Varför så dyster?

”Förutsäg alltid det värsta och du kommer att hyllas som en profet”, hävdade den amerikanske satirsångaren Tom Lehrer. Och profeter finns det gott om idag men faktum är att det mesta har blivit ofantligt mycket bättre i världen de senaste 50 åren, även om ingen vill tala om det.
Optimism
Den stora utmaningen för ett land är, enligt Steven Pinker, inte hur rika de rika är utan hur fattiga de fattiga är. Här är Sverige fortfarande bland de mest framgångsrika länderna i världen, skriver Staffan Salén.

För att vara entreprenör och företagare måste man vara nästan onaturligt positiv. Det är klart din produkt eller tjänst kommer att fungera, att det kommer att finnas kunder som vill köpa den och det finns massa duktiga människor som vill jobba med att förverkliga den visionen. Vi är helt enkelt obotliga optimister. I andra änden står de pessimistiska betraktarna: skribenterna, politikerna, twittrarna (där det går 10 negativa inlägg på varje positivt) och krönikörerna (inklusive jag själv då och då…).

Det är dags att dra en lans för optimism, skriver Staffan Salén.

Pessimism har alltid varit liktydigt med att man är seriös och tar saker och ting på allvar. Man adresserar problem (som man såklart själv har den bästa lösningen på!). Och visst finns det problem i Sverige, ta till exempel den tilltagande kriminaliteten och den uppluckring av våldsmonopolet som gjort oss till en anomali bland övriga västländer. Det är dock ett ämne för en kommande, problematiserande, krönika.

Rosling en optimistprofet

Här vill jag istället dra en lans för optimismen!

För det finns även optimistprofeter. Hans Rosling var en sådan, Steven Pinker (vars bok ”Enlightenment Now” är en inspiration till den här krönikan) och Johan Norberg (vars ”Progress” är en annan) tillhör också denna selekta skara. Deras alster har sällan eller aldrig belönats med de stora litteraturpriserna. Non fiction Pulitzerpriser har istället gått till fyra böcker om massmord, tre om terrorism, två om cancer, två om rasism och en om jordens undergång. Vilket är märkligt för om vi antar att pandemin är ett hack i kurvan så går väldigt mycket åt rätt håll globalt.

Medellivslängden har ökat. Det beror dels på att barnadödligheten minskat avsevärt, dels på att man lever längre. Huvuddelen av de stora sjukdomar som hotat mänskligheten har vi funnit bot för, cancer undantaget.

Allt färre i extrem fattigdom

Andelen undernärda i utvecklingsländer har minskat från cirka 30% 1975 till cirka 13% 2015. Detta strider ju mot Malthusteorin som enkelt uttryckt menade att jordens resurser är ändliga och att en ökad befolkningsmängd leder till svält och massdöd. Att det inte blivit så beror främst på effektivare grödor, något som högljutt motarbetats av miljörörelsen. Som den berömde amerikanske miljöaktivisten Stewart Brand uttryckte det: ”Miljörörelsen har gjort större skada i sitt motstånd mot detta än något annat vi haft fel om”.

”Låt Sverige gå i bräschen för att öppna upp samhället”

Antalet som lever i extrem fattigdom i världen har minskat. De stora förbättringarna sker naturligt nog i utvecklingsländerna. I jämlika länder som Sverige har den finansiella ojämlikheten ökat något, men från en mycket låg nivå. I Sverige kan man konstatera att i stort sett alla (som har jobb) fått ökade reallöner de senaste decennierna men att de som haft tillgångar, till exempel ett boende eller sparande, haft en ännu bättre utveckling.

Sverige tillhör världstoppen

Den stora utmaningen för ett land, konstaterar Pinker, är inte hur rika de rika är utan hur fattiga de fattiga är. Här är Sverige fortfarande bland de mest framgångsrika länderna i världen. Målsättningen borde därför vara att höja lägstanivån inte sänka högstanivån.

Och sedan kommer miljöfrågan. Här borde det väl ändå pessimisterna äntligen få fritt svängrum? Eftersom de exakta konsekvenserna är negativa men svåranalyserade i sitt omfång lånar sig frågan väl för den med profetambitioner.

Pinker försöker djärvt nog nyansera frågan. Nyckeln ligger enkelt uttryckt i att få ut så mycket energi som möjligt med så lite koldioxid/växthusgaser som möjligt. Detta leder tyvärr till en obekväm sanning för världens miljöaktivister och ”gröna” partier: det absolut bästa och mest effektiva redskapet mot växthusgaser är kärnkraft.

Nyckeln blir att stimulera teknikutveckling och entreprenörskap inom energiområdet så vi på sikt kan frigöra oss från fossila bränslen. Det är dock långt kvar innan sol- och vindenergi räcker till och till dess kommer kärnkraften att vara nödvändig.

Det finns ingen anledning att vara naiv kring utmaningarna som finns på miljöområdet. Men det vore att blunda för historien att inte också lyfta fram hur framgångsrik människan varit historiskt i att avhjälpa stora och ibland till synes omöjliga problem. Det finns anledning att vara förhoppningsfull att vi kommer att lyckas med att ta fram bättre och bättre lösningar för alternativ energi och att detta kommer att ske genom enskilda individers och den fria företagsamhetens initiativ, inte genom staters intervention.

Mer positiva nyheter: De globala utbildningsnivåerna stiger kraftigt. Analfabetismen globalt har minskat från 50 till 20% de senaste 50 åren. Andelen av världens befolkning som har en grundläggande utbildning har (rimligt nog) ökat i motsvarande utsträckning.

Samtidigt så jobbar vi generellt mindre, har mindre fysiskt krävande jobb och livets nödtorft (mat etc) kostar mindre inte minst tack vare produktivitetsförbättringar och globalisering.

Då är de ute och cyklar

Jaha det var ju bra allt det här. Men är jordens befolkning lyckligare? Ja det är vi faktiskt! Enligt en internationell undersökning av Stevenson & Wolfer kan vi notera två saker: För det första har lyckan varit på uppåtgående under lång tid. För det andra finns det en rak linjär korrelation mellan ökande lycka och ökande BNP per capita, ju rikare land desto lyckligare invånare.

En annan positiv effekt av tillväxt och välstånd är den så kallade miljö-Kuznetskurvan. Denna visar enkelt uttryckt att länders intresse för miljöfrågor ökar med en tilltagande välfärd. Så nästa gång du hör någon välmenande person i ett grönt parti säga att vi måste stoppa all utveckling och tillväxt (om det så skall ske på bekostnad av demokratin) så vet du att de, om uttrycket tillåts, är ute och cyklar.

Låt oss använda vår inneboende entreprenörskraft för att komma fram till smarta lösningar som ger hög och hållbar tillväxt. Vi har klarat av utmaningar förr och vi kommer att göra det den här gången också!

Staffan Salén är företagare och VD för Salénia AB.