Krönika Grön omställning
Sandström: Samtliga medlemsländer struntar i EU:s direktiv om vätgas
EU:s direktiv om förnybar energi III (RED III, Renewable Energy Directive) aviserades bland annat som en vändpunkt för den europeiska gröna vätgasindustrin. Men hittills verkar inte ett enda medlemsland ha implementerat direktivet fullt ut.
Direktivet innehöll regler om att 42% av all vätgas som används inom industrin ska vara grön vätgas. I direktivet står även att 1% av all vätgas i transportbränslen ska vara så kallad grön senast 2030.
Grön vätgas
Med grön vätgas avses sådan vätgas som har framställts ur vatten med hjälp av elektricitet, där elektriciteten också kommer från vind-, sol- eller vattenkraft.
I sin gröna giv pekade EU ut vätgas som en strategisk del av den gröna omställningen. Vätgas har flera potentiella användningsområden såsom energilagring, energianvändning och som ett substitut till fossila bränslen inom exempelvis stålproduktion.
Om direktivet hade blivit lag i medlemsländerna skulle det skapa en enorm efterfrågan för en industri som hittills haft svårt att hitta kunder.
Inte ett enda land
Men 18 månader senare har inte en enda medlemsstat fullt ut införlivat RED III den nationell lagstiftningen. Det uppger EU-kommissionen till nyhetssajten Hydrogen Insight. Tidfristen för införlivning av direktivet löpte ut 21 maj i år.
”Många medlemsstater har infört nationell lagstiftning som införlivar olika aspekter av RED i nationell rätt, men för närvarande har ingen av medlemsstaterna deklarerat fullständig införlivning av de nya reglerna,” sade en talesperson för kommissionen till nyhetssajten.
Vem tar vätgasen på allvar?
Är det talande att samtliga länder – till och med Sverige – verkar åtminstone delvis ha struntat i den gröna vätgasen?
Många vätgasprojekt hamnade i malpåse under 2024 och trenden verkar av allt att döma bara fortsätta.
Av de stora satsningarna på vätgasbaserat stål runtom i Europa har flera lagts ner eller decimerats, trots miljardstöd. Det gäller exempelvis ArcelorMittal och ThyssenKrupp i Tyskland samt spanska CELSA och svenska LKAB.
Vargas-duon Harald Mix och Carl-Erik Lagercrantz satsning i Boden på Stegra har hittills hållit fast vid sina planer. Afv har dock visat att man stött på en del problem gällande just vätgasdelen.
Kollaps från låga nivåer
Även försäljningen av vätgasdrivna bränslecellsfordon har stött på problem. Under årets första kvartal föll försäljningen med 91% på världens största marknader. Detta från låga nivåer.
Endast 39 vätgasfordon såldes i Europa under första kvartalet, enligt analysföretaget SNE Research. Häromveckan gick vätgasinfrastrukturbolaget Hynions svenska dotterbolag i konkurs.
Fler stora vätgassatsningar runtom i Europa lär hamna på fallrepet de kommande åren.
Läs mer:
Försäljningen av vätgasbilar rasar 91%
Experter sågar EU:s vätgasstrategi
Ståljätten tror inte längre på vätgas
Kommentera artikeln
I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.
Grundreglerna är:
- Håll dig till ämnet
- Håll en respektfull god ton
Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.
