Hej, tack för din order! Din betalning är nu genomförd och ditt konto verifieras, var god och invänta e-mail med aktiveringslänk för att kunna använda ditt konto.
Välkommen, du har tillgång till Premium-materialet via ett samarbete med Telia Zone!

Aktierna som kan gynnas av 2020-talets trender

Foto: Montage: Tobias Ohls

Mer mjukvara och åldrande befolkning är kanske givna. Men vad händer med inflationen och globaliseringen? Affärsvärlden spanar efter aktierna som kan gynnas av 2020-talets trender.

Software is eating the world – mjukvara äter världen – skrev investeraren Marc Andreessen i en känd essä i början av det förra decenniet.

Med det menade han att datorrevolutionen då hade kommit så långt att den på allvar kunde transformera samhället och ekonomin.

Det är svårt att få mer rätt än Marc Andreessen fick. De senaste två decennierna har präglats av en brutal digital transformation.

Av de företag som fanns på Fortune 500-listan över USA:s största företag år 2000 hade över hälften försvunnit redan 2014. Men ingenting tyder på att utvecklingen kommer att avta. Tvärtom. Många traditionella storföretag – tänk bara på Disney och dess nya Netflixutmanare – börjar först nu ta steget in i den andra maskinåldern.

Det är inte bara digitalisering som förändrar ekonomin. Demografiska förändringar, robotisering, rymdkapplöpning och klimatåtgärder är andra trender för det nya decenniet.

I senaste numret av Affärsvärlden blickar redaktionen in i  2020-talet, och listar 30 bolag som kan komma att gynnas av trenderna.

  1. Kinnevik: ”Teknik slår politik”, sa Jan Stenbeck på 80-talet och stöpte om den traditionella stål- och skogskoncernen Kinnevik till ett modernt investmentbolag med fokus på ny teknologi. Inriktningen lever kvar än i dag, med vd Georgi Ganev som ny styrman på Skeppsbron. Kinnevik investerar över hela världen, med fokus på bolag som med hjälp av ny teknik ska underlätta konsumentens vardag. Kinnevik investerar i fyra sektorer: hälsovård, fintech, telekom och e-handel. I bolagsportföljen återfinns börsjättar som Tele 2 och Zalando, men även onoterade uppstickare som hemkörningsbolaget Budbee och det amerikanska fintech-bolaget Betterment.

  2. Ericsson: Ericssons vd Börje Ekholm förkunnade i fjol att mängden data som strömmas i våra mobilnät fördubblas var 18:e månad, vilket gör att kapaciteten i näten behöver byggas ut. Lösningen stavas 5g och den svenska telekomjätten spås bli en av vinnarna när detta nya generationens mobilnät rullas ut i allt större skala. För svensk del går 5g-utrullningen långsamt, mest på grund av att tilldelningen av frekvenser drar ut på tiden. Men sett globalt, och jämfört med utrullningen av 3g eller 4g, går det snabbt. Det går faktiskt snabbare än vad det var tänkt från början. Frågan är hur Ericsson står sig i konkurrensen gentemot jättar som Huawei och Nokia.

  3. Bim Object: Malmöbolaget Bim Object digitaliserar byggbranschen med hjälp av byggnadsinformationsmodellering, Bim. Bolaget erbjuder sina kunder, till största delen arkitekter, en digital katalog med 3d-ritningar av dörrar, fönster och annat som sitter i byggnader. 2018 gick EQT in som storägare och sedan dess har det möblerats om i både ledning och styrelse. I slutet av 2019 tog den tidigare affärsutvecklingschefen Carl Silbersky över rollen som vd. Grundaren Stefan Larsson är kvar i bolaget som strategichef.

  4. Attendo: Man kan ha synpunkter på styrningen av Attendo, med äldreboenden som huvudverksamhet, obehagliga överraskningar tycks dyka upp som sjöar i den finska urskogen. Dock är det odiskutabelt att bolaget har makrotrenderna med sig. I Sverige beräknas antalet personer över 80 vara 250 000 fler i slutet 2020-talet, en ökning med 50 procent mot i dag. Även i Finland, bolagets andra huvudmarknad, sker en dramatisk ökning av antalet äldre. Kombinerat med resursmässigt pressade kommuner skapar det gynnsamma förutsättningar för en omsättnings- och vinsttillväxt under 2020-talet – det ska till riktigt dåligt management för att sjabbla bort de möjligheterna.

