Olof Manner: Yngre generationen lär få en nyktrare syn på risk och avkastning

Inget ont som inte har något gott med sig. För några år sedan råkade jag ut för en olycka där jag krossade armbågen. Efter insatt protes och ett par månader med stålställning inskruvad i armen kunde jag så småningom börja återgå till ett normalt liv. Armen blev krokig och rehabiliteringsprocessen tog tid. Det var en traumatisk händelse jag gärna hade varit utan men när jag nu ser tillbaka på det inser jag att det också ledde till en del positiva förändringar.

Svensk ekonomiFastighet

Olof Manner: Rimligt med ekonomisk baksmälla efter käftsmällar för börsen

Jag tvingades börja crawla i en simbassäng för att få tillbaka rörlighet i axel och armbåge. Idag crawlar jag regelbundet ett par kilometer några gånger i veckan. På något märkligt sätt blev också golfsvingen bättre och jag spelade bättre golf efter olyckan än innan. Jag blev också mer försiktig med var jag satte fötterna vilket hittills räddat mig från likartade olyckor. 

LÄTT ATT VARA EN KRÖSA-MAJA

Under de sista sex månaderna har jag i denna spalt varnat för en allt sämre ekonomisk framtid. Skenande inflation med stigande räntor som kommer leda till lägre konsumtion och lägre tillväxt. Jag ska inte upprepa mig, krönikorna finns att läsa. Men jag ids inte svartmåla framtiden även denna gång, även om goda skäl finns. Att vara en makroekonomisk Krösa-Maja är lätt i dessa tider. Jag ska i stället sätta fingret på ett antal positiva faktorer som kan bli konsekvenser av den ekonomiska skymning vi nu går in i.   

Det enklaste först; i tider med hög inflation gynnas de skuldsatta. Det reala värdet på en skuld minskar när inflationen stiger. Lånet sjunker i värde. Förvisso stiger ofta räntekostnaden också, vilket lägger en viss sordin över detta faktum, men då Sveriges hushåll hör till de högst skuldsatta i världen torde fördelarna överväga. Tyvärr sjunker nu också lönerna i värde vilket innebär att den reala skuldbördan förblir hög. Lönerörelsen blir, från det perspektivet, ännu mer intressant.

COMEBACK FÖR RÄNTESPARANDE?

Med stigande räntor, som en funktion av den högre inflationen, skymtar också en annan fördel över tiden. Ett hederligt gammalt räntesparande kan bli aktuellt igen. Detta beror till viss del på vad som händer med realräntan. Men med hänsyn till att inflationen lär toppa under sommaren för att sedan falla tillbaka samtidigt som räntor lär stiga i kölvattnet av räntehöjningar från centralbanker, är det rimligt att realräntan, som idag är kraftigt negativ, kanske går mot i alla fall noll. Ingen höjdare men betydligt bättre än dagens nivå.

RiksbankenArtikel

Manner: Riksbanken är på väg att genomföra en helomvändning under galgen

Räntesparande har av naturliga skäl varit mindre intressant i en värld med noll- eller minusräntor. Över tid innebär detta att sparare inte behöver ta lika mycket risk för att uppnå önskad avkastning.   

NYKTRARE SYN PÅ RISK OCH AVKASTNING

Och vad det gäller risk är jag säker på att utvecklingen på de finansiella marknaderna de senaste fem månaderna tjänar ett annat syfte. En yngre generation av bolånetagare, företagare och andra aktörer i åldrar mellan 18 och 35 år har uppfostrats i en finansiell sockerskål. Uppväxta med ultralåga räntor och med centralbanker som tryckt ut miljarder nya digitala pengar i de finansiella systemen vilket över tiden lett till allt högre tillgångspriser.

Ett onormalt högt börsintresse i unga åldrar, en vilja att snabbt som ögat köpa eget boende, äga ett gäng kryptovalutor i depån, alla ett resultat av (den inlärda men över tiden felaktiga) insikten om att det alltid leder till snabbt ekonomiskt oberoende då tillgångspriser alltid rusar. Nu faller börser och huspriser, kryptovalutor havererar och räntorna stiger. Ingen rolig miljö för en ung, högt skuldsatt individ som nyligen klivit in på bostadsmarknaden. Lärdomen av dessa nyvunna erfarenheter kommer vara till gagn för den yngre generationen under lång tid framöver och rimligtvis skänka dem en nyktrare syn på förhållandet risk och avkastning. Inget ont som inte har något gott i sig.

DEN HÖGSTA VINSTEN

Den sista positiva effekten av de oroliga tider vi nu lever i handlar om energipriser och grön omställning. Och det är kanske snarare en förhoppning än en förvissning. Vinterns stundtals skyhöga elpriser blev en käftsmäll för många. Att nu behöva fylla tanken med bensin eller diesel för 25 kronor litern förlänger huvudvärken för en del. 

Samtidigt ser vi hur råvarupriser skenar. En del beroende på pandemi och Ukraina-krig, andra – som kaffe och bomull – beroende på klimateffekter. Delar av Indien, som var tänkt att ersätta en del av den bortfallna veteexporten från Ryssland/Ukraina, har haft dagstemperaturer på nära 50 grader. Då trivs inga grödor.

InflationKrönika

Olof Manner: Perfekt storm för stigande priser – förberedd dig för högre räntor

Bortom embargon och handelsstopp av rysk sjöburen olja och i förlängningen all rysk gas och olja finns det kraftfulla ambitioner att ännu snabbare lämna fossila bränslen för att övergå till förnybar energi. Med energipriser på dessa nivåer kommer viljan att anamma grön energi rimligtvis växa hos såväl politiker som konsumenter. Prisskillnaden blir inte heller så stor som tidigare, något som kanske delvis hämmat omställningen så här långt.

Att mycket av den olja och gas som vi konsumerar kommer från geopolitiskt instabila områden kan innebära risk för såväl politiska eftergifter som fortsatta leveransproblem. Det talar också för att vi kommer eftersträva egen energiproduktion framöver i en allt större omfattning. Jag hoppas, och tror, att de skenande energipriser vi nu ser – och som enligt många bedömare kan komma att stiga ytterligare – leder till en snabbare omställning mot förnybar energi. Det skulle i så fall bli den största vinsten som kommer av den finansiella och geopolitiska omställning som vi nu befinner oss i. Hoppas kan man ju alltid. Inget ont som inte har något gott i sig. 

Olof Manner är senior rådgivare vid Swedbank och makroekonom.