Toppen är passerad

Fallande räntor har varit motorn i svensk ekonomi under flera år. Nu är det över. Räntorna lär inte stiga nämnvärt fram­över, men det räcker med att de stabiliseras för att ekonomin inte ska få samma stimulans som tidigare.

Svenska hushåll och företag har haft tillgång till billigt kapital. Inte minst hushållen har tagit tillfället i akt. Det har stimulerat privat konsumtion, uppmuntrat skuldsättning och bidragit till stigande tillgångsvärden. Inhemsk ekonomi är huvudförklaringen till den goda tillväxten de senaste åren. Nu dämpas såväl den inhemska ekonomin som exporten.

Exporten utvecklades klart sämre än väntat redan andra kvartalet i år. Dess roll som motor för svensk ekonomi blev därmed kortvarig. Närmare bestämt bara två år och då relativt måttligt.

Risken är dessutom stor att exporten utvecklas svagt framöver av flera skäl. Storbritannien har varit en viktig handelspartner och effekterna av Brexit syns redan i statistiken och lär fortsätta att påverka negativt framöver.

Än mer oroande är att global handel har bromsat in. Risken finns att den utvecklas svagt en längre tid då såväl strukturella problem som ­risken för stängda gränser verkar dämpande. Global tillväxt lär inte heller öka lika snabbt framöver. Snarare runt 3 procent än de knappa 4 procent vi såg för något år sedan och som regeringen hade i sin senaste prognos. För en liten öppen nation som Sverige betyder det mycket.

Men framför allt är det tillväxten i den inhemska ekonomin som bromsar in framöver. Offentlig konsumtion håller emot ett tag till. Offentlig sektor ligger alltid sent i cykeln. Skatteinkoms­terna är som störst när arbetsmarknaden är som bäst, vilket den är nu. Men även hanteringen av det stora antalet asylsökande som kommit till Sverige ger en god tillväxt i kommuner och landsting de närmaste åren.

Hushållen som motor har gått riktigt varm, men takten i skuldsättningen har varit väl hög för att hålla långsiktigt. Den utvecklingen lär stanna av. Boräntorna har i stort legat still sedan sommaren 2015 samtidigt som nya regelverk på bostadsmarknaden får hushållen att bli något mer försiktiga. Finanspolitiken blir stramare för hushållen framöver då flera skatter höjs där inte minst energiskatten väger tungt. När såväl stimulans från penningpolitik som finanspolitik uteblir bidrar konsumtionen klart mindre till tillväxten framöver. Snarare med 1,5 procent de kommande åren än med närmare de 3 procent vi har sett de senaste åren.

Även tillväxttakten i investeringarna dämpas då såväl brist på rätt kompetens som en stabilisering av räntor bromsar utvecklingen. Sammanlagt betyder det en BNP-tillväxt runt 2 procent kommande år snarare än 3–4 procent, som under 2015–2016. Inte dåligt, men klart lugnare än vad vi vant oss vid.

Sverige har haft fördelen av att kunna stimulera ekonomin via både finans- och penningpolitiken sedan finanskrisen 2008. Det har varit långt ifrån alla länder förunnat och det har gjort att vi stuckit ut med stark tillväxt och god sysselsättning. Enlig min mening har penningpolitiken varit väl expansiv. Nollränta hade räckt och minskat risken för att bygga upp en bubbla på fastighetsmarknaden. Finanspolitiken hade vi kunnat använda bättre genom strukturella åtgärder som hade ökat svensk konkurrenskraft. Finanspolitik för att stimulera efterfrågan har vi däremot inte varit i behov av.

Det pågår en diskussion globalt om en bättre balans mellan penning- och finanspolitik. För svensk del har penningpolitiken nått vägs ände. Riksbanken har inte mycket ammunition kvar. Men inte heller för finanspolitiken finns det något större utrymme. Politikerna sitter fast i ett regelsystem som begränsar utrymmet och det annalkande valet 2018 lär inte bjuda på några breda överenskommelser i centrala frågor för svensk ekonomi. Det är bara att gilla läget, konjunkturtoppen är passerad för den här gången.

Packa väskan

Hälften av världens största städer ligger i Asien. Exklusive Japan har befolkningen i dessa städer ökat med nästan 100 miljoner sedan 1990, eller 126 procent. Om 15 år väntas ökningen vara 210 procent. Tre storstäder i Kina ökar med runt 300 procent. I snabbväxaren Lagos beräknas ökningen bli drygt 400 procent. Afrika nästa.