Regler, riktlinjer och eldkastare

Vad får man göra? Och vad bör man göra? Svaren på de frågorna är inte nödvändigtvis identiska.
Foto: Anders Wiklund/TT

Alla har vi regler som styr oss, både människor, organisationer, varumärken och stater. Regler som motiverar oss, hjälper oss och begränsar oss. Ibland nedskrivna, ibland outtalade. Ibland för att få ihop gruppen mot omvärlden och ibland för att det finns ett faktiskt moraliskt patos.

Vissa verksamheter är sådana att de tvingar fram massor av regler för vad man ska göra och inte. Andra är väldigt enkla. Ett exempel på det senare kan vara ett företag som tillverkar en produkt av något slag, under okontroversiella former, och säljer den till etablerade återförsäljare. Så länge man kan behålla och öka sin andel på marknaden, och håller sig inom lagens råmärken, finns inte mycket att addera av filosofiska dubier. Oavsett om det är handdukar, leksaksbilar eller yoghurt.

Ett mer komplext exempel är till exempel ett företag som Klarna, som utöver lagar och regler måste definiera en del barriärer själva. Det kan handla om vilka kreditprodukter som erbjuds till vem. Eller vilka företag som får använda Klarna som betalsätt. Vi kommer tillbaka till det.

Vissa företag nöjer sig inte med att tillverka och sälja. De tar ställning i politiska frågor. De är woke, ett ord som först var positivt men idag också används negativt, för att vissa menar att det ligger något förmätet eller (ursäkta min franska) skitnödigt i det. Företagen väljer sida, och sidan de väljer är den goda sidan. Som Nike gjorde när de lyfte Colin Kaepernick eller som Gilette gjorde när de problematiserade manlighet. Eller på närmre håll, när SAS gjorde en film som sa att ingenting är skandinaiviskt.

Vissa företag tar dessutom på sig att läxa upp omvärlden. Havremjölkstillverkaren Oatly är ett bra exempel. De har flera gånger angripit mjölk i allmänhet och Arla i synnerhet, ur ett hållbarhetsperspektiv. Samtidigt ägs man av bland andra kinesiska staten genom China Resources, samt Blackstone. Två ägare som inte nödvändigtvis har etik, frihet, rättvisa och grön ekonomi som sina tydligaste kännetecken. Och visst, om kaos bor granne med gud, så kan väl woke samsas med broke.

En personlig favorit är Honda Motorcycles som på 70-talet hade ”Yamaha Wo tsubusu!” som ledstjärna. Det betyder ungefär ”Vi ska krossa, mosa och slakta Yamaha”. Ganska tydligt, får man ge dem. Inte mycket att förhandla om, väldigt liten risk att någon feltolkar budskapet. Oavsett ägare.

Bakgrunden var att Honda hade varit största MC-tillverkaren men nu hade Yamaha gått ut och meddelat att man nu skulle öppna en ny fabrik som skulle gör dem större. Utöver stridsropet där man beskrev vad man skulle göra med konkurrenten, gjorde man det också i praktiken. En extrem satsning på nya modeller och design, gjorde att alla Yamaha-motorcyklar såg gamla ut när de stod bredvid en Honda. Kriget kom, Honda vann. Yamaha kapitulerade – bokstavligt talat. Man gick ut i pressen och sa ”Vi vill få stopp på kriget mellan Yamaha och Honda. Det var vårt fel.”

Ja, just det, vilka företag får använda Klarna som betalningslösning? Escobar Inc. heter ett bolag som grundades av Pablo Escobars bror Roberto Escobar, som tidigare varit revisor och Chief of Assassination (jo, faktiskt) inom Medellínkartellen. Bolaget, som bevakar rättigheterna och licenserna till namnet Pablo Escobar, har en svensk VD som heter Olof Gustafsson och de är mest kända för att ha lanserat två telefonmodeller med begränsad framgång. (Ja, och att de ägs av Pablo Escobars bror då.)

Fram till nyss hade de Klarna som leverantör av betalningslöning för sin webshop. Nu har Klarna stoppat handel med Escobar-telefoner och även fryst utbetalningar på 4 miljoner kronor för sålda mobiler. Det är oklart varför. Escobar och Olof har nu stämt Klarna på 7 miljoner kronor.

Just stämningar är en sak som företaget ägnar sig en del åt. Den som går in på Escobar Incs hemsida möts av länkar till tre huvudsektioner: En som handlar om Escobar Inc och människorna bakom det. En är en webshop, som just nu inte innehåller några produkter alls. Och en heter Legal Disputes och redovisar de tvister man för stunden befinner sig i.

Man har tidigare stämt Apple på 2,6 miljarder dollar, efter att Roberto Escobar kände sig hotad av en ”Diego” som skickade meddelanden efter att ha hackat Facetime i hans telefon. Man har stämt Elon Musk och hans Boring Company på 100 miljoner dollar, för att ha stulit designen på en eldkastare från Escobar. Nu kanske du undrar om man också har stämt rapparen 2 Chainz på 10 miljoner dollar för dennes restaurang ESCOBAR? Svaret är jakande. Och där verkar det ju faktiskt finnas ett case.

I en intervju säger Olof Gustafsson att Klarna hänvisar till ”etiska skäl” för att ha fryst pengarna och han tror att det handlar om att produkterna marknadsförs med modeller i bikini. Klarna själva kommenterar inte situationen. Och det är kanske bra. För det kan ju vara så, att det är andra delar som påverkar. Som till exempel att de faktiskt skrev ett avtal i första läget, med mannen som var Chief of Assasination i Medellínkartellen.

    Annonstorget Premium i samarbete med King Street Media Annonsera här