Välkommen, du har tillgång till Premium-materialet via ett samarbete med Telia Zone!

Attraktivt skattekonto bakom starka budgetutfall

2016-09-07 14:23
Foto: Scanpix

Riksgälden rapporterade på onsdagsförmiddagen, lite i skuggan av Riksbankens räntebesked, att statens budgetutfall återigen blev bättre än väntat i augusti. Riksgäldens tolkning är att det främst beror på att nuvarande räntesättning för skattekontot skapar incitament att tidigarelägga skatteinbetalningar. Det framgår av det pressmeddelande som Riksgälden publicerade i samband med redovisningen av statens budgetutfall för augusti.

Utfallet visade ett överskott på 26,9 miljarder kronor, 6,3 miljarder högre än prognos varav skatteinkomsterna var 4 miljarder kronor högre än prognos.

Sammantaget har budgetutfallen för juni-augusti därmed kommit in 13 miljarder kronor över prognos, varav 9 miljarder kronor förklaras av högre skatteinkomster.

Enligt Riksgälden har dock de löpande debiteringarna av skatt avseende löner, konsumtion och bolagsskatt utvecklats ungefär som beräknat.

"I princip hela differensen kan i stället förklaras av högre inbetalningar av kompletterande skatt", skriver Riksgälden.

Riksgälden kopplar detta till den nuvarande räntesättningen på skattekontot som skapar incitament att tidigarelägga skatteinbetalningar.

"Det finns inga begränsningar i hur stora insättningar som får göras, vilket innebär att skattekontot även används som en sparform. Det medför att utfallen för skatteinkomsterna blir svårtolkade. Det är ovisst om eller när innestående medel på skattekontot kommer att debiteras", konstaterar Riksgälden.

Skattekontot ger för närvarande en skattefri ränta på 0,5625 procent, vilket innebär att förtidsinbetalningar/sparande på skattekontot blir en mycket dyr finansieringsform för staten som annars i hög grad kan låna till negativa räntor.

Finansdepartementet har klargjort att räntan på skattekontot ska sänkas, men först den 1 januari 2017 och "bara" till noll, vilket innebär att skattekontot kan fortsätta att vara en förhållandevis attraktiv sparform, åtminstone för stora företag som annars i nuvarande ränteläge får betala för att placera likviditet.

Riksgälden bedömde i samband med juniprognosen att det då fanns 30-50 miljarder kronor placerade på skattekontot som inte avsåg skatter eller avgifter. Bedömningen var då att den sänkta räntan vid årsskiftet skulle leda till att de extra insättningarna minskar eller upphör, samt att åtminstone privatpersoner skulle börja begära uttag från sina skattekonton.

Riksgäldens prognos i juni var därför att statens budgetsaldo skulle gå från ett överskott på 41 miljarder kronor 2016 till ett underskott på 42 miljarder kronor 2017.

Riksgäldens spådde därmed i juni en betydligt svagare utveckling för statsfinanserna 2017 än vad andra prognosmakare har antagit senare. Enligt till exempel ESV:s prognos den 6 september ska statens budget visa ett överskott på 13 miljarder kronor 2013, det vill säga 55 miljarder bättre än i Riksgäldens juniprognos.

Riksgälden publicerar en ny prognos den 26 oktober, att döma av beskeden på onsdagen förefaller det inte som att man är redo att göra någon radikalt ny bedömning om att extrainsättningarna på skattekontot kommer att minska betydligt 2017.

Affärsvärlden Redaktionen

Mest läst

Premiumnyheter

Aktuellt inom