Septembersiffrorna var ovanligt svaga

Svag produktionsdata indikerar att den svenska konjunkturen nu mattas av. USA går fortfarande starkt, men tillväxten verkar ha kulminerat även globalt. Detta trots mycket stora stimulanser från såväl penning- som finanspolitik.

Världshandeln har bromsat in. Om det beror på handelskonflikt, högre räntor i USA, högre energipriser eller en kombination av dessa är svårt att säga. Men svensk export följer den internationella utvecklingen och man ser nu tydligt att orderingången dämpas i exempelvis Tyskland, som är en viktig handelspartner för Sverige. Den svenska exporten har varit en besvikelse under i stort sett hela året.

Samtidigt har bostadspriser dämpats och marknaden mattats av. Nordea räknar med en fortsatt nedgång i bostadsinvesteringarna, även om prisutvecklingen på bostäder förblir stabil.

Månadsdata för privat konsumtion visar på en usel konsumtion under tredje kvartalet. Hushållen är dessutom mycket räntekänsliga. Riksbanken signalerar tydligt att man ämnar höja räntan inom kort. Ökad konsumtion kommer inte kompensera för svagheter i andra sektorer. Även förväntningsindikatorer så som inköpschefernas index uppvisar svaghetstecken.

Utifrån den statistik vi har tillgång till i dag lär tillväxten under tredje kvartalet bli en besvikelse, inte minst för Riksbanken, som i nuläget ligger för högt i sin prognos. Det går inte att utesluta att BNP på kvartalsbasis minskar redan tredje kvartalet. Risken är dessutom stor att avmattningen fortsätter framöver. Då lär det påverka nästa års avtalsrörelse, vilket gör att Riksbanken inte får draghjälp av stigande löner.

Att ekonomin bromsar in, efter många år med god tillväxt, är inte särskilt överraskande. Utfallet av produktionsdata, inte minst från tjänstesektorn, var dock överraskande svagt i september och risken finns att produktionen har fortsatt att försvagas sedan dess.

Svensk ekonomi har gått från att vara en varuproducerande ekonomi till att bli allt mer tjänsteintensiv. Det är i första hand i tjänstesektorn som jobben skapas, medan antalet industrijobb minskar. Tjänstebranscherna är mer inriktade på produktion för den inhemska marknaden och utvecklingen har således stor inverkan på den inhemska inflationen.

Lägre produktion betyder sannolikt att vi får se ett dämpat pristryck framöver, vilket gör det svårt för Riksbanken att höja reporäntan över noll innan konjunkturen viker mer tydligt.

USA har hittills agerat motor i den globala ekonomin, men efter ett mellanårsval där Demokraterna har tagit makten i kongressen blir det svårt för president Trump att fortsätta med en expansiv finanspolitik. Detta sker när Fed redan har börjat strama åt ekonomin genom sina räntehöjningar och samtidigt som de kvantitativa stimulanserna har upphört och börjat förbytas i sin motsats.

Trots det tyder det mesta på en mild avmattning såväl i Sverige som globalt. Det efter en konjunkturuppgång som varat ett helt decennium, den näst längsta i amerikansk historia. Räntorna förblir låga, vilket bör hålla tillbaka en alltför djup börsnedgång.

Annika Winsth är chefsekonom på Nordea som skriver krönikor i Affärsvärlden var fjärde vecka.

Känsligt

Hushållen är räntekänsliga. Vid en konstant ränteutgift på 5 000 kronor/månad gör en höjning med 0,5 procentenheter av den rörliga 3-månadersräntan att hushållet kan låna 1,5 miljon kronor mindre.