Välkommen, du har tillgång till Premium-materialet via ett samarbete med Telia Zone!

Därför försvinner svenska bolag till utlandet 

2019-04-05 14:26

Lars Ingemarsson, Nordenchef på storbanken Citi, förklarar varför svenska bolag köps av utländska aktörer i större utsträckning än tvärtom.

Det råder fortfarande ganska febril aktivitet på företagsmarknaden, inom så kallad M&A. I Sverige och Norden är det framförallt private equity-bolagen som är den drivande motorn. Lars Ingemarsson, Nordenchef på storbanken Citi, intervjuas i podden Affärsvärlden. Han ser en tydlig trend på den nordiska marknaden som också håller på att accelerera. 

-Nordiska bolag, framförallt svenska bolag, köps upp i en betydligt större utsträckning än att svenska och nordiska bolag själva köper utanför Norden. Det är 80 procent högre volym av så kallade inbound M&A, det vill säga där icke-nordiska bolag köper i Norden -- än tvärtom. Det är en skillnad som har accelererat de senaste åren, under de senaste 10 åren har inbound M&A varit 25 procent högre än outbound M&A i genomsnitt, säger han podden Affärsvärlden. 

Det beror bland annat på att svenska bolag är billigare än exempelvis amerikanska. Framförallt om man ser till p/e-tal, alltså aktiekursen dividerat med vinsten efter skatt.

-Värderingsmultiplarna i svenska börsbolag är lägre än i USA. P/e-multipeln för svenska börsbolag låg i snitt på 14 och i USA var snittet 17, säger han och fortsätter:

-Förutom lägre värdering har vi svag valuta där förvärvspriset uttryckt i dollar, pund eller euro är betydligt lägre. Men det viktigaste skälet är att det finns väldigt få regulatoriska begräsningar vad gäller att göra förvärv i Sverige.   

I Storbritannien och Tyskland har man från lagstiftarens sida pratat om att det här ska begränsas, ser man den debatten i Sverige?

-Tyskland har en ganska liknande nationalekonomi som Sverige, exportberoende med en stor industriell sektor, bland annat. Jag skulle säga att Tyskland var där Sverige är i dag för kanske fem, tio år sedan men där har hela debatten och lagstiftningen förändrats mycket. Orden nationell industripolitik är inte längre smutsiga ord i Tyskland. Det finns en naivitet i Sverige, att man förlitar sig på att EU fattar rätt beslut här medan man i Tyskland, Frankrike eller Storbritannien inte förlitar sig på EU.

Varför är det då viktigt att begränsa eller åtminstone granska varför utländska förvärv görs?

-I Tyskland har man sagt att man måste utvärdera förvärv, man har sagt att minst tio procent av icke EU-köpare måste utvärderas av en myndighet som ligger under finansdepartementet. Granskningen görs utifrån ett nationellt säkerhetsperspektiv. Och jag har svårt att se nackdelar med ett sådant system. I en värld som blir allt mer protektionistisk, där tror jag att avsaknaden av en nationell prövning är ett globalt undantag. Det väldigt få länder som inte har det, möjligtvis Schweiz och länder i Norden. 

Det finns ett arbitrage, vi säljer våra bolag till utländska aktörer och köper inte själva i samma utsträckning. Men om man tror på frihandel, vore det önskvärt att uppnå ökad protektionism för ett litet land som Sverige? Ska vårt näringsliv bli protektionistiskt?

-Det korta svaret är nej. Min personliga uppfattning är inte att Sverige ska bli ett protektionistiskt land. Frihandel och export står för stor del av vår BNP, det vore väldigt skadligt. Men däremot skulle man fundera på att ha en sådan prövning, ur ett nationellt strategiskt intresse. 

Varför är det viktigt på sikt?

-Så som debatten utvecklat sig i andra länder så är utgångspunkten nationell säkerhet. Men det har även utvecklats till att omfatta teknologi och kunskap som är viktigt för att förbli konkurrenskraftigt som land och undvika att Sverige utvecklar sig mot att bli en dotterbolagsekonomi.

Lyssna på intervjun med Lars Ingemarsson här nedan, eller i Spotify, eller Itunes.

Helene Rothstein

Mest läst

Premiumnyheter

Aktuellt inom