”Ingves tar mer makt”

Riksbankschefen Stefan Ingves skaffar sig allt större makt. Från och med nästa vecka kan han och Riksbanken bestämma vilka företag, även de som inte är banker eller finansföretag, som ska få leva vidare i finanskrisens kölvatten. I praktiken kan det bli Riksbanken som får bestämma över enskilda företags liv och död. Bakgrunden är det senaste stödpaket som Riksbanken på onsdagen offentliggjorde där också icke-fiansiella företag får tillgång till 40 miljarder kronor att låna.

Riksbanken väljer, av praktiska skäl får man förmoda, att inte låna ut pengarna direkt till de bolag som behöver låna pengarna utan går omvägen över landets banker:

“För att förbättra kreditförsörjningen för företagen har Riksbanken beslutat att underlätta för bankerna att låna ut till större icke-finansiella företag. Därför inrättas en ny tillfällig kreditfacilitet där bankerna kan använda företagscertifikat med en löptid upp till ett år som säkerhet i större omfattning än tidigare”, skriver Riksbanken i ett pressmeddelande.

Stefan Ingves och riksbanksledningen motiverar sitt beslut med att problemen på världens finansmarknader har gjort att företag har fått svårare att låna pengar:

”I takt med att problemen på de finansiella marknaderna har accentuerats har även kreditförsörjningen till företag utanför den finansiella sektorn försvårats. Vi vill förbättra möjligheterna för företagen att låna pengar. Det här innebär att företagen lättare får tillgång till krediter och bankerna får större möjligheter att förse företagen med likviditet. Därmed skapas också utrymme för utlåning även till mindre företag från bankerna”, kommenterar riksbankschef Stefan Ingves.

Med beslutet släpper Riksbanken praktiskt taget helt på kraven på säkerhet. Visserligen skriver banken att de företagscertifikat som Riksbanken tar som säkerhet måste varar utfärdade av företag som har ett lånebetyg på A-2, K-1, P-2 eller F2 men i praktiken visar det sig att det kravet inte gäller:

“Även företag utan extern rating kan omfattas av kreditprogrammet. Företagets bank måste då bekräfta att företaget har en kreditvärdighet som uppfyller motsvarande krav.”

Några straff eller sanktioner för den bank som överdriver betalningsförmågan hos sin kund, och låter ett icke-betygsatt företag låna pengar hos Riksbanken, finns inte i den dokumentation som ligger till grund för beslutet.

Det lånebetyg som Riksbanken nu accepterar som säkerhet kan på sikt urholka Riksbankens urstarka postition som långivare och Lender of last resort. Orsaken är att Riksbanken nu sänker kravet till nivåer som är lägre än vad Riksbanken normalt accepterar: Det medför i sin tur att de företag som står bakom Riksbankens säkerheter i fortsättningen kan tillåtas gå i konkurs fyra gånger oftare än vad som i dag är fallet:. Konkurser blir därmed, statistiskt sett, 300 procent vanligare.

“Denna (den nya lägre nivån, red anm) rating är något lägre än vad Riksbanken idag accepterar men förväntas utifrån historiska data endast höja säkerheternas konkurssannolikhet från ca 0,06% till ca 0,23%”, skriver Riksbanken.

Den nya krediten erbjuds de banker som är Riksbankens penningpolitiska motparter och kommer att tillhandahållas i ett auktionsförfarande. En första auktion kommer att hållas onsdagen den 5 november för lån med löptid på tre månader och med likviddag tisdagen den 11 november. Minimiräntan i denna auktion är reporäntan plus 0,4 procentenheter. Maximalt belopp är 40 miljarder kronor. Därefter planeras återkommande auktioner med två veckors intervall.