Vice riksbankschefer försvarar penningpolitiken

De båda uppger att den svenska ekonomin har utvecklats relativt väl sedan krisen där BNP per capita för närvarande är högre än innan krisen och där sysselsättningsnivån har återhämtats väl. Det är endast få länder, som Sverige normalt jämförs med, som utvecklats bättre sett till dessa aspekter.

Arbetskraftsutbudet har också ökat i Sverige, vilket bidragit till att arbetslösheten varit mer eller mindre konstant. Det är en utveckling som är att föredra jämfört med fallande arbetslöshet med anledning av att folk lämnar arbetsmarknaden, vilket varit fallet i USA.

”Överväganden av risker som är relaterade till hushållens skulder och huspriser har verkligen varit en del av penningpolitiska överväganden men i motsats till vad kritikerna har hävdat har de aldrig spelat någon stor roll. Det är uppenbart om man läser Riksbankens pressmeddelanden och protokoll från de penningpolitiska mötena”, skriver Skingsley och Jansson.

Inflationen har och är fortsatt väldigt låg men det uppges inte vara resultatet, vilket en del kritiker skulle hävda, av höga räntor som skapat en recessionsliknande situation i Sveriges ekonomi. I stället pekar ledamöterna på svårprognostiserade händelser som den internationella nedgången i den ekonomiska aktiviteten under det andra halvåret 2011 och fallet i inflationen vid slutet av 2013 och början av 2014.

”Den låga inflationen är således varken resultatet av en ekonomi där efterfrågan har varit starkt nedtryckt sedan krisen eller en logisk och förutsägbar konsekvens av den förda politiken”, skriver Skingsley och Jansson i artikeln.

nullnull