Borg angrips från ny flank

Det beror möjligen på att det är för känsligt att säga som det är. Tanken är ju att skattesänkningar som ger mer i plånboken ska sänka den så kallade reservationslönen, alltså den lägsta timpenning efter skatt som människor är beredda att arbeta för.

Med jobbskatteavdraget skulle bruttolönerna bli lägre än annars. Arbetsgivarna skulle få lägre lönekostnader och därmed kunna anställa fler. I Moderaternas motioner från oppositionstiden står i klartext att löneökningarna blir relativt sett lägre om skatterna sänks.

Men i regeringsställning är det uppenbart känsligt för Anders Borg att tala lika tydligt som han gjorde i egenskap av Moderaternas chefekonom. Kanske beror hans svajiga svar också på att det inte blivit som han trodde.

Borg brukar ju vara noga med att han baserar sin och regeringens politik på ekonomisk forskning. Därför är det besvärligt när erkända ekonomer hävdar att politiken inte fungerar.

En av dem som gör det är Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi och vd för Institutet för Näringslivsforskning (IFN). I höstas opponerade han på regeringens budget och pekade på att det är svårt att se några tydliga tecken på att jobbskatteavdraget har ökat sysselsättningen. En kritik som han nu har utvecklat i ett så kallat Policy Paper från IFN.

Magnus Henreksons slutsats är att jobbskatteavdraget inte har lett till lägre reservationslöner. Resultatet är att sysselsättningen har ökat hos fel grupper, hos studenter som kan jobba på obekväma tider i tjänstesektorn, ofta helt skattefritt, och hos friska pensionärer.

Det är inte fler lågutbildade i yrkesverksam ålder som fått jobb, inte heller innan den ekonomiska krisen slog till 2009. Och eftersom jobbskatteavdraget inte har fungerat har regeringen tvingats till dyra sänkningar av arbetsgivaravgifterna för ungdomar, långtidsarbetslösa och långtidssjukskrivna.

Slutsatsen är alltså att det inte är särskilt effektivt att varaktigt höja sysselsättningen genom jobbskatteavdraget. Dessutom är det väldigt dyrt. Alliansregeringen har sänkt skatten på arbete med nästan 100 miljarder utan att det påtagligt kommer att minska arbetslösheten.

Inte ens om skattesänkningarna skulle fungera och ge den effekt som regeringen anger skulle det förslå särskilt långt. I den senaste budgeten sägs sysselsättningen öka med 75 000 jobb på grund av jobbskatteavdraget. Samtidigt ökar antalet personer i yrkesaktiv ålder (16-64 år) med 100 000.

I dag ligger sysselsättningsgraden på drygt 70 procent. För att komma upp i målet 80 procent krävs det en halv miljon nya arbetstillfällen.

Då krävs det enligt Magnus Henrekson ett batteri av helt andra åtgärder för att öka flexibiliteten i den svenska ekonomin än de skattesänkningar som Anders Borg och alliansregeringen biter sig fast vid.

I nästa nummer av den ansedda tidskriften Ekonomisk Debatt kommer Henrekson att utveckla sin hårda kritik. Där har Anders Borg avstått från att skriva en replik.

I en snabb kommentar till mig svarar han dock att krisen skulle ha lett till ännu högre arbetslöshet om den svenska modellen inte redan varit så flexibel och förstärkts med ett jobbskatteavdrag. Tvärt emot vad belackarna i Svenskt Näringsliv påstår.

Fullt krig alltså. Ekonomerna har slutat att applådera Anders Borg, åtminstone en del.

nullnullnullnull