Skrala statsfinanser oroar

Verkstad stod det på menyn i förra veckan, men när veckan summeras är nog de flesta överrens om att dessa rapporter bara blev tilltugg till den osmakliga huvudrätt grekerna bjöd på. Oro över Greklands usla statsfinanser, och vad det kan innebära för större länder på väg i samma riktning, fick världens börser på fall.

Stockholmsbörsen var inget undantag och Affärsvärldens generalindex backade 1,5 procent under veckan efter en mycket svag avslutning.

Att svaga statsfinanser hamnar i fokus efter en finanskris är inte förvånande. Morgan Stanley noterade nyligen i ett marknadsbrev att skuldkriser tenderar att gå hand i hand med bankkriser.

När vi nu haft en omfattande global finanskris vore det märkligt om inte antalet skuldkriser lyfte från 2008 års nivå som faktiskt var ett 100-årslägsta.

För Greklands del ser Goldman Sachs ekonomer det som sannolikt att landet inom de närmaste veckorna kommer att få problem att finna finansiering via kapitalmarknaderna. Det troliga är då att några större EMU-länder kliver in och erbjuder bilaterala lån. Ett mindre sannolikt scenario är att stödet kommer från IMF, enligt banken.

Så snart Grekland fått en livboj skulle det inte förvåna om aktiemarknaden släpper den oron lika snabbt som Dubai-oron i slutet av fjolåret. Mer oroande är i stället utvecklingen i större länder som Spanien, Storbritannien och USA, även om statsfinansernas status i dessa länder ännu inte nått grekisk nivå. Medan britterna och amerikanerna har var sin sedelpress till sitt förfogande har Spanien inte samma valfrihet.

Frågan är dock om inte dessa länder får en sista chans att sanera finanserna under den kommande högkonjunkturen. Blir så inte fallet kan däremot nästa lågkonjunktur bli en riktigt trist historia.

För börsens del påminner det nuvarande läget om 1994 och 2004 då börsen efter rejäla återhämtningsfaser gick in i lugnare faser. Oro över kommande räntehöjningar och kraften i den ekonomiska återhämtningen ersätter glädjen över att lågkonjunkturen är över. I de fallen slutade det med rekyler på 17 respektive 11 procent på fem respektive fyra månader. Kursfallen var dock snabbt återhämtade och för långsiktiga placerare inga nedgångar att försöka parera. Även om man kan argumentera för att läget är mer osäkert denna gång är det svårt att se någon större sättning på börsen framför oss. Hittills är Stockholmsbörsen ner 5 procent från januaris toppnivåer. Ända sedan i november´har börsen dock mestadels rört sig sidledes.

På torsdag ges Riksbanken förstachansen att höja reporäntan i år. Trots faktorer som en oväntat hög underliggande inflation i december (2,7 procent i årstakt), en överraskande stark arbetsmarknad och uppreviderade tillväxtprognoser väntas Riksbanken låta reporäntan ligga still på 0,25 procent och upprepa den tidigare räntebanan. Bland analytikerna, som enligt SME Direkt räknar med att räntan börjar höjas tidigare än oktober, muttras om en riksbank som envist håller fast vid sin räntebana oavsett inkommande data.

Situationen påminner om hösten 2008 då Riksbanken i början av september höjde reporäntan trots signaler om en konjunkturavmattning. Höjningen kritiserades på flera håll och bara en månad senare tvingades Riksbanken göra en 180-gradare och börja sänka räntan. Det återstår att se om analytikerna ännu en gång slår Riksbanken på fingrarna.

En av de fetaste kupongerna i vår lär komma från Björn Borg som ska börja dela ut sin stora kassa. På torsdag får vi veta vad direktavkastningen landar på. Snittprognosen ligger på 4,70 kronor per aktie, vilket ger fina 7 procent.

nullnull