Boldt-Christmas: ”Klimatrisker är verkliga – men ESG är inte svaret”

Ytterligare en varm sommar. Senaste tiden har rubriker som Extremvärmen lamslår Europa – flera döda fyllt svensk och internationell press. Skogsbränder. I Hongkong föll nyligen mer än 400 mm regn på två timmar. Det kan jämföras med cirka 600 mm i Stockholm under hela 2024.

Det är givetvis oroväckande. Naturkatastrofer har en känslomässig och symbolisk betydelse för mänskligheten. En påminnelse om tillvarons godtycklighet och hur hjälplösa vi är när moder jord säger ifrån.

Oenighet om orsakerna

Numera vet vi att det inte är en omnipotent kraft som styr naturens gång.

Vetenskaplig metod och ny teknologi har ökat vår förståelse, men likt den globala ekonomin är klimat komplicerat att både förstå och förutspå. Av naturlig anledning går de inte att observera i en kontrollerad experimentell miljö.

Det finns idag en bred vetenskaplig samsyn att klimatförändringen är verklig, men mindre enighet om dess exakta orsaker eller hur den bör hanteras.

Hur stor del är mänsklig påverkan? Hur bromsar vi den till lägsta möjliga kostnad och vem skall bära den?

Bilden inte balanserad

Det är inte förvånande att oenighet råder i en fragmenterad värld med hög politisk polarisering och evigt ökande tillgång på information.

Skillnaden mellan upplevd och faktisk klimatrisk är därför ofta betydande. Den förra drivs av media, politik, kulturella narrativ och psykologi medan den senare av vetenskaplig metod baserad på historisk data och sannolikhetsmodeller.

Det görs regelbundet försök att sammanfatta var vetenskapen står, men de har haft begränsad framgång i att minska avståndet mellan det upplevda och faktiska.

En balanserad bild genererar mindre ‘klick’ för media och begränsar politikers möjlighet att visa handlingskraft genom att öka reglering och spendera allmänna medel.

Inom vissa företag och intresseorganisationer finns även stora incitament att upprätthålla upplevd klimatrisk, oberoende av den faktiska, och vice versa.

Kapitalet till ESG

Förra året skrev jag en krönika med titeln Marknaden är ingen klimatförnekare som återkopplar till skillnaden mellan upplevd och faktisk klimatrisk.

Politiker och ett bestående medienarrativ drev stora mängder kapital till den gröna omställningen och bolag med högt ESG-betyg. Det har sänkt kostnaden för kapital, men sannolikt varken reducerat risknivån eller ökat framtida vinst, vilket resulterat i relativt låg riskjusterad avkastning.

Det betyder emellertid inte att marknaden ignorerar den risk som klimatförändring innebär.

Försäkringsbolag, vars huvudsyssla är att uppskatta faktisk risk, har i rekordtakt försökt minska risken från klimatförändring de senaste åren.

Enligt en artikel i Financial Times sålde globala försäkringsbolag Cat Bonds, obligationer som betalar hög löpande avkastning men om en specifik “katastrof” inträffar är de inte återbetalningsskyldiga, under första halvan av 2025 för ett värde högre än under hela 2024.

Energifattigdom större problem

Från ett europeiskt perspektiv anses Trumpadministrationen sällan bidra positivt till en konstruktiv debatt om klimatförändringarna.

Men tidigare i år beställde USA:s energiminister en utredning av en grupp oberoende akademiker med syftet att främja en vetenskapligt grundad och balanserad diskussion om klimat och energi.

Den slutgiltiga rapporten publicerades i juli och baseras på väletablerad akademisk litteratur med fokus på publikationer efter 2020 samt tidigare IPCC-rapporter. Den är väl värd att läsa.

Rapportens slutsatser belyser klyftan mellan vetenskap och allmän debatt. Forskarna, inklusive den tidigare vetenskaplige chefen vid Obamas energidepartement, påpekar att klimatförändringen är verklig och den förtjänar uppmärksamhet, men att global energifattigdom är en större utmaning för mänskligt välbefinnande.

Vidare förespråkar den mer innovation och bredare tillgång till pålitlig, prisvärd energi.

Målet bör vara att minska fattigdom, stärka ekonomin och förbättra miljön samtidigt. Det borde vara både rimliga och värdiga mål oavsett politisk färg. Eller?

Katastrofal energipolitik

Diskrepansen mellan upplevd och faktisk risk är problematisk av många anledningar då opportunism och egenintresse frodas i vakuumet mellan de två.

Från ett politiskt perspektiv bör Sveriges och Europas katastrofala energipolitik de senaste årtiondena ses ur det perspektivet. Tyvärr har kostnaden för godhetssignalerande politikers vilja att visa handlingskraft kommit till ett högt pris.

Höga energipriser har inte bara lett till lägre tillväxt, men gjorde även Europa beroende av rysk energi.

Med tanke på det säkerhetspolitiska läget kommer nu svåra avvägningar krävas mellan försvar, välfärd och grön omställning.

Håll staten på lagom avstånd

På samma svaga premisser har ESG vunnit politisk acceptans. Idag saknas övertygande evidens för att ramverket skapar vare sig finansiellt värde eller samhällsnytta.

Tyvärr pekar mycket på att direkta och indirekta kostnaderna är betydande. Det behövs nu ett forskningsbaserat alternativ till ESG som kan mäta hållbarhetens faktiska effekter. Beslut baserade på det faktiska och inte det upplevda leder oftast till bättre utfall.

I Sverige och Europa har beslut, både vad gäller klimatpolitik och ESG, baserade på svag evidens varit kostsamt. Konsekvenserna har blivit lägre ekonomisk tillväxt och ökad sårbarhet.

Som rapporten från President Trumps energidepartement påpekar är innovation och entreprenörskap de krafter som troligtvis kommer lösa både klimatförändring och minska den globala energifattigdomen.

Staten bör därför hålla sig på lagom avstånd och primärt erbjuda grundläggande stöd samt skapa goda förutsättningar för fritt företagande. I det avseendet är bättre infrastruktur och mindre byråkrati att föredra framför subventioner.

Som alltid bör man komma ihåg att företag oftast lyckas trots politiker, inte på grund av dem. Planekonomi är inte vägen till en ljusare framtid.

Martin Boldt-Christmas är analytiker med fokus på makro och globala marknader. Han arbetar idag med investeringar och har tidigare jobbat på investmentbanker och med riskkapital i Hongkong och London. Här hittar du alla hans Afv-krönikor.