Xbranes vd: ”Vi vill bygga en världsledande biosimilarutvecklare”

Ni säger att er teknologiplattform är mer effektiv än standardmodellen vid tillverkning av proteiner. Men hur effektiv är den jämfört med konkurrenternas plattformar?
– Vår teknologi har, i akademiska artiklar av forskare på bland annat Karolinska Institutet samt av oss själva, påvisat upp till tolv gånger högre produktivitet jämfört med standardsystem i bakterieceller av formen E.coli. Detta innebär att vi kan få upp till tolv gånger mer protein per körning vilket, i och med att produktionskostnaden är mer eller mindre fast per körning, får en direkt påverkan på produktionskostnaden. Standardsystemet är det mest utbredda, men det är omöjligt för oss att jämföra produktionskostnad direkt med konkurrenter

Finns någon typisk kostnad i det prekliniska arbetet för att ta fram en ny biosimilar?
– Det prekliniska arbetet är inte så kapitalintensivt, men det är där det stora arbetet sker vad gäller komplexitet och teknisk och vetenskaplig höjd. Det föreligger också en högre risk i den prekliniska fasen jämfört med den kliniska, där sannolikhet att lyckas ligger på cirka 95 procent. Det är i samband med de kliniska studierna man lägger ner runt 70–80 procent av kapitalet.

I de flesta fallen jobbar flera bolag på en biosimilar för ett originalläkemedel. Har du märkt någon tendens att nya aktörer håller sig borta när flera aktörer redan jobbar på ett projekt?
– Definitivt. Man går inte in för sent. Det gör ingen. Vi skulle aldrig sätta oss nu och göra en biosimilar på exempelvis Humira. Det loppet är förbi. Det viktigaste kriteriet vid val av produkt är att man ska kunna vara där dag ett. Vi tittar på ett fönster som är 6–7 år framåt från i dag, ser på vilka produkter som förlorar sitt patentskydd då, och det är dem vi siktar in oss på. I exemplet Lucentis är Xbrane ett av tre bolag med biosimilarer i fas 3 med siktet inställt på Europa och USA. Jag tror högst vi kan se ett till program som går in i klinik, men inte fler. Det blir för sent, den bedömningen hade jag gjort i alla fall.

Tyska Formycon är klara med sin fas 3-studie för sin Lucentics-biosimilar och får troligen ett försprång mot er på USA-marknaden. Hur ser du på det?
– Vi känner oss, tillsammans med Stada, vår kommersialiseringspartner, och på basis av vår kostnadseffektiva produktionsplattform, komfortabla med att vi kommer att ta en signifikant del av marknaden för VEGFa-hämmare för oftalmologiskt bruk i USA. Det är en marknad som i dag omsätter över 50 miljarder kronor (Lucentis och Eylea) i USA och, givet problematiken med höga läkemedelskostnader i USA, finns det stora kommersiella möjligheter för biosimilarer.

Hur ser du på Stada som partner?
– Jag ser dem som en stark partner framförallt i Europa där de är ett starkt namn och har lång erfarenhet. Sedan Stada fick private equity-ägare bakom sig har de intensifierat sitt fokus på biosimilarer och de har en rätt aggressiv agenda där de håller på att bygga upp en portfölj med biosimilarer. Dessutom är just oftalmologi ett område de fokuserar på och kommer att bygga en portfölj kring. Geografiskt expanderar de i Mellanöstern och Asien och kommer att täcka de geografierna väl. Kina kommer vi att täcka med vår kinesiska partner. Sen finns det regioner som jag är övertygad om att vi kommer att täcka tillsammans med tredjepartsdistributörer, där Stada inte har en tillräckligt bra täckning, till exempel Japan.

Aktierna för de stora generikabolagen har fallit tungt, bland annat på prispress i USA. Hur ser du på risken att biosimilarer är på väg i samma riktning?
– Inom en överskådlig framtid kommer det att vara väsentligt högre inträdesbarriärer inom biosimilarer än inom generika, såväl teknologiskt som vetenskapligt och finansiellt. Jag ser inte heller att regelverken kommer att ändras vad gäller de regulatoriska kraven.

– När de första biosimilarerna introducerades låg priset omkring 20–30 procent under originalläkemedlet. I dag är det vanligare med rabatter på uppåt 40 procent vid lansering och i något fall på 50 procent, och jag tror att det är där någonstans det kommer att stabilisera sig. Sen kan det givetvis skilja sig lite från molekyl till molekyl. Jag ser inte 90 procents prisfall som är vanligt inom generika.

I fjol var Xbranes omkostnader cirka 115 miljoner kronor. Hur ska man se på Xbranes kostnadskostym framöver och vid lanseringen av Xlucane 2022?
– Ser du på fjolåret så var merparten utvecklingskostnader relaterade till Xlucane, exempelvis externa kostnader när vi producerar Xlucane i ett antal batcher samt kostnader för att köpa in originalprodukten. Hur det ser ut 2022 beror framförallt på vad vi väljer att göra med vår övriga portfölj. Man kan inte utesluta att vi väljer att själva ta produkter in i fas 3. Då skulle vi ha en helt annan kostnadsbild än om vi licensierar ut allt. I dag är vi ungefär 35 anställda och vi vill ju bygga en världsledande biosimilarutvecklare där vi kan köra 4-5 program parallellt, och då kommer vi behöva växa också i termer av antalet anställda till i alla fall 50–60 personer. Så vår operationella kostnad kommer att gå upp, men det kommer främst att bero på vad vi väljer att göra utvecklingsmässigt med de prekliniska programmen.

Hur ser du på den italienska verksamheten ni förvärvade 2015, nu när ni strategiskt ska fokusera på biosimiliarer?
– Vi förvärvade Primm 2015 för att vi tyckte att det matchade vår biosimilarverksamhet väl, i och med att de gör svårtillverkade generikaprodukter. Sen har vi över tid insett vikten av att fokusera på en teknologiplattform för att kunna bygga upp en riktig spetskompetens. Det analysarbetet initierades när Anders Tullgren kom in som styrelseordförande och då kom vi fram till att biosimilarområdet är mest attraktivt att fokusera på framöver, av ett antal olika skäl. Det är stark tillväxt i marknaden, lönsamheten är bättre och vi har mer edge teknologimässigt med vår patenterade plattform. Samtidigt tror vi på programmet för Spherotide, och vill vidareutveckla det. Nu för vi ett antal olika dialoger med olika presumtiva partners för Europa, utöver vår kinesiska partner CR Pharma.

Tänker du teckna din andel i nyemissionen?
– Majoriteten av styrelsen och ledningsgruppen tecknar sin andel i emissionen. Jag kommer själv att teckna aktier för minst 0,5 MSEK.

LÄS AFFÄRSVÄRLDENS KÖPRÅD
Ovanstående långversion av analysintervjun med Xbranes vd Martin Åmark publiceras exklusivt här på Affärsvärlden Analys+.

Intervjun gavs i samband med Affärsvärldens analys “Högriskaktie som lockar” (öppen sammanfattning här), som utmynnade i ett långsiktigt köpråd.

Missa inga uppdateringar från Affärsvärlden Analys+. Följ oss på Twitter: @AFV_analysplus

Har du frågor eller synpunkter rörande tjänsten? Maila oss på: analysplus@affarsvarlden.se