  5. Essity: Essity är global marknadsledare inom marknaden för inkontinensprodukter. Varumärket Tena har en global marknadsandel som är dubbelt så stor som den näst största aktörens. Med en fördubbling av antalet personer över 65 år de kommande 25 åren och en förekomst av inkontinens på mellan 15 och 20 procent i åldersgruppen skapas stora tillväxtmöjligheter. Det gäller inte minst i tillväxtekonomierna, där en växande medelklass i större utsträckning kommer att ha råd och mod att använda inkontinensskydd.

  6. GN Store Nord: Hallå, hör du vad jag säger? Den frasen har framtiden för sig, och därmed också danska GN Store Nord, som bland annat tillverkar hörapparater och audiologisk utrustning. Behovet av hörselhjälpmedel är i hög grad åldersrelaterat och den snabba ökningen av personer över 65 får marknaden att växa för GN Store Nord. I dag har bolaget en andel på 17 procent på en marknad som kännetecknas av höga inträdesbarriärer. Med ett ökat brus väntas dessutom andelen av äldre som behöver hörselhjälpmedel öka.

  7. Vestas: Vindkraftens allt större projekt på land och till havs växer explosivt, vilket snabbt ökar energislaget från en liten andel av energimixen till en, på sina håll, betydande del. Som världens största fokuserade turbinleverantör är Köpenhamnsnoterade Vestas välpositionerat när de allt större torn (Vestas nuvarande portfölj erbjuder upp till 162 meter i diameter) ställer stadigt ökande krav på såväl kvalitet och vidareutvecklingen av material och teknik.

  8. Elkem: Oslonoterade 115-åringen är en av världens största och den utbudsmässigt dominerande Kina-marknadens största producenter av silikoner. Denna råvaruförädling ger upphov till en grupp kiselbaserade framtidsmaterial i fast och flytande form med vitt skiftande egenskaper som passar som hand i handske för att exempelvis isolera, ytbelägga eller smörja alltmer avancerad elektronik, batterier, solceller, hälsovårdsprodukter, med mera, som efterfrågas i ökade volymer.

  9. Studsvik: Medan energiomställningsdebatten i Sverige och delar av västvärlden fokuserar på förnybar vind och sol plus lagringskapacitet så kommer även kärnkraften att fortsätta spela en viktig roll i världens växande behov av baskraft, definitivt 2020-talet ut. Studsvik erbjuder nischade specialisttjänster mot den säkerhetsfokuserade och långsiktiga förvaltning som dagens kärnkraft kräver, i både projektuppförande, drift, underhåll, nedmontering och slutförvaring.

  10. Tomra: Norska återvinningsexperten Tomra har alla förutsättningar att gynnas av en värld där miljömedvetenheten ökar. Vi svenskar tar pantsystemet för givet, men faktum är att till och med flera västländer ligger långt efter. I en värld där plastaversionen ökar snabbt och där effektivt resursanvändande behövs mer än någonsin är Tomra perfekt positionerat. I dag återvinns bara cirka 14 procent av plastförpackningarna globalt jämfört med 70–90 procent av världens stål.

  11. Billerud Korsnäs: Förpackningspapperskoncernen Billerud Korsnäs har goda möjligheter att dra nytta av en utveckling där plast alltmer ersätts av skogsindustriprodukter. Mycket talar för att bolagets nyfiberbaserade vätskekartong har bra förutsättningar att ta marknad från plastbaserade förpackningar. Som om inte det räcker har bolaget en innovativ utvecklingsavdelning som ständigt testar gränserna. Så sent som i höstas presenterades en prototyp på en pappersölflaska i samarbete med danska bryggerijätten Carlsberg.

  12. Stora Enso: Övergången från inte minst plast till förnybara material har goda förutsättningar att skapa flera vinnare i den nordiska skogs- och pappersindustrin. Stora Enso tar sitt hållbarhetsarbete på allvar, vilket flera utmärkelser vittnar om. Framöver kan bolaget gynnas av alltifrån att höghus i högre utsträckning byggs i trä till att kartongtuber för kosmetika ersätter plastförpackningar. Den sistnämnda innovationen lanserades så sent som i höstas.

  13. Saab: Sverige har inte varit i krig på över 200 år, men är trots det hem till en av världens största leverantörer av försvarsmateriel. Saabs produktflora innehåller alltifrån stridsflygplanet Gripen till Kockums ubåtar med stirlingmotorer och granatgeväret Carl Gustaf. Mycket talar för att faktorer som en växande världspopulation och begränsade resurser, klimatförändringar, ökad ojämlikhet på många håll samt ett ökat terrorhot kan leda till ökad efterfrågan på bolagets produkter.

