Stegra vill lugna investerare: ”Caset starkare än för ett år sen”
Orosmolnen hopar sig kring Stegra efter att batterisatsningen Northvolt gått i konkurs. Under kapitalmarknadsdagen i Boden försöker bolaget stilla farhågorna med löften om att bygget går enligt plan, elförsörjningen är säkrad och intresset för grönt stål fortsätter att växa. "Elpriset har gått ned, fler vill köpa vårt stål och betalningsviljan har ökat", säger VD:n Henrik Henriksson.
Stegra VD Henrik Henriksson framför bygget av det nya stålverket som skall producera fossilfritt stål.
Foto: Pontus Lundahl / TT
Efter den uppmärksammade Northvolt-kraschen riktas nu oroliga blickar mot systerbolaget Stegra.
Precis som den nedlagda batterifabriken är ståltillverkaren en Vargas-kopplad satsning, beroende av framtida kundkontrakt, offentliga stöd och omfattande skuldfinansiering – utan någon befintlig produktion i dagsläget.
Och likt Northvolt har Stegra haft svårt att få i gång verksamheten. Det har kommit rapporter om tekniska problem i uppbyggnaden.
En rapport till Europeiska innovationsfonden pekar på flera utmaningar: ”underprestation, avvikelser från tidplanen och kostnadsöverskridanden”.
Särskilt utmanande har arbetet med vätgasanläggningen varit, nyckelkomponenten som ska ersätta kol i ståltillverkningen och därmed minska koldioxidutsläppen med upp till 95%.
Ändå – Stegras anläggning är på väg att bli den största i världen.
Men tekniken är oprövad i större skala. Och flera av Europas övriga ståljättar tryckt på paus i sina vätgassatsningar.
Besökare oroar sig över likheterna
Under Stegras kapitalmarknadsdag samlas både investerare och representanter från landets största mediehus på anläggningen i Boden. Över hela evenemanget vilar den tunga skuggan av Northvolts kollaps.
Under dagen hörs återkommande samtal där besökare diskuterar likheterna mellan de två projekten, och riskerna för att historien ska upprepa sig.
Stegra tycks fullt medvetna om farhågorna. Enligt bolaget är kapitalmarknadsdagen till för att skapa insyn och visa att allt går enligt plan.
VD Henrik Henriksson håller kapitalmarknadsdag vid företagets anläggning i Boden. Foto: Pontus Lundahl / TT
”En stor produktionsfördröjning är helt utesluten”
“En flerårig produktionsfördröjning, säg på två år, det är helt uteslutet”, säger Stegras VD Henrik Henriksson under en presentation.
Enligt bolaget är 40% av anläggningen redan färdigställd, med målet att nå 75 % till årsskiftet. Fullskalig produktion av det första stålet väntas dra i gång under andra halvan av 2026.
Till skillnad från det fallna batteribolag betonar Henriksson vikten av att ta ett steg i taget. Internationella expansionsplaner är lagda på is.
“Vi är fullt fokuserade på Boden och på fas ett av vårt projekt.”
Vill få loss 1,7 miljarder i stöd
Stegra har hittills säkrat finansiering motsvarande 75 mdr kr, fördelat mellan eget kapital och lån. Enligt VD Henrik Henriksson är fas ett därmed fullt finansierad.
Det enda undantaget är ett statligt stöd från Klimatklivet på 1,7 mdr kr som bolaget ännu inte fått ut, trots att motsvarande belopp godkänts av EU. Henriksson tonar ned den ekonomiska betydelsen, men betonar vikten av signalvärdet.
“Summan är inte så stor, men det är en bricka i det stora pusslet – och något både investerare och banker förväntar sig att vi får på plats. Vi jobbar för fullt med att lösa det.”
Varmvalsningsverk håller på att byggas på företaget Stegras anläggning Boden. Foto: Pontus Lundahl / TT
Har tillgång till Europas lägsta elpriser
Henrik Henriksson framhåller att Stegra vilar på en solid grund. Inte minst tack vare sin placering i Boden.
Under presentationen visas en karta över Europas elpriser: norra Sverige har de lägsta priserna i hela regionen, ungefär en tredjedel av nivåerna i Tyskland, där många av kontinentens stålverk är lokaliserade.
Kostnaden för grönt stål avgörs till stor del av priset på vätgas. Det är i sin tur är starkt beroende av elpriset. VD:n berättar att det är en avgörande konkurrensfördel.
“Därtill har Boden en robust infrastruktur som möjliggör eldrift dygnet runt, året om”, fortsätter Henriksson.
För att säkra tillgången på lång sikt har Stegra tecknat kraftavtal på 1 750 megawatt med Vattenfall Eldistribution.
Avtal tecknade för över hälften av produktionen
Henrik Henriksson uppger att Stegra redan har säkrat kundkontrakt för mer än hälften av sin planerade produktionsvolym. Efterfrågan kommer i stor utsträckning från företag som har åtagit sig att minska sina utsläpp inom ramen för Science Based Targets-initiativet.
