Bankfesten fortsätter – men tillväxten har försvunnit i den nya eran

De fyra storbankerna, Swedbank, Handelsbanken, SEB och Nordea, levererade starka resultat för Q3. Kvartalets räntenetto var i snitt är 42 % högre än samma period förra året. Bäst i klassen på räntenettot är Swedbank, som är 54% högre. Rörelsens kostnader hänger inte alls med intäkter och kreditförluster är fortsatt marginella (totalt 710 Mkr för fyra storbanker). Bankerna lever därför just nu i den bästa av världar.

Marknadsräntorna har under hösten gått svagt uppåt och även om Riksbanken till slut fått upp styrräntan till nästan en historiskt normal nivå, så verkar ytterligare en eller två räntehöjningar finnas framför oss. Detta gynnar bankerna i form av en inlåningsmarginal, som enligt data till och med är högre än kreditmarginal. Räntenivån i sig ger naturligtvis betydligt bättre avkastning på bankernas finansförvaltning än för ett år sedan.

Toppen är passerad

Det finns dock tydliga tecken på att uppgången för räntenettot har planat ut och att kostnaden för inlåning och annan finansiering ökar mer än det man kan ta ut av kunderna. Toppen verkar ha varit kvartalet Q4 2022 när räntenettot på kvartalsnivå ökade med +16,9%. Under det senaste kvartalet ökade räntenettot på kvartalsnivå med mer modesta +3,8%.

Bland övriga svenska banker, exempelvis Skandiabanken, SBAB och Landshypotek, ser vi att banker med inriktning emot hypotek och inlåning har minskande räntenetton under Q3 2023. Perioden med allt högre räntenetto verkar därmed redan att mojna.

Väntad vinst på helåret: 160 miljarder

De fyra storbankernas resultat efter skatt på årsbasis är per Q3 2023 hela 154 Mdr. Årets sista kvartal lär bli bättre än förra årets. 2023 har därmed alla möjligheter att bli det mest lönsamma året genom tiderna – min ödmjuka prognos minst 160 Mdr kr.

Börsvärdet för de fyra storbankerna är cirka 1 080 mdr kr, vilket är 1,12 gånger Price-to-Book value. Börsvärdet är alltså cirka 6,75 gånger bankernas resultat efter skatt.

En ny era väntar

Det stora som händer är att bankernas tillväxt i form av in- och utlåning har minskat kraftigt under 2023, och sedan augusti råder negativ tillväxt för summa in- och utlåning till allmänheten i Sverige.

Bankerna har haft en lång och gynnsam tillväxt, allt sedan 1990-tals krisen. Sedan 1998 har den nominella tillväxten i snitt varit 6,3% per år. Inflation i form av KPI har i snitt varit +1,7% per år. Således en real tillväxt på +4,6% per år under alla dessa år.

Du måste nästan vara ung bankpensionär för att komma ihåg hur det var att arbeta i bank med negativ tillväxt. Senast var väl i början av 1990-talet. En ny era väntar bankerna.

Att bankernas tillväxt försvinner är ett tecken i tiden. De överstimulanser som kom under många år och extra mycket under pandemin måste backas tillbaka. Stater och centralbanker stimulerade för mycket, och det är en stor orsak till dagens inflation. Penningmängden, som i Sverige i princip är inlåning från allmänheten, måste tillbaka till en mer långsiktig och hållbar nivå.

Relationen mellan in- och utlåning är lite som hönan och ägget. Mycket av inlåning skapas av utlåning, och med negativ utveckling av inlåning minskar bankernas vilja att låna ut.

Storbankerna i botten

Bankerna har som sagt under en mycket lång period haft en gynnsam period, och det automatiska självtryck som funnits på sådär minst 5% per år har försvunnit. För att skapa tillväxt behövs numera att ta kunder och affärer från konkurrenter.

Banker med bra villkor, bra distribution och nöjda kunder har sannolikt bäst möjligheter till fortsatt tillväxt. Mest sårbara är sannolikt storbankerna som monterat ner en stor del av kontorsnätet (de fyra storbankerna har under de senaste tio åren 2012–2022 lagt ner 683 bankkontor i Sverige) och försökt ”digitalisera” många relationer. Enligt den senaste mätningen från september 2023 av Svenskt Kvalitetsindex för svenska bankkunder, så ligger storbankerna sist. Bäst till i denna mätning bland bankerna ligger Sparbankerna och Länsförsäkringar Bank. Det finns fler nischspelare som uppskattas av sina kunder, och som säkert kan fortsätta att växa även i en ny verklighet.

Den stora uppgiften

Bankers stora uppgift är att hantera risker. Med en egen soliditet på 5–6%, så måste en bank vara riktigt bra på att hantera risker. Därför läser vi som är lite mer nördiga i noterna om utvecklingen för den historiskt största risken, kreditrisker. Lånefordringar kategoriseras sedan några år i tre grupper. Skillnaden emot tidigare regelverk är att se mer framåt i form av ”förväntade förluster”, istället för tidigare mer tillbakablickande ”befarade kreditförluster”. Systemet har också blivit allt mer modellstyrt.

Den mest intressanta gruppen är steg tre med högst kreditrisk som definieras mer som ”osäkra fordringar”. Utfall per Q3 2023 var 45,5 mdr, vilket i princip var oförändrat under detta kvartal, och motsvarar 0,44% av utlåning till allmänheten. De fyra storbankerna har också reserverat cirka 35 mdr för förväntade kreditförluster.

Så här länge ser storbankerna ut att ha kontroll över kreditriskerna. Med dagens intjäning och gjorda reserveringar verkar det inte bli problem med balansräkningar.

Det går faktiskt att förlora pengar

Högst risker har de banker som har svagare kunder och inga säkerheter (till exempel blancolån). Dessa banker kompenserar dock alltid med klart högre räntemarginaler. Bland dessa banker kan man se att de högre kreditriskerna ökar (steg 3), vilket är högst rimligt med en lägre konjunktur, inflation som drabbar de svagaste mest samt räntor som drabbar Sverige extra mycket och extra snabbt på grund av vår högre skuldsättning med högre andel rörliga räntor.

Fyra svenska banker, Ikano Bank, Marginalen Bank, JAK Medlemsbank och Klarna, gick med förlust på sista raden under 2022. Risk är ett viktigt perspektiv i analys av banker, men lönsamhet är naturligtvis ett annat väsentligt perspektiv. Ikano Bank gick fortsatt med förlust per juni med marginellt högre risker.

Marginalen Bank gick med förlust per juni och har sedan länge högre risker bland annat beroende på inkassostockar. JAK gick också fortsatt med förlust och med högre risker. Klarna fortsätter med betydande förluster, men är per juni nere i en förlusttakt på -2,2 mdr på sex månader. Så även om många stjärnor står rätt så går det fortfarande att förlora pengar i svenska banker.

Henrik Molenius, VD för analysföretaget Westnova Management och med ett förflutet på Nordea och tidigare VD på Varbergs Sparbank.