Svenska banker gör rekordvinster – men det finns kanariefåglar i gruvan

2023 blev som väntat ett toppår för svenska banker. De flesta stjärnor stod rätt och mest klart lyste räntenettot som steg med hela 42%.

För storbankerna Swedbank, Handelsbanken, SEB och Nordea innebar det att det samlade räntenettot steg från 163 mdr kr (2022) till 231 mdr kr (2023). Det är ett lyft på 68 mdr kr. Bäst i klassen var Swedbank med en ökning på 17,8 mdr kr eller 53,7 %.

Trots ökande kostnader i rörelsen (+15% i snitt för de fyra storbankerna) gjorde fortsatt begränsade kreditförluster att det samlade rörelseresultatet slutade på över 200 mdr kr. Nytt rekord!

Storbankernas resultat på sista raden (efter skatt) uppgår till hela 158 mdr kr. En klar ökning från 108 mdr kr 2022. Ränteuppgången till historiskt mer normala räntor och återkomsten av efterlängtad inlåningsmarginal är stora förklaringar till bankernas resultatförbättring.

Marginella kreditförluster

De som varit i bankbranschen vet att skillnaden mellan bra och dåliga tider heter kreditförluster, vilket är den mest klassiska risken i bank. Storbankerna verkar dock ha bra kontroll över kreditkvaliteten, som också har förbättrats under senare år.

Obligationsmarknaden har ju under de senaste tio åren övertagit de värsta riskerna och bankerna har varit noga med panter, som enligt skolboken behövs för att hantera svaga krediter i dåliga tider. Även konsumtionslån och andra mer lösa former av krediter har inte varit storbankernas paradgren på många år.

Summan av kreditförluster blev cirka 4,7 mdr kr, vilket kan ställas emot ett resultat före kreditförluster på cirka 205 mdr kr. Kreditförluster har således en marginell påverkan på 2023 års resultat.

Kanariefåglarna i bankgruvan

Sparbankerna uppvisar också goda resultat och små kreditförluster, och det gör även banker som mest består av hypotekslån och inlåning (och naturligtvis säkerställda obligationer) till exempel SBAB och Landshypotek.

De som dock märker av högre risker och kreditförluster är banker med normalt svagare kunder (återbetalning) samt högre, sämre eller inga panter. Här återfinns flera banker till exempel Resurs Bank, TF Bank och Norion Bank.

De redovisade kreditförluster på tillsammans cirka 3 mdr kr eller drygt 3% av utlåningen på cirka 102 mdr kr. Även för dessa banker är det hanterbart, men verkligheten och mer bistra tider gör att de bygger upp alltmer risker i kreditstocken. Tillsammans har de nu 14,7 mdr kr i stadiet med högst kreditrisk (brutto, före reserveringar på totalt 9 mdr kr), som kan ställas i relation till rörelseresultatet på cirka 2,6 mdr kr och det egna kapitalet på cirka 17 mdr kr.

På den finansiella marknaden finns dock aktörer med ännu större risker och/eller förluster. De är kanariefåglarna i bankgruvan.

Tillväxten är borta

Mitt i bokslutsfesten finns dock både kort- och långsiktiga problem, eller utmaningar som vi numera säger i Sverige. Baksidan på den så efterlängtade och för bankerna så välgörande ränteuppgången är att tillväxten har försvunnit. På årsbasis finns numera ingen tillväxt för summa in- och utlåning, som är grunden för bankernas räntenetto.

Summa in- och utlåning till allmänheten i Sverige har under 2023 minskat med 0,2%. Storbankerna har minskat med 1,5%. Mest fart (tillväxt in- och utlåning) har de banker som betalar bäst för inlåning, som TF Bank, Landshypotek, Skandiabanken och statliga SBAB (de senaste årens vinnare på inlåning). Tillväxt i utlåning har framförallt TF Bank med +22% på årsbasis, och Norion Bank med +9,6% på årsbasis. Det går att växa även i dessa tider.

Sverige sticker ut i Europa

Framför allt storbankerna har under många år aktivt monterat ner delar av sitt kontorsnät, som ju ska vara bankernas distributionsnät för att möta kunder och göra affärer. I dag finns mindre än 1 000 bankkontor kvar i Sverige, och detta på en befolkning på cirka 10,5 miljoner. Få länder i Europa (Estland, Lettland och Holland) har färre bankkontor än Sverige.

Bankerna vill digitalisera och minimera kostnaden för en kund och ett kundärende. För att få ner styckekostnaden har banken byggt upp funktioner för till exempel telefoni, och arbetat med att avpersonifiera kundrelationer för att få en mer effektiv process och så hög beläggningsgrad som möjligt. Alltså vanlig hederlig produktionsplanering.

Dessa ger en lägre styckekostnad för ärendet, men ger alltför lite nya affärer och inte heller särskilt nöjda kunder. Under många år fanns en nästan automatisk tillväxt på 6–7% per år och då fungerade denna nya affärsmodell. Nu är detta borta och ”utmaningen” för bankerna idag är att ställa om och få igång tillväxten av affärsvolymer som ju driver intäkter. Då gäller det att ha personliga (och/eller extremt bra digitala) relationer, hyggliga villkor samt att kunder genuint gillar banken.

Kriminella är ett stort problem

Denna mer moderna affärsmodell må vara mer kostnadseffektiv, men fungerar sämre i uppsökande verksamhet. Vem vill i dessa tider öppna mobilt BankID när banken ringer upp och vill göra avslut? Sannolikt inte många.

De kriminella lurendrejerier som drabbat framför allt äldre är med rätta ett problem för bankerna. Vi är som vanligt duktiga i Sverige på att dra igång saker utan särskilt mycket analys av konsekvenser eller verklig riskanalys. Även de ligor som lurar Skatteverket med inkomstuppgifter och som därigenom går rakt in i bankernas kreditsystem är ett allvarligt problem. Om man inte kan lita på ”säkra data”, vad kan man då lita på?

Kundkännedom, AML och terroristfinansiering är numera nästan lika centrala begrepp i bankverksamhet som debet och kredit. Hur man i längden ska kunna upprätthålla kundkännedom över tiden utan att någonsin träffa kunden är en gåta för mig.

Staten och myndigheter jagar bankerna, men kan själva göra mycket mera. Enligt Finanspolisens årsrapport 2022 skickades det in 45 113 så kallade misstankesrapporter, varav 33 665 kom från banker och kreditmarknadsbolag. Därtill kom 4 948 från betalningsinstitut. Från alla advokater och jurister kom det in sex anmälningar under 2022, och från tillsynsmyndighet kom två anmälningar. Under 2022 beslutade Finanspolisen om 67 så kallade dispositionsförbud om totalt 27 Mkr. Det är lätt att jaga banker, men det är det samlade systemet som måste fungera bättre.

Min spaning är att bankkontoren åter kommer i ropet. Bankerna kommer att skilja på kunder som man verkligen känner (som man också träffar) och övriga kunder, med alla konsekvenser det innebär.

Det finns dock hopp. Handelsbanken öppnar kontor i Göteborg, Tidaholms Sparbank har öppnat kontor i Hjo och Fryksdalens Sparbank öppnar kontor i värmländska Torsby. Jag tror fortfarande att bankkontor är en viktig del av det lokala samhället och om man gör sitt bankjobb på rätt sätt, så gör man inte bara bra affärer utan också stor nytta för lokal utveckling.

Henrik Molenius, VD för analysföretaget Westnova Management och med ett förflutet på Nordea och tidigare VD på Varbergs Sparbank.