Storbank i kris ett historiskt klipp

Osäkerheten kring värderingen av Swedbank ökade ytterligare under torsdagen sedan banken meddelat att vd Birgitte Bonnesen får sparken. Risken ligger i allt från eventuella bötesbelopp och hur förtroendekrisen kan påverka bankens marknadsposition till om Swedbank kan tvingas minska risker och volymer i verksamheten – till exempel genom att kliva ur Baltikum.

Analytikernas riktkurser måste i nuläget tas med en stor nypa salt, än så länge har de bara justerats ned med omkring 5 procent sedan krisen startade i Swedbank, att jämföra med kursfallet på drygt 30 procent, riskpremien har med andra ord ökat kraftigt. Swedbank handlas till 8 gånger prognostiserad vinst 2019, och man måste gå tillbaka till 2011 för att hitta ett så lågt pe-tal.

Swedbanks egna kapital värderas till 1,3 gånger och här får man leta sig tillbaka till 2009 för att hitta en lägre siffra. Värderingen av det egna kapitalet är dock fortfarande högre än Nordea och SEB och bara strax under Handelsbanken. Jämför man med krisande banker på kontinenten finns också stor fallhöjd, Deutsche Banks börsvärde är bara 0,25 av det egna kapitalet.

Tittar man historiskt har investeringar i systemkritiska banker i kris varit en av börsens bäst avkastande. Den som satte 10 000 kronor i SEB i början av 1993, när den svenska fastighets- och finanskrisen härjade som värst, hade SEB-aktier värda en halv miljon 14 år senare. Satte man 10 000 kronor i Swedbank under djupaste delen av Baltikumkrisen 2009 hade man åtta år senare runt 100 000 kronor. Problemet är förstås tajming och risken att man försöker fånga en fallande kniv. Under Baltikumkrisen pågick Swedbanks kursfall i två år. Mycket talar för att vi långt ifrån sett slutet på Swedbankaktiens fall den här gången.