Utdelningsportföljen 2019: Så gick det

Varje år just innan jul har Börsplus haft som vana att sätta ihop en utdelningsportfölj bestående av 10-20 aktier med extra hög direktavkastning. Kravet för att kvala in är att utdelningen ska motsvara en direktavkastning på minst 4,5 procent. Fjolåret var inget undantag och snart är det dags för 2020 års upplaga av portföljen. Men innan dess gör vi idag en återblick på hur det gått under året som var.

Totalavkastningen för portföljen var 15 procent. Det är en mycket bra siffra ur alla synvinklar sett utom en. Nämligen den att index (OMXSGI) gått ännu mycket bättre, hela 29 procent under perioden som portföljen var igång (14 december 2018 till 16 december 2019).

Nu är kanske inte jämförelsen med index helt rättvisande då vi till exempel har en portion preferensaktier i portföljen. Preffar ger ett stabilt kassaflöde men kan knappast matcha index i kursuppgång ett år då börsen är stark. Som under 2019. Men innerst inne tror vi ändå att utdelningsstrategin kan ge avkastning inte bara i nivå med index, utan rentav bättre än index. Fast det förutsätter att man inte hamnar i ”värdefällor”, mer om det senare.

När 2019 nu stängs kan vi konstatera att portföljen underpresterat index två av sina tre år i livet. Men intressant nog uppväger den starka avkastningen under 2018 underavkastningen de andra åren. Totalt sett ligger portföljen i nivå med börsavkastningen mätt sedan Börsplus första utdelningsportfölj såg dagsljus, julen 2016.

Intrycket är att strategin att köpa högutdelare, alltså aktier med över 4,5 procents väntad direktavkastning, kapar både toppar och dalar av den mer volatila avkastning som index ger.

Bakom portföljens totala avkastning döljer sig bidrag från 19 olika aktier som skiftat från plus 67 procent (Byggpartner) till minus 31 procent (Mekonomen). Hela listan finns här intill. Vi har tidigare beskrivit det som att Börsplus utdelningsportfölj kan ses som en tårta med tre större bitar:

• En bit som fungerar som kassaflödesmässig bottenplatta med aktier med mycket säker utdelning men begränsad kurspotential. Detta är främst preferens- och D-aktier.
• En bit består av större stabila aktier där vi väntar oss att få direktavkastningen men också en del kursuppgång. Detta är typiskt sett mogna storbolag i branscher med BNP-tillväxt. Banker, teleoperatörer, bygg- och energibolag.
• En bit är undervärderade aktier där börsen av något skäl inte tror på bolaget, eller utdelningen, men där vi ser väsentlig uppvärderingspotential. Här är det kursuppgången snarare än utdelningen som är det intressanta.

Årets portfölj har presterat bra när det gäller den första biten. Preferensaktier är upp cirka 14 procent på ett år, exklusive sådana där utdelningen är inställd. Facit är liknande för portföljens preffar och D-aktier. Fallande ränteförväntningar har gett stöd och uppgången i Akelius hade troligen varit större om den inte begränsats av inlösennivån. Utvecklingen i Diös (+45%) tyder på det även om detta är en stamaktie med stigande utdelningar. I ALM Equity Pref och kanske även SBB D har avkastningen lite stöd av att risknivån i respektive bolag gått ned något, tror vi.

Utvecklingen är mer blandad i den andra gruppen där bank under alla år vägt tungt. Swedbank blev årets näst sämsta innehav vilket är en stor missräkning då detta ska vara en stabil aktie. Att Resurs ger 11 procent och Sampo 7 procent är okej i sammanhanget men bidrar förstås till underavkastning visavi den mycket starka indexutvecklingen. Vågar vi lita lika mycket till bank i nästa portfölj?

Den tredje biten är våra bets som ska ge portföljen det lilla extra. Byggpartner är ett exempel som gick hem. Bolaget visade på den marginalförbättring som vi hoppats på vilket eldat på kursen. De cykliska aktierna (SKF, Volvo) blev mycket bra liksom Bredband2 där ledningen nu äntligen ser ut att få fram lite vinster ur den starka tillväxten.

Men det var också en del större missar i den här kategorin. Mekonomen hade en väldigt svag avslutning på 2018 vilket tvingade fram en vinstvarning och slopad utdelning. Vi ska inte ha nollutdelande bolag i portföljen varför vi sålde den aktien – tyvärr inte vid bästa tillfället. Kursen var 64 kr. Idag handlas bildelskedjan till 92 kr. Att vi istället köpte Bilia var ändå plåster på såren.

Kindred var en annan besvikelse där vi inte alls såg hur dålig den svenska spelmarknaden skulle bli efter omregleringen. Pandora och Ework är andra aktier där vi såg potential till större uppvärdering som kommit på skam. Inte heller Oriflame blev någon succé. Avkastningen på 8 procent innehåller en budpremie från huvudägarna som köpte ut bolaget efter mycket svag kursutveckling.

För att portföljen ska ge ett riktigt bra resultat behöver flera av dessa ”undervärderade” aktier bli bra placeringar än vad som skedde 2019. Samtidigt är det synd att klaga på 15 procent i avkastning för en portfölj med klart högre stabilitet än börsindex. Vi får se om vi kan lyckas lika bra med nästa års portfölj. Den presenterar vi på fredag.