  14. Clavister: I en värld präglad av digitalisering och ökad kommunikation blir cybersäkerhet allt viktigare. Listan över bolag som drabbats blir allt längre. Så sent som i slutet av fjolåret drabbades börsbolaget Addtech, vilket kostade hela 150 miljoner kronor. Historiskt har Örnsköldsviksbolaget Clavisters styrka varit egenutvecklade brandväggsprodukter, men på senare år har produktportföljen utökats till ett mer komplett erbjudande. På lång sikt är visionen att bli den ledande europeiska leverantören av cybersäkerhet.

  15. Irisity: Säkerhetsbranschen går mot stora förändringar tack vare ny teknologi. Enkla övervakningskameror, traditionella larm och bemannad bevakning kan i allt högre grad ersättas av smarta tekniklösningar. Irisitys patenterade ai-algoritmer kan leverera intelligent kamerabevakning inom flera områden. Bland kundsegmenten märks byggsektorn och skolor. En omställning av affärsmodellen till software-as-a-service bäddar för stabila intäkter över tid.

  16. Storebrand: Få branscher har varit så missgynnade av låg- och nollränteklimat som förvaltning av förmånsbaserade pensioner samt livförsäkringar. I båda fallen handlar det om att bolagen gjort framtida åtaganden av osäker storlek gentemot sina pensionssparare eller förmånstagare till livförsäkringarna, och att dessa ska täckas av avsatta tillgångsportföljer som, till viss del, måste investeras i lågriskplaceringar som inte längre ger tillräcklig ränta. Ihållande låga räntor pressade Storebrands lönsamhet och den så kallade solvensen till farligt låga nivåer, men koncernen är en av dem som överlevt nollräntan så här långt. Skulle det bli en återgång till positiv (real) ränta skulle vinsterna, allt annat lika, återvända till Storebrand som ett brev på posten. Därtill har koncernen en traditionell förvaltning, vars öde inte är lika ränteberoende.

  17. Handelsbanken: Som den bolåne- och fastighetstunga svenska universalbank som presterat bäst genom de senaste decenniernas kreditcykler (minns någon 1990-talskrisen?) får Handelsbanken mer kritik för sin konservatism än för sin stabilitet. Digitaliseringsutmaningarna finns där, men Handelsbanken har koll på kärnverksamheten: det vill säga långvariga kundrelationer och kreditrisk. Det talar för den decentraliserade storbanken som pålitlig räntenettovinnare när andra aktörer på nytt åker på krissmällar och tappar kundfokus.

  18. Avanza: Med pressad courtageaffär och ökad transparens kring fondprovisioner skulle Sveriges största sparfokuserade nätbank kunna te sig bra mycket bättre i backspegeln än framåt. Men kombinera Avanzas växande andel av växande och alltmer jämförelsebenägen sparmarknad med kostnadseffektivitet och en snabb produktutvecklingstakt så finns här en växande överlikviditet. Den skulle kunna ge ett betydande räntenetto den dag Avanza vill skala sina låneaffärer i mer normal räntemiljö.

  19. A.P. Møller-Mærsk: Med världens största containerflotta och som en av världens större hamnoperatörer i verksamhetsportföljen är det Köpenhamnsnoterade sjökonglomeratet en tydlig vinnare på fortsatt växande interregionala handelsflöden. För det mesta långväga gods är sjötransporter än så länge den ekonomiskt bästa lösningen. Därtill tillkommer stegvis höjda krav på både utsläpp och energieffektivitet, vilket bör lyfta även sjöfartens miljöprofil.

  20. Elanders: Doldiskoncernen har på kort tid gjort en omställnings- och förvärvsresa till att bli en bredare leverantör av tjänster för hela eller delar av kundernas globala försörjningskedja.

  21. Cavotec: Globaliseringens ökade flöden av, och nya färdvägar för, såväl handelsvaror som affärsresenärer och turister driver en stegvis utbyggnad och uppgradering av såväl hamn- som flygplatsinfrastruktur globalt. Som en leverantör av nischade system, produkter och tjänster till framför allt dessa branschsegment har doldiskoncernen Cavotec, med huvudkontor och moderbolagsäte i Schweiz men börsnotering i Stockholm, sannolika medvindstrender för en lång tid framåt.

  22. AAC Clyde Space: AAC Clyde Space, tidigare ÅAC Microtec, tillverkar satelliter och satellitkomponenter och erbjuder tjänster som design och drift av satellitsystem i omloppsbana. Bland kunderna finns stora kommersiella företag som den franska satellitoperatören Eutelsat och det amerikanska iot-företaget Orbcomm, men också myndigheter och försvarskunder. Gemensamt för många kunder är att de befinner sig i början av att bygga upp större konstellationer av små satelliter.

