Statens kontroll över Telia behålls

”Utgångspunkten för statens engagemang i de statliga företagen är att vi vill åstadkomma någonting med ägandet. Sedan är det vår skyldighet att driva en del av den här förvaltningen i bolagsform för att få en företagsekonomisk press på verksamheterna”, säger Claes Ånstrand.

Så du ser inte uppdraget att förvalta de statliga bolagen på samma sätt som exempelvis Industrivärden och Investor? ”Det här är ett blandat uppdrag. Flera av de statliga företagen har dubbla uppdrag. En del har ett större inslag av samhällsuppgifter, som Samhall. Andra har mer värdeskapande som sitt uppdrag, som det börsnoterade SAS.”

Norska staten har satt upp sina SAS aktier på försäljningslistan. Borde inte Sverige göra likadant? ”Nej, SAS har gått igenom en del bekymmer och behöver en stabil ägare. Dessutom är det bara en liten del av den svenska flygtraffiken som drivs med företagsekonomiska förtecken. Då är det bra att SAS har en ägare som kan den här marknaden.”

Blir det fler statliga utförsäljningar? ”Det står ju inte så väldigt högt på dagordningen nu att avveckla verksamheter. Det ger bara engångseffekter. Du får förstås en försäljningssumma som du kan investera i annat. Men pengarna duger ju inte som driftmedel.”

Så det är helstopp? ”Du tänker på Telia. Det är ett missförstånd att staten skulle vilja sälja fler Teliaaktier. Däremot kan vi tänka oss att spä ut ägandet i Telia inom ramen för strukturaffärer. Udda verksamheter som inte tillhör den statliga kärnan kommer dock att säljas av även framöver.”

Claes Ånstrand har bred erfarenhet från de politiska korridorerna. Senast var han statssekreterare i Socialdepartementet och satt då med i styrelsen för Systembolaget. Han har varit finanslandstingsråd i Stockholms Läns Landssting, trafik och planeringsråd och ordförande i Botkyrka Kommun.

Nu ska han rekrytera ny enhetschef för de statliga företagen. Totalt har 122 personer sökt tjänsten som inkluderar ansvaret för bolag som Telia, Vattenfall, SAS och Posten. Ansvaret för Nordea, Vasakronan och Vin & Sprit ligger däremot på finansdepartementet, även om det är meningen att ägarfrågorna ska samordnas.

Någon ny Dag Detter, investmentbankiren från London som under några år fick fritt spelrum att sätta upp tydliga riktlinjen för det statliga ägandet, behövs inte längre. Claes Ånstrand är inte typen som vill tala aktieägarvärde eller investmentbanker över huvudtaget. Han vill tala kvalitét.

”Fokuseringen på effektivitet och kärnverksamheten har varit en nödvändig resa för de statliga bolagen. Men effektivitet har en demokratisk dimension. Medborgarna betalar ju för tjänsterna. Nu får kvalitén bli nästa steg”, säger Claes Ånstrand.

Du sitter själv i kvalitétsfiaskot SJ:s styrelse. Kom följderna av julens snökaos som en överraskning? ”I vissa avseenden blev jag tagen på sängen av hur det stod till med kvalitén. Men just därför var väl renodlingen nödvändig för att få staten att fokusera på det som är viktigt, själva tågtransporten. Det är ju bara om en verksamhet drivs effektivt som vi kan ta en diskussion om hur kvalitén ska höjas och om det kräver prishöjningar eller kapitaltillskott.”

Är Vattenfalls riskfyllda förvärv i Tyskland och Polen förenligt med ett svenskt kvalitétsuppdrag? ”Absolut. Jag tror att Vattenfall kommer att tjäna på de här affärerna. Det kommer ytterst att gynna de svenska elkunderna.”

Men verksamheterna måste väl finansieras? ”Vattenfall behöver inte kapitaltillskott, varken nu eller efter valet. Men det krävs förstås att Vattenfall konsoliderar verksamheterna som köpts och hämtar hem de värden som skapas i Tyskland.”

Ett sätt att finansiera äventyret skulle annars kunna vara att sälja av en del av den svenska vattenkraften. ”Vattenkraften är helig, det är ett svenskt intresse att äga vattenkraften. Den får absolut inte avyttras.”

I våras tog en socialdemokratisk riksdagsgrupp fram idéer om ett statligt holdingbolag. Vad tycker du? ”Jag har svårt att se fördelar med att lägga förvaltningen av det statliga ägandet i en annan juridisk person. Ett offentligt ägande kräver alltid en politisk debatt. Då är det fel med ett holdingbolag. Jag tror frågan är avförd från dagordningen.”

Styrelserna i de statliga bolagen har på senare år fått en allt större andel ledamöter från näringslivet. Fortsätter det arbetet i vår? ”Det viktigt med företagsekonomisk kompetens. Men jag vill också understryka att det är viktigt med samhällsekonomisk kompetens. Det gäller att få rätt kunskapsmix i styrelserna.”

Det finns en målsättning att andelen kvinnliga ledamöter ska växa från nuvarande 30 procent till 40 procent – ett tillskott på ett fyrtiotal kvinnor. Hur går det? ”Vi ska nå dit 2003. Vi kommer att jobba med frågan i vår.”