Börsen tappar poäng mot onoterat

Det var inte länge sen Elon Musk twittrade om att han hade ordnat så att Tesla skulle köpas ut från börsen. Motiveringen var ”bolagets bästa” men kanske även Musks irritation över att bli ifrågasatt av analytiker och blankare.

Att vara ett noterat bolag har både för- och nackdelar.

Fördelarna för bolagets ägare är bland annat att kunna handla aktien och hitta nya finansiärer för bolagets tillväxt. Nackdelarna har dock blivit fler med tiden i form av mer: insynskrav, blankarattacker, regleringar, byråkrati, stämningsrisker, kostnader och fokus på annat än affärerna. Om detta har kapitalförvaltaren Schroders analyschef Duncan Lamont skrivit en intressant analys som presenterades på Schroders stora mediakonferens i London i november.

Trenden som Schroders pekar på syns kanske tydligast i Storbritannien och USA. Här noteras allt färre bolag. I båda länder är det grovt sett en halvering av antalet börsbolag sedan mitten av 1990-talet. Antal börsnoteringar har minskat med runt två tredjedelar sedan 00-talet. Fler börsbolag har avnoterats än börsnoterats. Många avnoteringar beror på uppköp men även att dubbellistade aktier har slopat sin sekundärnotering.

Samtidigt väljer bolag att vara privatägda längre innan de går till börsen. Medelåldern för USA-bolag som börsnoterar sig har ökat från åtta år 1980-1999 till elva år under 2000-talet.

Bolag klarar sig alltså bra som privata längre innan de blir publika och börsinvesterare missar därmed de stora värden som ofta skapas i framgångsrika bolags ”ungdom”.

Så varför väljer bolag i större grad andra finansieringskällor än förut?

1. Låga räntor gör att etablerade bolag kan ha högre skuldnivå än tidigare. Att låna har varit ett billigare och bekvämare alternativ än att vända sig till börsen. Detta har också minskat utbudet av aktier genom stora återköpsprogram bland börsbolag. Totalt finansieras runt en tredjedel av de amerikanska aktieåterköpen av nya lån.
2. Riskkapitalbolag med fokus på ”private equity” har blivit ett mer attraktivt alternativ. Riskkapitalister har inte längre samma negativa klang och deras ägarmodell har också blivit mer lättsmält. Riskkapitalet är alltså en hårdare konkurrent om bolagen jämfört med börsen. Och pengar är som bekant inte ett problem för riskkapitalister.
3. Börsskandaler, till exempel Enron, har medfört besvärligare regleringar för börsbolag. Till exempel har medianantalet av ord i en amerikansk årsredovisning (så kallad K-10) mer än fördubblats från 23 000 ord 1996 till nästan 50 000 ord 2013.
4. Strålkastarljuset från investerare, analytiker och media upplevs som mer otrevligt av många i en tid när blankare och stämningar lurar bakom varje buske.
5. Kortsiktigt fokus på kvartalsrapporter och aktieägarpåtryckningar för att leverera snabba resultat kan vara distraherande och störande för företagsstrategin. Många menar att börsens logik uppmuntrar till kortsiktighet.
6. Lägre kapitalbehov bland unga teknikbolag anförs också som ett skäl till mindre intresse för börsen. Men det är bara delvis sant. Exempelvis Uber och Tesla bränner enorma summor.

Ingen kan hävda att en börsnotering saknar fördelar. Men punkterna ovan visar att det finns många och kanske växande nackdelar och fler fullgoda alternativ i privat miljö. I goda tider kommer vi fortsätta se många börsnoteringar men strukturellt behöver Nasdaq och andra börser fila på sitt erbjudande för att stoppa läckaget av bolag.