Fingerprint växer snabbast – igen

2017-11-14 21:40 Tomas Nilsson

Fingerprint Cards vinner tävlingen Sweden Technology Fast 50 för andra året i rad. Totalt växer elva bolag mer än 1 000 procent sedan 2013.

Ifjol petade biometriföretaget Fingerprint ner betaltjänstaktören Izettle från förstaplatsen på Deloittes och Affärsvärldens lista över Sveriges snabbast växande teknikföretag. I årets upplaga av tävlingen befäster bolaget vinnar­positionen, dessutom med förhållandevis god marginal till tvåan. De senaste fyra åren har Fingerprint haft en tillväxt på hela 6 800 procent. Enbart mellan 2015 och 2016 ökade försäljningen med 129 procent till sammanlagt 6,6 miljarder kronor.

Samtidigt avancerar ­Göteborgsbaserade Heliospectra till silverplats efter fjolårets sjundeplacering. Bolaget, som har utvecklat ett intelligent belysningssystem med led-teknik för växthusodlingar, har de senaste åren haft en tillväxt på 4 600 procent. Hittills har lejonparten av bolagets omsättning ­härstammat från medicinalväxtområdet, bland annat till följd av cannabislegaliseringen i flera delstater i USA. Nu eftersträvar bolaget att ta marknadsandelar inom storskalig växthusodling av livsmedel (läs mer på nästa sida).

Betaltjänsten Zimpler kommer på bronsplats med en tillväxt på drygt 3 800 procent. Bolaget fokuserar på mobila betalningar och siktar på att finnas på sju marknader inom fem år (se artikel). Storytel hamnar på en fjärdeplacering med en omsättningsökning på 3 700 procent. Ljudboksbolaget har de senaste åren gjort flera tunga förvärv, bland annat köpte man förlagsgruppen ­Norstedts, och har samtidigt intensifierat den internationella expansionen. Noterbart i övrigt för årets version av tekniktävlingen är att elva bolag kommer över 1 000-procentsbarriären i tillväxt.

Ljus framtid för belysningsföretaget

Plats 2. Växtbelysningstillverkaren Heliospectra kommer på silverplats i årets Sweden Technology Fast 50. Sedan 2013 har bolagets omsättning ökat med 4 600 procent.

Enligt konsultbolaget Markets and Markets värderades den globala växtbelysningsbranschen till 22 miljarder kronor förra året, och den väntas växa med drygt 12 procent årligen den närmaste tiden. Göteborgsbaserade Heliospectra, grundat 2006 av Staffan Hillberg och Martin Skoglund, ville vara med på det lukrativa tåget. Bolaget har ­utvecklat ett intelligent belysningssystem med led-teknik som säljs till kommersiella och storskaliga växthusodlare av bland ­annat grönsaker, örter, sallader och medicinalväxter.

De senaste åren har bolaget fått bra snurr på affärerna. Mellan 2015 och 2016 ökade omsättningen med 75 procent till ­totalt 23 miljoner kronor. Den positiva ­utvecklingen har fortsatt under innevarade år. Delårs­rapporten för januari–september visade på en ökad försäljning och order­ingång på 21 respektive 52 procent.

– Vi har en bra position på marknaden och produkter i framkant, samtidigt som vi har ökat vårt fokus på kommersiell tillväxt, ­säger vd:n Ali Ahmadian.

I februari övertog han vd-positionen av Staffan Hillberg. Ali Ahmadian har tidigare jobbat på förpackningsbolaget Tetra Pak, där han hade olika ledande befattningar inom den internationella koncernen, bland annat i Asien. Dessförinnan drev han ett eget företag, beläget i Iran, som tillverkade vattenmätningsutrustning och som hade en omsättning på 7 miljoner dollar. Hans entreprenörsanda och internationella ­ledarskapserfarenhet kommer väl till pass på Heliospectr­a. Det exportinriktade bolaget vill nämligen fortsätta växa. Hittills har merparten av omsättningen kommit från medicinalväxtområdet, bland annat till följd av ökad efterfrågan i spåren av cannabislegaliseringen i stora delar av USA. Det senaste året har bolaget dock breddat sitt fokus för att plocka marknadsandelar inom livsmedelssegmentet.