”Vill du sänka utsläppen idag är stålet en lågt hängande frukt, det står för en oproportionerligt stor del av klimatavtrycket i exempelvis en bil eller ett kylskåp”, säger han.
Bland kunderna finns bland andra Scania, Volvo, Ikea, BMW och Electrolux. Dessa har tecknat avtal om att köpa grönt stål till en premie på upp till 25 %.
Högre marginaler på återstående volymer
Enligt VD:n finns nu goda möjligheter att sälja den återstående produktionskapaciteten till ett betydligt högre pris än tidigare. När Stegra behövde säkra sin lånefinansiering tvingades bolaget teckna långtgående framtidskontrakt. Enligt Henriksson gav det kunderna ett förhandlingsläge för att pressa ned priserna.
I dag ser förutsättningarna annorlunda ut. För de kvarvarande volymerna räknar bolaget med att kunna ta ut marginaler på upp till 30–35 %.
”Businesscaset ser starkare ut än det gjorde för ett år sedan. Elpriset har gått ned, fler vill köpa vårt stål och betalningsviljan har ökat”, säger Henriksson.
Som ett resultat har Stegra höjt sin vinstprognos för 2030 till 1,2 miljarder euro i Ebitda.
Stora utmaningar för fas två
Samtidigt återstår betydande utmaningar inför fas två – den del av projektet där Stegra planerar att dubbla sin kapacitet till 5 miljoner ton stål per år och därmed utnyttja hela det industriella upplägget.
Men för att ta det steget måste flera viktiga bitar falla på plats. I dagsläget har bolaget endast ett avtal om kraftallokering som avser fas ett. Dessutom finns fortsatt infrastrukturella begränsningar: Malmbanan är hårt belastad, vilket har tvingat Stegra att söka alternativa malmkällor i Brasilien och Kanada – även om provleveranser med LKAB nu är på väg att inledas.
Utbyggnaden av Luleå hamn, som är central för framtida exportflöden, har ännu inte genomförts. I väntan på ökad kapacitet skeppas delar av produktionen via Piteå, trots längre avstånd och mer komplex logistik.
Samtidigt är bolagets värdering redan hög sett till den nuvarande produktionskapaciteten. För att motivera den på sikt krävs att fas två blir verklighet.
”För att få full utväxling på investeringen i vätgas och järn så måste vi igång fas två så småningom”, säger Henrik Henriksson.
Stegras logga och entré vid kontoret i Boden. Foto: Simon Eliasson / BILDBYRÅN
Ser långsiktig lönsamhet – även utan gröna premier
Under en busstur på anläggningen delar Henrik Henriksson med sig av bolagets långsiktiga affärsplaner.
Han ser inte ett eventuellt svalnande intresse för gröna premier som ett hot. Tvärtom menar han att Stegra långsiktigt kommer att kunna konkurrera prismässigt, i takt med att kostnaden för koldioxidutsläpp ökar i EU.
EU har tidigare visat tecken på att revidera klimatmål för att bibehålla inhemsk industriell kapacitet. Kan det bli ett hot för er framtida verksamhet?
”Vi tror att EU kommer att hålla linjen. Att de skulle riva upp hela regelverket ser vi som osannolikt”, säger Henrik Henriksson till Afv.
Han tillägger att även om omställningen försenas genom övergångsregler, kan det rent finansiellt vara positivt för Stegra:
”Då delas utsläppsrätter ut under en längre tid. Och eftersom Stegra som är bäst i klassen och har lägst utsläpp kommer vi att få mest av utsläppsrätterna.”
Avfärdar hotet från Kina
Nyligen varnade ThyssenKrupps VD för kinesisk prisdumpning, är det något som oroar dig?
”Det håller mig inte vaken på nätterna. EU är medvetna om riskerna och redo att agera. Dessutom satsar Kina inte på grönt stål, så vi konkurrerar inte riktigt på samma marknad.”
Att Stegra står fast vid sina planer när flera konkurrenter backar från vätgas är, enligt Henrik Henriksson, ett resultat av att bolaget har andra praktiska förutsättningarna.
”De flesta har varken tillgång till tillräckligt billig el eller tillräcklig nätkapacitet. Här har vi båda.”
Vätgastekniken som ni ska använda är relativt oprövad, hur ser du på riskerna med det?
”Det finns liknande projekt i andra länder, bara inte i samma skala. Själva modulerna är välbeprövade. Det nya är att koppla ihop så många”, säger Henrik Henriksson och fortsätter.
”Utmaningen ligger i att hålla kostnaderna nere när allt ska samverka. Men vi har en stor fördel i att vi faktiskt har elen som krävs.”
I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.
Grundreglerna är:
Håll dig till ämnet
Håll en respektfull god ton
Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.