Striden om skolan

Regeringens och Vänsterpartiets
vinstutredning blev utskälld redan innan den var igång. I veckan nådde debatten
åter igen stormstyrka när utredaren Ilmar Reepalu bekräftade att han kommer
föreslå ett vinsttak på under 10 procent.

Att svensk skola har stora problem är alla överens
om; den senaste Pisarapporten visar på fritt fall. Men är vinster ett av dem?

– Om forskare skulle göra en lista på de
största problemen skulle inte vinster hamna först. Lärarkompetensen där
kvaliteten gått ner otroligt, korkade betygsystem som byts titt som tätt,
kommunaliseringen med stora skillnader över landet är alla saker som de flesta
skolforskare skulle framhäva före vinstuttag , säger Per Strömberg, professor i
finansiell ekonomi på Handelsskolan i Stockholm.

Ändå är ingen fråga så laddad.

Civilminister Ardalan Shekarabi säger att
Sverige är unikt i Europa som tillåter vinstuttag ur den offentligfinansierade
skolan.

– Vi kommer att ta fram ett välavvägt och
genomtänkt förslag som både har till syfte att skydda och förstärka mångfalden
och se till att resurserna används till det som de är avsedda för, säger han
till Affärsvärlden.

Civilministern räknar med att lägga en
proposition under 2017. Det mesta tyder på att den inte kommer att gå igenom
riksdagen, detta efter att Sverigedemokraterna har svängt. Men S räknar med
stöd hos opinionen inför valet 2018.

De stora välfärdskoncernerna bedömer att
den politiska risken har minskat. Capio, Attendo, Humana och nu senast
Academedia har alla lyckats ta steget till börsen där kursuppgången varit god.
Fler riskkapitalägda bolag väntas följa under hösten.

– Bakom retoriken och krutröken ligger en
hel del där man är ense, säger professorn i statsvetenskap Jonas Hinnfors.

Bedömare utesluter inte att
Socialdemokraterna och Moderaterna kan göra upp.

– Det finns ett sätt att få till en
vinstbegränsning som kan accepteras av båda läger och som inte är så allvarlig
för företagen, säger Per Strömberg.

– Man kan säga att vinstuttag ska inte ske
på bekostnad av kvalitet. De läggs på en nivå som kanske inte är så annorlunda
mot vad som är fallet i dag. Det skulle kunna vara en typisk svensk kompromiss;
man sätter en nivå som är okej för koncernerna.

Det finns dock ett aber: De mindre
företagen skulle drabbas hårdare. Koncernerna skulle ha lättare att hantera en
sådan modell, säger Per Strömberg.

Det här är en del av artikeln . Du som är prenumerant kan läsa hela artiken genom att klicka på blålänken.

nullnull