/SvD/TT

Den svenska ekonomin har återhämtat sig starkt under året och även arbetsmarknaden har sett en återhämtning. Det finansiella systemet fungerar väl och kreditförsörjningen samt viktiga finansieringsmarknader fungerar tillfredsställande. Dock väntas nu tillväxten i Sverige såväl som i resten av världen nu dämpas till mer normala nivåer. Det skriver Riksbanken i sin stabilitetsrapport. Dessutom är de risker som kan hota den finansiella stabiliteten fortsatt förhöjda.

”Osäkerheten kring de ekonomiska konsekvenserna av pandemin har minskat i takt med återhämtningen, men det finns fortfarande risker förknippade med pandemins utveckling. Därtill kan problemen med distributionskedjor, snabbt stigande energipriser och ökade geopolitiska risker fortsätta att störa den ekonomiska aktiviteten framöver”, skriver de.

Dessutom anses risken för fallande tillgångspriser och efterföljande marknadsturbulens ha ökat. Detta i och med att inflationen stigit och i och med osäkerheten om framtida räntor och eventuella effekter på tillgångspriser.

Handelsbanken: Oron för stigande räntor är överdriven

Samtidigt fortsätter hushållens skulder att öka snabbare än inkomster och BNP. Det gör hushållen alltmer känsliga för konjunkturförändringar och störningar i privatekonomin. Här efterlyser Riksbanken breda reformer inom bostads- och skattepolitiken.

”Riksbanken bedömer att den höga och ökande skuldsättningen och den stora utlåningen till kommersiella fastighetsföretag gör svensk ekonomi sårbar och att den finansiella stabiliteten, i ett dåligt scenario, kan påverkas”, skriver de.

Handelsbanken tog under onsdagen upp energipriserna i sin färska konjunkturrapport. Storbanken skriver att höga energipriser och en instabil energitillförsel kan göra så att både allmänheten, näringslivet och politiska ledare minskar sitt stöd till klimatomställningen.

”Mycket talar därför för att den gröna omställningen måste kombineras med en energipolitik som säkerställer stabil energitillförsel och att utsatta hushåll kompenseras för höga och volatila energipriser för att det inte ska bli omfattande bakslag i den gröna omställningen”, skriver Handelsbanken