Så stort blir statens underskott

Riksgälden bedömer att statens nettolånebehov, det vill säga budgetunderskott, blir 45 miljarder 2015, 33 miljarder 2016 och 47 miljarder 2017.

Det kan jämföras med den förra prognosen som lämnades i juni då behovet bedömdes till 71 miljarder 2015 och 25 miljarder 2016.

BNP väntas växa med 3,1 procent 2015 och med 2,8 procent 2016. Föregående BNP-tillväxtprognoser låg på +2,6 respektive +2,5 procent. Prognoserna har således höjts med 0,5 respektive 0,3 procentenheter.

Nästa år ökar utgifterna för migration kraftigt till följd av att antalet asylsökande stiger, samtidigt som skatteinkomsterna fortsätter att växa snabbare än tidigare beräknat. Sammantaget ökar underskottet för 2016 med 8 miljarder kronor jämfört med juniprognosen, enligt myndigheten.

“Svensk ekonomi och den underliggande utvecklingen av statsfinanserna visar på en överraskande styrka. De ökade utgifterna för migration vägs till stor del upp av högre skatteinkomster, men det är viktigt att poängtera att osäkerheten är stor”, säger riksgäldsdirektör Hans Lindblad.

Riksgälden räknar med att Migrationsverkets utgifter blir 26 miljarder kronor 2015, 58 miljarder kronor 2016 och 70 miljarder kronor 2017. Det är en ökning med 1 miljard kronor för 2015 och 31 miljarder kronor för 2016 jämfört med juni-prognosen. En del av utgiftsökningen för migration kompenseras av att biståndet antas minska.

Emissionsvolymen i statsobligationer ligger kvar på 4 miljarder kronor per auktion under hela prognosperioden. Det innebär att upplåningen i statsobligationer blir 86 miljarder kronor i år och 88 miljarder kronor 2016 och 2017. Även emissionsvolymen i realobligationer lämnas oförändrad.

“Upplåningen i statsskuldväxlar är i princip oförändrad. Riksgälden räknar fortsatt med att emittera i snitt 17,5 miljarder kronor per auktion. Stocken väntas ha ökat till 135 miljarder kronor i slutet av 2016”, uppger myndigheten vidare.

 

 

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.



OBS: Ursprungsversionen av denna artikel publicerades på en äldre version av www.affarsvarlden.se. I april 2020 migrerades denna och tusentals andra artiklar över till Affärsvärldens nya sajt från en äldre sajt. I vissa fall har inte alla delar av vissa artiklar följt på med ett korrekt sätt. Det kan gälla viss formatering, tabeller eller rutor med tilläggsinfo. Om du märker att artikeln verkar sakna information får du gärna mejla till webbredaktion@affarsvarlden.se.