– Om man har alla ägg i samma korg så är det svårt att överleva. Vi kommer att bibehålla vår starka närvaro på medicinalmarknaden. Däremot tror vi att en expansion mot livsmedelssegmentet är nödvändig. Med tanke på den snabba befolkningstillväxten och ett ökat intresse för närodlat och urban odling, så är mat vår framtid.

För att Heliospectra ska kunna fortsätta växa behöver bolaget komma över ett antal hinder. Ett handlar om införsäljnings­processen. Den kan dra ut på tiden, med ­anledning av att växthusodlarna måste göra en kännbar initial investering vid övergången till led-teknik. Ett annat hinder är konkurrensen från resursstarka aktörer som nederländska elektroniktillverkaren Phillips och amerikanska GE Lighting (ett elektronik­bolag inom det multinationella konglomeratet General Electric), vilka kan konkurrera med låga priser.

– Det finns starka konkurrenter på marknaden. Men vi tror på våra lösningar och vi vet att vi har en överlägsen och pålitlig produkt som ger resultat, säger Ali Ahmadian.

I början på året inledde bolaget en effektivisering av verksamheten, med målet att snabbare uppnå lönsamhet. För perioden ­januari–september hamnade rörelseresultatet på minus 25 miljoner, visserligen en förbättring med 16 procent jämfört med året innan, men ändå en kännbar förlust.

– Vi är fortfarande på minus, men på rätt väg mot lönsamhet. Vi har en ny affärsstrategi som ska genomföras de närmaste åren. Framtiden ser ljus ut, säger Ali Ahmadian.

”Vi har en lönsam modell och växer stadigt”

Plats 3. Betaltjänstbolaget Zimpler är en nykomling i Sweden Technology Fast 50-tävlingen. Med en tillväxt på 3 800 procent de ­senaste fyra åren hamnar bolaget på en bronsplats.

Efter examen från Handelshögskolan i Göteborg arbetade Kristofer Ekman Sinclair först som trainee och sedan som affärsutvecklare på Klarna. Efter något år bestämde han sig för att, tillsammans med Johan Friis, starta en betaltjänst anpassad för mobilen. 2013 lanserades Zimpler. Tjänsten har vuxit kontinuerligt och hade i fjol en omsättning på 21 miljoner kronor. Tidigare har merparten av intäkterna härstammat från transaktioner för olika spel på nätet. I dag kommer drygt hälften från andra segment, såsom crowdfundingplattformar.

– Marknaden för mobila betalningar växer, och vi strävar efter att bygga den bästa betalupplevelsen i Europa, säger han.

Kunden kopplar sitt betalkort mot Zimpler och kan godkänna betalningarna med sitt mobilnummer. För varje transaktion tar bolaget en avgift av sajten som erbjuder betaltjänsten. Kristofer Ekman Sinclair säger att betalupplevelsen länge har betraktats enbart som en transaktion. Zimpler vill addera ett mervärde och bidra med verktyg som gör att kunden kan ha kontroll över konsumtionen. Kunden kan genom tjänsten sätta en gräns för sina utgifter.

– Vi är unika på det sättet, säger han.

Konkurrensen inom mobila betalningar är hård. Här finns aktörer som Paypal och Klarna Mobil. Men Zimpler ska fortsätta att växa och ta marknadsandelar. De är i dag 35 anställda och har nyligen öppnat ett ­utvecklingskontor i Berlin. Målsättningen är att vara verksamt på sju marknader inom fem år. I dagsläget erbjuds betaltjänsten även i Finland. Än så länge har bolaget vuxit organiskt, och de har inga planer på att söka extern finansiering.

– Vi har inget sådant behov just nu. Vi har en lönsam modell och växer stadigt.

”Vi ska gå in i land efter land”

Plats 4. Ljudboksbolaget Storytel har haft en tillväxt på 3 700 procent de senaste fyra åren. Det ger bolaget en fjärdeplats på listan över landets snabbast växande teknikföretag.

