Smitta i posten

På bara ett par dagar hann dataviruset Melissa sprida sig tillhundratusentals användare runt hela världen. Melissa drog återuppmärksamhet till det ständigt pågående kriget på nätet.En ständig strid pågår mellan skapare av datavirus och motståndarna:antivirusföretag och myndigheter. Företag som Symantec och NetworkAssociates har specialiserat sig på att skydda datoranvändare från dessavirus och är ständigt på jakt efter nya epidemier. Virusföretagen harblivit snabba på att upptäcka och skydda mot nya virus. Bara timmar efterlarmet om Melissas spridning fanns uppdateringar av virusprogram ute pånätet.

Goda och elaka

Ett datavirus är ett datorprogram som skrivits med avsikten attpåverka eller störa en dators arbetssätt. Det kan exempelvisröra sig om program som raderar information eller skapar oredapå hårddisken på den smittade datorn. Virus fortplantar sigockså, det vill säga de sprider sig till andra filer ellerdatorer. En del virus är så kallade godartade virus. Det innebär att deinte är särskilt skadliga, utan exempelvis bara visar upp ettmeddelande vid en viss tidpunkt. Men flertalet är elakartade ochkan orsaka allt från irritation till riktigt stora problem.Med drygt fyrtio tusen datavirus i världen och ytterligare ettpar hundra nya virus som tillkommer varje månad är det här ettstort och växande problem. Enligt International ComputerSecurity Association var antalet infektioner av datorvirus 48procent högre 1998 än året innan. Till viss del beror det ökadeantalet rapporterade virusattacker på att antivirusföretagen harblivit bättre på att upptäcka nya virus. Men de främstaanledningarna till ökningen är den växande populariteten hosinternet och e-post. Det gör att virus sprids lättare och tillfler användare än tidigare.

Svårt att skydda sig

Företag och organisationer lägger ofta ned stora resurser på attskydda företagen mot intrång utifrån. Men företagen har svårtatt skydda sig mot virus som går via e-post. Det är svårt attkontrollera vad personalen får in via e-posten och svårt atthindra anställda från att öppna bifogade dokument.E-post har blivit ett så viktigt arbetsredskap för företagen attdet i praktiken inte går att stoppa användningen. Därför är såkallade makrovirus som skickas via e-post också det snabbastväxande sättet att sprida virus på. Med makrovirus menas virussom sprids genom de dokument som ofta finns bifogade i e-post.När användaren öppnar den bifogade filen smittas datorn avviruset.Makrovirusen använder sig av de avanceradeprogrammeringsmöjligheter som framför allt finns i olikaMicrosoftprogram för att uppnå sina mål.Programmeringsmöjligheterna i vanliga program som Word och Excelkan användas för att skapa all möjlig skada på datorn. Och de ärsärskilt farliga eftersom det kan räcka med att datoranvändarenöppnar ett smittat dokument för att viruset ska aktiveras.Makrovirus kan också smitta datorer oberoende av vilketoperativssystem som datorn använder. Vanliga virus kanexempelvis inte spridas från en Windowsdator till enMacintoshdator, vilket däremot makrovirus klarar.Macintoshvärlden, som hittills varit ganska förskonad frånvirus, riskerar att drabbas i högre utsträckning.

Lurigt virus

Det uppmärksammade Melissaviruset är det senaste i raden avmakrovirus. Melissa spred sig som en löpeld över världen underförra veckan genom e-post. Melissa sprids via bifogadeWorddokument och använder sedan adressregistret i datornspostprogram för att skicka iväg kopior av meddelandet.Meddelandet som innehåller Melissaviruset kommer alltså från enperson som man är van att få e-post ifrån, och har ettpersonligt meddelande med avsändarens namn i.Melissa spred sig fort i många stora företag genom de internaadresslistor som normalt finns i varje dator. Flera storaföretag fick problem med e-postsystemen på grund av det storaantal brev som Melissa skickade runt inom organisationerna. Tillexempel hos Microsoft låg mailsystemet nere i flera timmar.

Efterföljare

Melissa är i sig självt ett ganska harmlöst virus och gör ingetvärre än att överlasta företagens mailsystem. Men det kommersannolikt mer avancerade varianter av makrovirusen. Genom attMelissa spridit sig till så många så kan i princip vem som helstmodifiera viruset och skapa värre varianter. Melissa har redanfått flera uppföljare med namn som Papa, Mad Cow, m.fl.Melissaaffären är en i raden av nya makrovirus, men skiljer sigändå från tidigare epidemier. Genom ett betydande detektivarbetehar nämligen FBI arresterat en person som misstänkt förspridandet av Melissaviruset. Den misstänkte riskerar nu upptill fyrtio års fängelse. Ingen är fälld och det rör sigfortfarande om misstankar, men gripandet ger ändå klara signalertill de som skapar dessa virus. Det visar att det trots alltfinns risker med att sprida virus och virustillverkarna kan intealltid räkna med att komma undan ostraffade.Man ska dock komma ihåg att de flesta virus trots allt ärrelativt harmlösa. De riktigt farliga virusen upptäcks dessutomoftast snabbare och får stor uppmärksamhet. Det gör attspridningen av de riktigt farliga virusen hålls tillbaka. Devirus som får riktigt stor spridning är de som inte är särskiltallvarliga och som inte väcker samma uppmärksamhet.

Skrönor

Många virusvarningar är också rena skrönor, alltså uppdiktadehistorier om farliga virus. Ett aktuellt exempel har detamerikanska företaget Bluemountainarts råkat ut för.Bluemountainarts förmedlar gratulationskort på internet. Enligtett rykte på nätet får man virus av att besöka deras hemsida föratt skicka kort. Det stämmer ju naturligtvisinte alls. Men ryktet spreds snabbt på nätet och bolaget fick påbara några dagar tusentals mail från oroliga besökare.Dessa epidemier är dock nyttiga väckarklockor för företagen ochanvändarna om vilka faror som verkligen finns på nätet.Virusepidemier är tacksamma nyheter för media och det kommerständigt nya rapporter om nya farsoter.Men de stora vinnarna på uppmärksamheten är naturligtvisantivirusföretagen.