Krönika Forskning
Per Gudmundson: ”Är vi för dumma för att vara rationella?”
Allt vi vet kan vara fel.
Ny svensk forskning visar nämligen att många människor missförstår de mest basala valsituationer, skriver Per Gudmundson i en krönika.
För att mäta mänskligt beteende i olika konkurrenssituationer har forskare uppfunnit ett slags hårt stiliserade spel. Det mest kända är Fångarnas dilemma. Det visar hur annars rationella val kan leda till ett icke optimalt utfall. För en enskild fånge framstår det som logiskt att vittna mot medbrottslingarna, trots att de alla hade tjänat på att samfällt hålla tyst.
Översatt till en något mindre kriminell miljö: Hemköp sänker priserna för att locka kunder. ICA gör detsamma. Men egentligen hade bägge tjänat på att hålla höga priser.
En annan spelteoretisk klassiker är Tillitsspelet, som visar obenägenheten att investera i någon som kan komma att utnyttja godtrogenheten, ta pengarna och sticka. Spelen kan också användas för att komplicera bilden av snöd egennytta.
I Diktatorspelet får en spelare ensamt bestämma hur en summa pengar ska delas – det är förvånansvärt vanligt att dela med sig trots att incitament saknas.
Det trodde vi, i alla fall.
Människor begriper inte valen
En rykande färsk svensk studie, Comprehension in economic games (Journal of Economic Behavior & Organization, juni 2025) riskerar att vända upp och ner på alltihop. Forskarna visar att väldigt många människor inte förstår de valsituationer som spelen ger. Testpersonerna som deltar i spelen i vetenskapliga experiment begriper inte vilka val de tjänar på.
Ta det världsberömda spelet Fångarnas dilemma, till exempel. Nästan hälften (45%) av försöksdeltagarna fattar inte. Även fast det alltså bara finns två valmöjligheter, trots att spelet är helt renodlat och totalt transparant, så klarar varannan spelare inte att räkna ut vilket alternativ som är mest lönsamt.
I Tillitsspelet är det nästan två av tre (62%) som inte begriper. När tjänar man på att investera? När insatt kapital tredubblas, eller när motparten tar två tredjedelar av satsningen? Tydligen är detta för svår matematik för en majoritet av människor.
Diktatorspelet var mest begripligt, av de olika undersökta spelteoretiska modellerna. Där var det bara lite mer än var femte försöksperson (22%) som missförstod.
Forskarna fann också, att tendensen att missförstå valsituationerna hängde ihop med benägenheten att göra generösa val. De som inte fattade, gav bort mer pengar i Diktatorspelet, till exempel.
Betydelse för forskningen
Missuppfattningarna grumlar inte bara forskningens synfält – de tycks snarare forma forskningsresultaten. Vilket har betydelse för ett oräkneligt antal vetenskapliga studier som använt spelteoretiska upplägg.
En stor del av den ekonomiska vetenskapen behöver göra ett omtag, om de svenska forskningsresultaten står sig.
Och visst. Detta kan förstås handla uteslutande om vetenskapliga metoder. Det kan vara en fråga enbart om hur experiment ska utformas.
Men tänk om det är något ännu större. Tänk om samma sak gäller i vardagen. Tänk om varannan människa inte begriper enkla valsituationer.
Är vi människor för dumma för att kunna vara rationella?
Per Gudmundson är frilansskribent med journalistisk bakgrund på SvD, SR och SVT. Han har även varit presschef åt Ebba Busch (KD) och politisk sekreterare (M).
Detta är en krönika från en fristående kolumnist. Analys och ställningstagande är skribentens.
Kommentera artikeln
I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.
Grundreglerna är:
- Håll dig till ämnet
- Håll en respektfull god ton
Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.
Här hittar du alla krönikor