Sparekonomen om nollräntan: “En tydlig signal”

Riksbanken val att behålla nollräntan ses av Nordnets sparekonom Frida Bratt som en tydlig signal, men hon tror även att beslutet kommer att få kritik från en hel del experter.
Riksbankshuset och Frida Bratt. Foto: Patrik Österberg/TT och Nordnet

Idag kom Riksbanken med sitt senaste räntebesked och som väntat lämnades styrräntan oförändrad vid 0,00 procent.

– Att räntan lämnas oförändrad i det här läget är en tydlig signal om att golvet för räntan, enligt Riksbanken, nu är noll. För när ska vi annars ha minusränta om inte i denna allvarliga kris, säger Nordnets sparekonom Frida Bratt.

Hon säger att direktionen visserligen öppnar för en räntesänkning längre fram, men det är mer än tydligt att Riksbanken vill undvika att gå ned till minus igen. Hon menar att Riksbanken inte ser en räntesänkning som den mest effektiva åtgärden då hushållen, på grund av coronakrisen, inte konsumerar på samma sätt.

– Det här kommer att kritiseras av många experter som anser att Riksbanken bör använda alla verktyg som står till buds i denna allvarliga kris. Men det finns också de som hävdar att en sänkning skulle vara kontraproduktiv; det skulle ännu mer signalera kris, skrämma upp hushållen och få dem att ändå hålla hårdare i plånboken. Den här mekanismen såg vi för övrigt när Fed oväntat chocksänkte sin ränta mitt i krisen, som inte alls fick avsedd effekt eftersom investerare tolkade sänkningen som en enorm krissignal, säger hon.

Riksbanken meddelade även att man ska fortsätta köpen av stats- och bostadsobligationer till och med september. Köpen sker inom det rambeslut om köp av värdepapper upp till 300 miljarder kronor under året som beslutades om den 16 mars.

– Det här är ett annat sätt att pressa ned marknadsräntorna. Utan Riksbankens köp av bostadsobligationer hade exempelvis bankernas finansieringskostnader, som ökat i oron, kunnat resultera i höjda bolåneräntor till hushållen. På så sätt är köpen av bostadsobligationer ett slags förtäckt räntesänkning. Ingen vill se högre räntekostnader för hushållen i det här läget. Förhoppningsvis kan en bättre konkurrenssituation på bolånemarknaden också hålla tillbaka höjningar från storbankerna i syfte att hålla fast vid de höga bolånemarginaler bankerna nu vant sig vid att ha, säger Frida Bratt och fortsätter:

– Man kan också notera att det kommer att vara möjligt för Riksbanken att köpa ännu mer statsobligationer utan att den marknaden förstörs, något som Riksbanken ju kritiserats för tidigare. Detta eftersom Riksgälden i det här läget kommer att emittera fler obligationer. Redan innan krisen hade Riksbanken 50 procent av utestående lånestock.

    Annonstorget Premium i samarbete med King Street Media Annonsera här