SEB: Räknar med fler och tidigare räntehöjningar

Kriget i Ukraina har på ett genomgripande sätt förändrat de ekonomiska förutsättningarna. Bland annat ses spridningseffekter i form av bland annat sanktioner, handelsstörningar och flyktingströmmar, skriver SEB.

Banken justerar ned sin BNP-prognos för global ekonomi 2022 till 3,2% från tidigare 4,1%. Samtidigt justeras euroområdet ned betydligt mer än exempelvis USA och Norden, mycket på grund av beroendet av energiimport från Ryssland.  Prognosen för Europas tillväxt för 2022 dras ner med 2 procentenheter till 2,0%, medan prognosen för USA minskas med 0,6 procentenhet till 2,9% och för 2022. Prognosen för Norden dras ned med 0,9 procentenhet till 2,4%. För Sverige dras prognosen ned med 1,0 procentenhet till 2,0%. Finanspolitiska satsningar, speciellt inom försvars- och energiområdena, väntas mildra de negativa effekterna.

”Vi reviderar ned våra prognoser för både världsekonomin och för de flesta enskilda länder. De viktigaste orsakerna är de höga energipriserna och de störningar på utbud, inflation och handel som kriget och sanktionerna medför. Det är omöjligt att säga hur långt kriget blir men vi räknar med att mycket av sanktionerna och störningarna kvarstår även om kriget skulle ta slut relativt snart”, säger SEB:s chefsekonom Jens Magnusson.

Fyra räntehöjningar 2022 inprisade av marknaden

Kriget väntas också förstärka inflationsuppgången. SEB menar att de inflationsdrivande följderna ser ut att bli större än de tillväxthämmande. Detta har lett till att marknaden skruvat upp förväntningarna på räntehöjningar.

”Våra nedjusteringar av BNP-tillväxten är inte heller tillräckligt stora för att motivera prognoser med en tydlig kursändring från centralbankerna. Sedan publiceringen av Nordic Outlook i slutet av januari har vi gradvis justerat upp våra styrränteprognoser. För Fed, Riksbanken, och Norges bank har vi lyft styrränteprognosen vid slutet av 2023 med 50 räntepunkter. För Fed ligger vår prognos nu i stort sett i linje med marknadsprissättningen medan vi fortsatt ligger under för ECB”, skriver de.

De ser en extra stor osäkerhet vad gäller Riksbanken. Banken frågar sig hur Riksbanken ska kunna hantera att marknadens förväntningar på räntehöjningar blir allt aggressivare. Fyra räntehöjningar är nu inprisade under 2022 och Riksbanken väntas fortsätta höja under 2023 till en styrräntenivå över 2%, samtidigt som Riksbanken i februari valde att stå fast vid att räntehöjningar inte är aktuella förrän år 2024.

”I spåren av den oväntat höga februariinflationen har Stefan Ingves och Anna Breman flaggat för en kursändring. Troligen lär riksbanksdirektionen utnyttja alla tänkbara tillfällen till att förtydliga detta fram till nästa räntebesked i slutet på april. Vi ser också tydliga uppåtrisker i vår prognos och sannolikheten för en höjning redan vid mötet i slutet av juni är ganska stor. Riksbanken har gjort mycket tvära kast vid några tillfällen de senaste decennierna och mycket tyder på att ett nytt sådant är på väg”, skriver de.

Samtidigt menar SEB att marknadens prissättning är lite väl aggressiv. Detta speciellt då nästa stora avtalsrörelse nu är på väg att starta. Vidare skriver banken att det är förknippat med risker att centralbankerna planerar kontinuerliga räntehöjningar trots en pressad ekonomisk tillväxt, men att centralbankerna inte vill förhålla sig passiva inför inflationsuppgången.

Riksbanken har fortsatt välkomna finanspolitiska stimulanser

Vidare skriver banken att inställningen till finanspolitiken har blivit mer ambivalent i takt med att centralbankerna börjat signalera en omsvängning i åtstramande riktning. Samtidigt stärker nedjusteringar av tillväxtutsikterna nu motiven till en mer expansiv finanspolitik. Men SEB höjer ett varningens finger att om den ökade ekonomisk-politiska aktivismen drivs för långt finns en risk för att 1970-talets misstag upprepas.

”Finanspolitisk aktivism kan driva upp inflationsförväntningarna, speciellt om marknaden börjar misstänka att regeringar inte har något emot att inflationen pressar ned det reala värdet av den offentliga skulden. Detta skulle ytterligare öka trycket på centralbankshöjningar”, skriver de.

Banken avslutar sin prognos med att säga att det inte är sannolikt att vi står inför en utveckling med stora pris- och löneökningar år efter år. SEB:s huvudvy är att inflationen ska falla tillbaka mer tydligt under senare delen av 2023.