SECURITAS: Säker vision

Det finns anledning att satsa på Securitasaktien igen. Att bolaget köpte ytterligare två säkerhetsbolag i USA i december förra året bevisar att Securitas menar allvar med sin femårsvision: att växa ännu fortare än vad aktieanalytikerna tidigare har vågat gissa på.

Securitaskursen hade inte något bra år 1999. Efter tjurrusningen under 1998 då kursen mer än fördubblades tog kursuppgången ett abrupt slut i februari förra året. Trots att Securitas då gjorde sitt största företagsköp någonsin, av amerikanska säkerhetsbolaget Pinkerton, så kom glädjeyran av sig. Under större delen av året stod aktien och stampade runt 120 kronor samtidigt som resten av börsen fortsatte sin oförtröttliga resa uppåt.

Skandaltätt

Kanske beror den svaga kursen på att Securitas namn figurerade i flera skandaler, dels i de misstänkta insideraffärerna kring Pinkerton och dels när det uppmärksammades att Securitasledningen fått några väl tilltagna optionsavtal.

I november framstod Securitas som en av börsens verkliga eftersläntrare. Från att i början av året varit en av börsens högst värderade hade Securitas nio månader senare fått sällskap av åtskilliga sämre aktier som handlas till p/e-tal över 50 på årets vinst. Sämre, eftersom inget annat bolag lyckats så väl som Securitas med att hålla vad de lovar.

Hjälper analytiker

Under tiden har Securitasledningen ägnat sig åt sitt vanliga aktiemarknadsfrämjande arbete med att snitsla banan åt aktieanalytikerna. Ledningen brukar förutspå årets resultat och ge information om lönsamheten på detaljnivå. Under april månad hade ledningen dessutom presenterat något nytt, en framtidsvision som pekar på att Securitas till år 2004 kan fördubbla försäljningen och trefaldiga vinsten. På fem år ska alltså säkerhetsföretaget öka omsättningen från knappt 30 miljarder kronor till 60 miljarder medan vinsten före skatt ökar från en till tre miljarder.

Framtidsvisionen presenterades samtidigt som bolaget skulle placera sin största nyemission hittills. Sannolikt var det nödvändigt att gödsla aktiemarknaden med något nytt för att lyckas genomföra den. I korthet innebär visionen att vinsttillväxten de kommande åren blir lite högre, närmare 25 procent, än vad analytikerna tidigare trott.

Lite verkar visionen handla om ett effektsökeri. Nämn något annat företag med 140.000 anställda som törs påstå att omsättningen fördubblas inom några år. Detta efter att bolaget på mindre än tolv månader under 1998 och 1999 redan fördubblat sin omsättning genom tre större förvärv.

Men det nya i visionen är en plan för Securitas framtida förvärvsstrategi. Bolaget tänker köpa ytterligare ungefär tio omsättningsmiljarder i Europa och cirka åtta miljarder i USA. Dessutom ska bolaget växa organiskt med cirka sju eller åtta procent.

När Securitas så i december 1999 klarade av 4,4 av dessa miljarder i USA genom köpen av det lite större bolaget American Protective Services på västkusten och det lite mindre First Security på norra östkusten så pekar det på att Securitas gör allvar av sin plan.

Vinsten riskmoment

Riskmomentet kring de högt ställda förväntningarna på Securitas handlar därför mer om vinsten än om försäljningen. Dels ska bolaget nå samordningsfördelar i samband med sina köp, exempelvis i Frankrike där Securitas vill minska antalet larmstationer från 16 till bara tre. Antagligen kommer detta att vara ske problemfritt.

Dessutom ska Securitas också utveckla säkerhetsmarknaderna. Det är antagligen svårare.

Med hjälp av datorisering och annan effektivisering har bolaget utvecklat marknaderna i Norden som visar en rörelsemarginal på upp till 14 procent. Ambitionen för USA och resten av Europa är bara cirka 7-8 procent. USA visar runt tre procents rörelsemarginal, i Frankrike är den troligen ännu lägre.

Problemet Frankrike

Frankrike, största marknaden efter USA, är också ett av Securitas problembarn. Här är säkerhetsmarknaden fortfarande personalintensiv och lagen om 35-timmarsvecka förra året innebar höjda kostnader. Enligt Amund Skarholt, vice VD på Securitas och operativt ansvarig för Frankrike, har Securitas kompenserat sig med prishöjningar på säkerhetstjänsterna. Men problemen motverkar det stora arbetet med att höja väktarnas status, effektivisera övervakningstjänsterna och få kunderna att betala för en högre kvalitet.