Krönika Banker
Molenius: Glädjeyra för tillfället – men bankerna måste vara på sin vakt
Svenska banker går just nu riktigt bra. Det är framförallt räntenettot som ökat ordentligt, och det beror främst på den klart högre räntenivån som etablerades under 2022. Utlåningsmarginaler håller sig bra, men det är framförallt den klassiska och av bankerna så efterlängtade inlåningsmarginalen som åter finns i svenska banker. Den högre räntenivån ger naturligtvis också bättre möjlighet till avkastning i finansrörelsen, så inlåningsmarginal och finansrörelsen är det som i huvudsak förklarar utvecklingen för räntenettot.
Bäst av de fyra storbankerna på räntenettot är Swedbank, som under Q4 2022 ökade räntenettot med 66,6% i jämförelse med Q4 2021. Provisionsnettot står numera still, som sammantaget för storbankerna var oförändrat mellan Q4 2022 och Q3 2022.
Kreditförlusterna är fortsatt hanterbara för storbankerna, och uppgick till cirka 0,12% av utlåning till allmänheten under 2022. Även synliga kreditrisker på fortsatt låg nivå, trots en allt bistrare verklighet i form av hög inflation och allt sämre konjunktur. Riskläget för storbanker, sparbanker och banker primärt inriktade emot hypotekslån – till exempel SBAB – är enligt rapporter på fortsatt låg och stabil nivå.
AVANZA ÄR BÄST I KLASSEN
Förutsättningarna för högre lönsamhet är de bästa på länge för bankerna, men i den absoluta toppen för finansiella nyckeltal finns inte storbankerna, utan banker som Avanza och Nordnet. Avanza är allt jämt bäst i klassen med högst avkastning på eget kapital, har bland de allra bästa K/I-talen och låga synliga risker, till exempel kreditrisker. Två andra banker med hög avkastning på eget kapital, som redovisat resultatet för 2022, är TF Bank och Collector Bank. Båda bankerna balanserar dock högre lönsamhet emot fortsatt högre risker i sin utlåningsportfölj.
År 2021 var det sex svenska banker som gick med förlust, och det är fortfarande åtminstone en bank som sannolikt går med förlust under 2022. Klarna Bank gjorde ett resultat efter kreditförluster på cirka minus 8,3 Mdr per september, och med bankens trend de senaste åren så lär det bli en stor förlust även under 2022. Sämst av alla svenska banker under 2022 är dock garanterat Sveriges Riksbank. Årets resultat för 2022 blev – 80 734 Mkr. Den antagligen största bankförlusten i Sverige ett enskilt år för en enskild bank i genom alla tider.
FASTIGHETSBOLAG VILL IN I VÄRMEN
Ökning av utlåning till allmänheten var god fram till september 2022, framförallt till företag (icke-finansiella företag), som toppade per september i fjol (+16,5% på årsbasis). Sannolikt på grund av större affärer gjorda före och under sommaren. Det lär också finnas fortsatt kreditefterfrågan från till exempel fastighetsbolag, som vill in i värmen hos bankerna. De med lägre belåning, vettiga kassaflöden och framförallt bankmässiga panter har sannolikt goda chanser, även om priset lär vara högre än bolagens förväntningar.
Det är stora förfall av obligationer de kommande åren, och därtill finns också stora förfall av bankkrediter eftersom Sverige lever med kort ränte- och kapitalbindning. Hushållen har många gånger kort räntebindning, medan företag många gånger även har kort kapitalbindning. En underskattad risk i det svenska finansiella systemet.
Den svenska ekonomin är beroende av allt ökande krediter. Under de senaste åtta åren (2015–2022) är det bara fyra månader (av 96 månader) där krediterna har minskat under en enskild månad, och den senaste inträffade i december 2022. Skulder i relation till BNP ökar i stora delar av världen, så också i Sverige. Bankers ökning av utlåning har under 2015–2022 varit cirka sju procent av BNP, vilket är en faktor som måste beaktas när bankernas tillväxt i utlåning till allmänheten sannolikt avtar de kommande åren.
AVGÖRANDE FÖR INFLATIONEN
Syrehalten lär också minska för bankerna. Bankernas viktigaste finansieringskälla är inlåning från allmänheten. I början av pandemin exploderade inlåningen, eftersom konsumtion och investeringar minskade kraftigt, och i stället hamnade på bankkonton som bankinlåning. Bara under två månader (mars och april 2020) ökade inlåning från allmänheten med 232 Mdr. Ökningstakten på årsbasis under pandemin var på toppen i februari 2021 hela +17,4%.
Under andra halvan av 2022 minskade dock inlåningen med 92 Mdr (4 av 6 månader). I december ökade dock återigen inlåningen med cirka 16 Mdr, vilket är normalt för december månad.
Inlåning från allmänheten är i stort samma sak som penningmängden i Sverige. Därför är också högsta punkten för penningmängden (M3) i februari 2021 med +18,1%. Enligt 1976 års nobelpristagare i ekonomi Milton Friedman så har penningmängden stor eller avgörande betydelse för inflation, så en minskning av penningmängden är sannolikt en förutsättning för att få ner inflationen. I USA har man haft ungefär samma utveckling (toppmånad februari 2021 för M2 med +27,5%), och där penningmängden (M2) blev negativ på årsbasis per november 2022 och fortsätter därefter med denna trend. I Sverige blev penningmängden M1 negativ redan i november 2022, och sannolikt har vi även negativ penningmängd M3 redan under kommande månader.
STÖRSTA RISKEN FÖR BANKERNA
Riksbanken har också beslutat att minska Riksbankens värdepappersinnehav i snabbare takt genom att tills vidare sälja nominella och reala statsobligationer med längre löptider till ett nominellt värde av 3 respektive 0,5 miljarder kronor per månad, med start i april 2023. Om så kallad ”Quantitative Easing” (QE) påverkade räntor nedåt, så torde motsatsen (QT) påverka räntor uppåt. Riksbanken kommer att dra in likviditet och detta tillsammans med lägre eller negativ utveckling för inlåning från allmänheten kan komma att påverka den nu goda likviditeten för bankerna.
Största risken för bankerna de kommande åren är en kombination av lång lågkonjunktur med sämre betalningsförmåga hos hushåll och företag, och att inflationen går ner och därmed ger centralbanker återigen chansen att sänka räntorna räntorna (och också bankernas räntenetto). Detta gör att även om det just nu går riktigt bra för bankerna, så måste bankerna tänka på att hålla i det torra krutet.
Henrik Molenius, VD för analysföretaget Westnova Management och med ett förflutet på Nordea och tidigare VD på Varbergs Sparbank.
Kommentera artikeln
I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.
Grundreglerna är:
- Håll dig till ämnet
- Håll en respektfull god ton
Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.
Här hittar du alla krönikor