  23. Gomspace: Det dansk-svenska rymdteknikbolaget, listat på First North, utvecklar och säljer nanosatelliter. Utvecklingen från satellit till nanosatellit kan jämföras med utvecklingen för datorer och hemelektronik som blir billigare, snabbare och kraftfullare för varje år. Nanosatelliter har också den stora fördelen av att de kan sändas upp i ett stort antal enheter som samverkar. Med artificiell intelligens och kommunikation kan de till exempel leverera tillräcklig bandbredd för lokalt wifi på alla passagerarflygplan, ersätta tv-master och hålla rätt på alla lastbilar i en speditionsfirma. Gomspaces kundbas utgörs av en blandning av kommersiella aktörer, statliga myndigheter och akademier – till exempel är bolaget en nyckelpartner till Europeiska rymdorganisationen (ESA).

  24. Ovzon: Satellitbolaget Ovzon leds av Magnus René, tidigare vd på uppköpta 3d-printningsbolaget Arcam. Ovzon erbjuder en bredbandstjänst som möjliggör för väldigt små kommunikationsterminaler på marken att överföra höga datahastigheter, vilket är särskilt användbart i områden som saknar fungerande maskininfrastruktur. Bolagets totala adresserbara marknad uppskattas till 8 miljarder dollar. I dagsläget har Ovzon inga egna satelliter i omlopp, utan hyr kapacitet av andra aktörer för att sälja sina tjänster. Ovzon omsätter drygt 200 miljoner kronor, men enligt bolaget kommer intäkterna mer än femdubblas med en egen satellit. Planen är att bolaget ska skjuta upp en egen satellit under 2021.

  25. Skistar: Med en totalt dominerande ställning inom alpin skidåkning på den skandinaviska marknaden borde Skistar ha framtiden, i alla fall de kommande tio åren, för sig. Fjällen lockar fler både vinter och sommar, och snön lär i alla fall överleva klimatförändringarna under 2020-talet. Kanske kan också den kontroversiella flygplatsen Sälen/Trysil locka en del engelsmän från Alperna till Skandinavien. Ytterligare kryddor i Skistar-mixen är möjligheterna att exploatera de stora markinnehaven och/eller mer betydande etableringar i anläggningar i Alperna.

  26. Storytel: Människans behov av berättelser är djupt rotat, vilket inte minst ljudboksföretaget Storytel med över en miljon prenumeranter visar. Det är förvisso inte svårt att måla upp dystrare scenarier där aktörer med starkare finansiella muskler konkurrerar ut Storytel. Hittills är dock tillväxten imponerande och då har Storytel ändå bara nosat på de riktigt stora marknaderna. Potentialen är enorm och chansen är god att Storytel lyckas exploatera den, alternativt bli uppköpt till attraktivt pris av någon av de riktiga streamingjättarna.

  27. G5: Mobilspel svarar nu för nästan hälften av världens spelmarknad, det totala marknadsvärdet uppskattas till 650 miljarder kronor och marknaden växer med 10 procent per år. Inget talar för att trenden kommer att brytas de kommande åren. I vilken grad G5 Entertainment kan ta del av detta hänger på utfallet av nya spel efter succén med Hidden City. Inget är givet i denna snabbföränderliga marknad men med utökad utvecklingskapacitet och många spel på väg ut borde chansen vara god.

  28. ABB: En av ABB:s grenar är som en av världens största industrirobotleverantörer. I takt med ökad automatisering, allt smartare maskinparker, ökad elektrifiering och alltmer komplexa system för att överföra och lagra energi har det schweizisk-svenska industrikonglomeratet teknologi och starka kommersiella positioner lite överallt.

  29. HMS Networks: Sakernas internet (iot) möjliggör och effektiviserar alltmer komplex kommunikation och interaktion mellan olika industriella maskiner och system. HMS är helt inriktat mot industrisidan av detta teknikområde, som väntas spela en viktig roll åtminstone en bit in i 2020-talet.

  30. Tobii: Som världens mest fokuserade börsbolag inom tekniken ögontracking ligger svenska Tobii i en stark teknikposition med en mix av kommersiellt lanserade tillväxtaffärer och framtidsaffärer. Det handlar om ett av de mer spännande områdena, där hård- och mjukvara kommer att hjälpa till att läsa av människans sinnen och beteenden och få dem att samverka i allt närmare samklang med algoritmer.

Affärsvärlden Redaktionen

Johan Anderberg

Mest läst

Premiumnyheter

Aktuellt inom