Riksgälden ser mildrad pandemieffekt på statsfinanserna

Coronapandemins effekter på statens finanser verkar bli mindre än vad som befarades i maj, enligt Riksgäldens senaste rapport.
Hans Lindblad, Riksgälden.

Efter det historiskt stora BNP-tappet under det andra kvartalet återhämtar sig nu svensk ekonomi och den nya prognosen från Riksgälden visar att underskottet i statsbudgeten landar på 256 miljarder kronor i år. Det är en förbättring av budgetsaldot med 146 miljarder kronor jämfört med majprognosen. Riksgälden drar således ned statens upplåning och statsskulden väntas inte öka lika mycket som tidigare förutspåtts.

“Virusutbrottet har haft stora effekter på svensk ekonomi och statens finanser, men de senaste månadernas utveckling indikerar att de blir mindre än vi bedömde i maj. Inte minst utvecklingen av skatteinkomsterna pekar på att ekonomin har börjat återhämta sig allt tydligare, men osäkerheten är fortfarande stor”, säger riksgäldsdirektör Hans Lindblad i ett pressmeddelande.

Återhämtningen väntas gynnas av de stora finanspolitiska stimulanserna i budgetpropositionen för 2021. Men samtidigt medför stimulanserna att statsbudgeten väntas visa underskott nästa år på 80 miljarder kronor. För 2022 visar prognosen på ett mindre underskott. Även det finansiella sparandet för staten är negativt, men en succesiv förbättring väntas.

Riksgälden spår att bruttonationalprodukten faller med 3,5% i år, att jämföra med förra bedömningen som var -6,5%. Nästa år ses en tillväxt på 3,8% och 2022 3,4%.

Även om återhämtningen sker snabbare än tidigare väntat kommer det ändå dröja till mitten av 2021 innan BNP är tillbaka på nivåerna före krisen.

I slutet av 2019 var statsskulden 1 113 miljarder kronor, vilket motsvarade 22 procent som andel av BNP. Det var den lägsta nivån sedan mitten av 1970-talet. 2020 beräknas statsskulden öka till 1 331 miljarder kronor, och i slutet av 2022 väntas den uppgå till 1 436 miljarder kronor.



    Annonstorget Premium i samarbete med King Street Media Annonsera här