Krönika Svensk politik
Benjamin Dousa: Öka konkurrenskraften – gör Europa mer nordiskt

Europas ekonomi mår inte tillräckligt bra.
Zoomar man ut blir det tydligt att det inte handlar om en tillfällig svacka, utan att vi halkar efter. EU:s tillväxt har varit lägre än USA:s under de senaste tjugo åren. Vi har tappat som andel av världsekonomin, samtidigt som Asien har vuxit och USA hållit positionen. Hade något av EU:s rikaste länder varit en delstat i USA, så hade landet varit en av de fattigaste delstaterna per capita.
Mot den dystra bakgrunden uppdrog kommissionens ordförande Ursula von der Leyen förra året, två av Italiens tidigare premiärministrar, Enrico Letta och Mario Draghi, att analysera vad det beror på och hur vägen framåt skulle kunna se ut.
Letta pekar på de krafttag som behöver tas avseende den inre marknaden. Draghi pekar på långsiktigt negativa konsekvenser för konkurrenskraften om vi inte agerar.
Skillnaden mellan en procents tillväxt, och två procents tillväxt, innebär att en fördubbling av ekonomin tar 35 år längre. Som Draghi uttrycker det ” This is an existential challenge.”
11 000 miljarder euro på sparkonton
Draghis rapport visar att Europa skulle behöva bli mer nordiskt.
Här har vi välfungerande kapitalmarknader; pensionspengar sätts i arbete på börsen, affärsänglar, VC- och PE-firmor frodas, och vi har flera handelsplattformar som konkurrerar med varandra.
Tankesmedjan New Financial konstaterar att 11 000 miljarder euro finns på sparkonton och i kontanter i Europa. Det innebär att alltför många européer har sina besparingar på sparkonton.
Om bara en fjärdedel i stället börjar investera i aktier och fonder skulle EU inte behöva ta upp massiva lån för att finansiera industrisatsningar, såsom till försvaret eller grön omställning. De välfungerande nordiska kapitalmarknaderna, som för Sveriges del tog fart i början på åttiotalet med Allemansspar, har skapat en stabil miljö där företag kan få tillgång till riskvilligt kapital.
Ibland är vi svenskar hemmablinda för hur mycket som faktiskt fungerar bra.
Fler gruvor, fabriker och fastighetsprojekt
USA innoverar, Kina kopierar och EU reglerar brukar det ibland sägas.
Att Kina rört sig uppåt i värdekedjan och numera själva ligger i framkant på många områden ligger nu närmare sanningen. Kvar blir därför bara att EU reglerar.
Även här pekar Draghi på behovet av self-restraint, självbehärskning, när Bryssel tar fram nya regelpaket.
Finland har i deras motsvarighet till Tidöavtalet gått fram med omfattande avregleringar på flera områden. Näringsminister Ebba Busch har tillsatt ett förenklingsråd för att göra det enklare att driva företag i Sverige.
Därtill ses hela Miljöbalken över för att fler gruvor, fabriker och andra fastighetsutvecklingsprojekt både ska få tillstånd och kortare processer.
Både i Finland och här hemma vidtar regeringen även åtgärder för att motverka så kallad goldplating, att medlemsländer går längre än vad som krävs när man implementerar EU-lagstiftning i sin nationella lagstiftning. Överimplementering, överdriven administration och fördyrande konsekvenser ska undvikas i så stor utsträckning som möjligt.
Ändra regelbördan på AI-området
Ett område där EU borde se över, ta bort, och fila ned regelbördan är när det kommer till AI-området.
EU är den världsdel som kommer att ha striktast AI-reglering i världen. Dessutom ligger GDPR och allt för strikta datarättsfrågor som en våt filt över innovation.
Företag som Meta och OpenAI har varnat för att en del av deras tjänster inte når den europeiska marknaden på grund av överreglering. En förlust för både konsumenter och vår tech-industri som inte får tillgång till verktyg som är nödvändiga för innovation.
