SBAB: Rörliga bolåneräntan toppar på 3,8 procent

I sin senaste rapport om bolåneräntan skriver SBAB att Riksbanken väntas höja styrräntan med sammanlagt 1 procentenhet på årets två återstående möten. Med anledning av de fortsatt höga inflationsutfallen har SBAB tidigarelagt styrräntehöjningarna rejält i förhållande till den ordinarie prognosen i maj, men också något i förhållande till interimsprognosen i juni.

”Vår bedömning är att Riksbanken kommer att höja styrräntan till som mest 2,25% för att motverka accelererande inflation och framför allt inflationsförväntningar i närtid, men att den därefter behöver ta ett steg tillbaka till 2% för att dämpa den negativa effekten av räntehöjningarna på den reala ekonomin”, säger Robert Boije, chefsekonom på SBAB.

Han och fortsätter:

”Jämfört med i somras indikerar räntemarknadens nuvarande prissättning en betydligt måttfullare höjning av styrräntan framöver. Trots det är vår prognos alltjämt att styrräntan toppar på en lägre nivå än vad marknadsprissättningen indikerar. Vi ser heller inga starka motiv till varför Riksbanken skulle behöva gå snabbare fram än Europeiska centralbanken. I synnerhet som vi nu ser ut att få en betydligt svagare realekonomisk utveckling.”

Den rörliga bolåneräntan stiger till 3,5% till årsskiftet

Banken räknar med att den rörliga bolåneräntan går upp till 3,5% redan till årsskiftet för att sedan stiga till 3,8% till sommaren 2023. När Riksbanken därefter väntas ta ett steg tillbaka med styrräntan sjunker den rörliga bolåneräntan, om än marginellt.

”Perioden med lägre bundna bolåneräntor än rörliga bedömer vi nu definitivt är förbi. Såvida inte inflationen fortsätter upp kraftigt i närtid, och parkerar där en längre tid, finns ingen anledning att vänta sig att det skulle vara betydligt mer förmånligt att nu välja lite längre bunden ränta före rörlig. För bindningstider över två år förefaller det nu dyrt att gardera sig mot mer betydande höjningar av den rörliga räntan. Det fönstret ser ut att ha stängts. Det är därför inte heller förvånande att vi nu ser att en klar majoritet av de nya bolånetagarna väljer rörlig ränta igen”, säger Robert Boije.

SBAB: Starkt incitament söka lägsta räntan

Det har kommit påståenden på sistone om att bankerna har tagit tillfället i akt att höja marginalen nu när räntorna gått upp, men det avvisar SBAB. De pekar bland annat på en jämförelse mellan bankernas snitträntor och räntorna på bankernas upplåningsmarknad som visar att marginalerna har sjunkit på sistone. Jämför man med snittet för de senaste dryga tio åren är de dessutom låga.

”Data visar tvärtom att differenserna mellan bankernas snitträntor och räntorna på bankernas upplåningsmarknad har minskat. Även om det kan finnas vissa mindre tidsmässiga förskjutningar mellan vårt sätt att räkna på marginalerna och Finansinspektionens beräkning av den så kallade bolånemarginalen, så skulle jag bli förvånad över om Finansinspektionens siffror framöver landar i en radikalt annan bild är vår, menar Robert Boije.

SBAB spår också att bankerna får svårt att återställa marginalen när stigande räntor borde ge bolånetagarna ett starkt incitament att söka efter lägsta räntan.