Efter examen som civilingenjör hade ­Jonas Tellander tillbringat karriären på olika positioner inom Arla, Unilever och det schweiziska läkemedelsföretaget Roche. Under flera år hade han funderat på att ­starta eget, men inte hittat någon lämplig affärsidé. På en resa i New York 2003 skaffade han sin första Ipod och började lyssna på ljudböcker via den amerikanska ljudboks­tjänsten Audible, numera ägd av Amazon. Ganska snart bestämde han sig, tillsammans med Jon Hauksson, för att dra igång en egen ljudbokstjänst på hemma­plan. År 2005, ett par år innan bolag som Spotify och Netflix introducerade strömningstjänster för musik respektive film, grundades ljudboksbolaget Storytel. Året därpå släpptes en första version av tjänsten, som innebär att användare mot en månadsavgift får tillgång till ljudböcker.

– Redan från start kändes det som en självklar produkt. Alla tycker om att lyssna på berättelser. Det gällde bara att få till en användarupplevelse som folk ville betala för, säger Jonas Tellander.

Det dröjde till 2010, då bolaget släppte en app anpassad för Iphone, innan affärerna började ta fart. Sedan dess har verksamheten vuxit snabbt och Storytel har kommit att bli en central aktör inom den svenska bokbranschen. 2015 noterades bolaget på Aktietorget genom ett omvänt förvärv av förlaget Massolit. De senaste åren har Storytel gjort en rad andra förvärv – bland annat av Norstedts förlagsgrupp, Telegram förlag och danska ljudbokstjänsten Mofibo. Bokrättigheterna är en tongivande drivkraft bakom uppköpen. I stället för att Storytel ska kontakta förlagen och be dem sälja böcker via tjänsten, kan bolaget genom förvärven producera eget innehåll utifrån rättighetsportföljen, där exempelvis Stieg Larssons Millenium-serien och Elena Ferrantes Neapelkvartetten ingår.

– Många förlag gör inte ljudböcker av alla böcker. Genom att äga egna förlag så kan vi producera mer eget innehåll och också förbättra utbudet, säger Jonas Tellander.

Siffrorna talar ett tydligt språk om utvecklingen. Mellan 2015 och 2016 ökade Storytelkoncernens omsättning från drygt 298 till 743 miljoner kronor. Rörelsevinsten växte från 3,4 till 25,5 miljoner kronor. Också tillströmningen av ljudboksabonnenter har ökat. Vid utgången av årets andra kvartal hade Storytel 423 000 abonnenter jämfört med 291 000 under motsvarande period förra året. Bolaget bedömer att ljudböckernas penetrationsgrad hos den svenska befolkningen över 18 år är drygt 4 procent, vilket kan jämföras med Spotify och Netflix, med en penetration på runt 25 procent.

– Storytels arbete har varit viktigast för ljudbokens framfart. Sett till volym har produktionen av ljudböcker i Sverige tiodubblats de senaste åren. Vi ser ännu inga tecken på avmattning, säger Jonas Tellander.

Redan vid starten av Storytel hade Jonas Tellander internationella intentioner. I dag finns bolaget på sju marknader utanför Sverige, däribland Danmark, Norge, Polen och Nederländerna. De planerar även för lansering i Indien och Förenade Arabemiraten. Storytels fördel vid insteg på utländska marknader är att de inte behöver skapa ett nytt beteende, utan erbjuder en tjänst som det finns en naturlig koppling till – att lyssna på berättelser. Utmaningen är i stället att hitta ett bra innehåll, enligt Jonas Tellander. I exempelvis Ryssland finns redan många ljudböcker utgivna som Storytel kan plocka in i affären. I Spanien är det befintliga ljudboksutbudet inte lika omfattande, varför bolaget måste producera eget innehåll.

– Jag ser ingen begränsning för vår tjänst. Vi ska gå in i land efter land, säger han.

14:e upplagan av tävlingen

Deloitte och Affärsvärlden delar årligen ut en utmärkelse till de 50 snabbast ­växande teknikföretagen i Sverige. Bolagen ...

... ska ha bedrivit verksamhet under de senaste fyra åren och vara svenska. Svenska dotterbolag eller divisioner till utländska företag kan inte kandidera.

... utvecklar äganderättsskyddad teknik som utgör en väsentlig andel av före­tagets nettoomsättning.

... tillverkar teknikrelaterade produkter.

... lägger en stor del av sina resurser på forskning och teknikutveckling.

... har en nettoomsättning som över­stiger 50 000 euro för basåret och 1 miljon euro för slutåret.

Tomas Nilsson

Premiumnyheter

Aktuellt inom