En offensiv förenklingsagenda, likt Sveriges och Finlands, skulle leda till betydande tillväxt. Enligt en studie från Europaparlamentet skulle borttagande av hinder kunna leda till ett tillskott om 713 miljarder euro till EU:s BNP.
På handelsområdet borde Europa också bli mer nordiskt. Vi nordiska länder hör till de mest frihandelsvänliga i unionen. För det är inte bara i USA och Kina de protektionistiska vindarna blåser.
Under 2024 antogs 4 000 handelspolitiska åtgärder globalt, varav ungefär 3 200 av dessa bedöms störa handeln. Nästan 80% har med andra ord negativ effekt på världshandeln. Det är tre gånger fler åtgärder som infördes i jämförelse med åren före pandemin.
Regelbördan tynger
Nya frihandelsavtal öppnar upp marknader för europeiska företag. Dessutom blir insatsvaror, som exempelvis behövs i tillverkningsindustrin, billigare. Efter ett kvarts sekel av förhandlingar är EU och Brasilien, Argentina, Uruguay och Paraguay (Mercosur-avtalet) äntligen på väg för landning.
För ett ytterligare förbättra exportmöjligheterna behövs framsteg även i förhandlingarna med Indien, Indonesien, Australien, Mexiko och Gulfstaterna.
Det som gjorde Sverige till ett av världens rikaste länder var reformer på 1800-talet som öppnade upp branscher och handel – både inom landet och med omvärlden. Unionens inre marknad är i stort sett välfungerande när det kommer till varor. Men när det kommer till tjänstehandeln innebär olikheter i medlemsstaternas regelverk i praktiken handelshinder.
Ett exempel på detta är nationella krav som utländska tjänsteleverantörer är tvungna att förhålla sig till. Det kan handla om krav på allt från arkitekttjänster till turistguidning – där flera länder kräver särskilda licenser utöver språkkunskaper och lokalkännedom.
Undvik att Europa blir ett museum
En annan utmaning kopplad till tjänsterörligheten är att många yrken i andra medlemsländer är reglerade.
Självklart finns en poäng med att yrken som läkare, veterinär, advokat och fastighetsmäklare är reglerat. Men inom EU finns det sammantaget cirka 5 700 yrken som är reglerade, motsvarande siffra i Sverige ligger på drygt 150 yrken.
Ska den fria rörligheten inte bara gälla människor, kapital och fysiska produkter behöver även tjänsteutövares fria rörlighet på den inre marknaden förbättras avsevärt.
Ett sista område där Europa kan lära av oss är reformer på energiområdet.
Europeiska företag står inför betydligt högre elpriser jämfört med konkurrenter i USA och Kina, med kostnader som är två till tre gånger så höga. Dessa priser slår direkt mot bas- och verkstadsindustrins marginaler i EU.
Sverige har sedan 2022 drivit att EU behöver fokusera på att välkomna alla fossilfria kraftslag för att klara klimatmålen och europeisk konkurrenskraft. Det ska bli enklare att bygga kärnkraftsreaktorer och på fler platser. Dessutom blir tillståndsprövningen för kärnkraft, elnät och alla typer av vindkraft enklare och snabbare.
För att undvika Börje Ekholms, Ericssons VD, nedstämda scenario om att Europa är på väg att bli ett museum, med mat, vin och natur, men utan konkurrenskraftig industri – behövs strukturreformer. Det är ingen naturlag att trenden ska fortsätta nedåt. Europa skulle bara behöva bli lite mer nordiskt.
Benjamin Dousa
Bistånds- och utrikeshandelsminister
Detta är en gästkrönika. Analys och ställningstagande är skribentens.
Kommentera artikeln
I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.
Grundreglerna är:
- Håll dig till ämnet
- Håll en respektfull god ton
Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.
Här hittar du alla krönikor