Välkommen, du har tillgång till Premium-materialet via ett samarbete med Telia Zone!

Höj räntan – men försiktigt

2018-08-22 18:00

Inflationen ligger över Riksbankens mål och har gjort så flera månader i rad. Samtidigt går ekonomin som tåget. Frågan är om en räntehöjning rycker allt närmare?

Vi är många som tycker att det är märkligt att styrräntan är negativ samtidigt som vi har högkonjunktur och överhettning på arbetsmarknaden. Riksbankens argument för att föra en så expansiv politik i denna miljö är att värna trovärdigheten för inflationsmålet. Trovärdigheten är viktig, men min personliga syn är att det är att ta alltför stora risker med tanke på den extrema situation vi hamnat i. Nu sitter vi där vi sitter, och frågan är hur Riksbanken agerar framöver.

Med en inflation över målet och inflationsförväntningar som ligger i linje med målet blir det allt svårare för Riksbanken att inte höja räntan. Det som håller emot är låg underliggande inflation. KPIF exklusive energi, liksom det inhemska pristrycket, ligger långt under målet. Alltför lågt för att banken ska känna sig trygg i att nuvarande inflation är varaktig. Särskilt som centralbanken har investerat stort för att nå målet.

Förra året valde Riksbanken att byta inflationsmål från KPI till KPIF, det vill säga inflationen rensat för ränteändringar. Det var klokt, då banken annars jagar sin egen svans. KPI stiger om Riksbanken höjer räntan för att dämpa inflationen. Det omvända gällde om den sänker räntan. Inflation kan mätas på många olika sätt, och även om Riksbanken har KPIF som målvariabel följer Riksbanken flera andra inflationsmått i detalj. Det som skiljer de olika måtten åt är att inflationen rensas för olika varugrupper. Vanligt är att länder väljer att rensa bort livsmedel och energi. Dessa priser är ofta volatila, vilket gör att det inte är rimligt att styra penningpolitiken efter dem.

Jag hör allt som oftast argument som att om Riksbanken nyligen bytt mål och att det då borde vara rimligt att det är det målet som banken ska styra efter? Jag hör också argument som att Riksbanken inte kan ändra mål fram och tillbaka beroende på vad som passar den bäst. Det kan tyckas, men min bedömning är att Riksbanken ska ta hänsyn till så mycket information som möjligt och att det är bättre att referera till olika mål än att styra efter mål som tillfälligt blir irrelevanta. Mål vars orsaker centralbanken inte kan påverka. Energipriser sätts globalt och ligger långt utanför Riksbankens påverkansmöjligheter.

Direktionen är inte längre överens, vilket är naturligt vid ett skifte av penningpolitiken. För tillfället tycks det som att tre av direktionsmedlemmarna vill höja nu eller senare i år med argument som att inflationen är nära eller till och med över målet. Samtidigt som de tre andra mer ser till underliggande inflation och inte vill riskera att KPIF faller tillbaka och därmed tappar i förtroende. I den sistnämnda gruppen sitter Stefan Ingves och det är han som har utslagsröst. Ska han hålla sig till tidigare argument lär han inte rösta för en höjning och då dröjer det.

Spelar det någon roll om man höjer försiktigt från dessa låga nivåer? Väl förankrade små höjningar, kanske 0,1 procentenheter i stället för som normalt 0,25 procentenheter, lär inte knäcka hushåll eller överraska marknaden. För tillfället prissätter finansmarknaderna en höjning med cirka 0,1 procentenheter. Men det gäller att gå försiktigt fram. Den procentuella effekten på låntagarna blir mycket stor när räntan är så låg som i dag, och hushållen visar redan att de agerar på nya regleringar och oro för prisnedgång.

Riksbanken bör i september flagga för små räntehöjningar och sedan höja räntan under hösten. Jag är däremot inte alls säker på att den gör det. Den underliggande inflationen är alltför låg, 1,3 procent. Det är faktiskt samma nivå som när Riksbanken började med negativ ränta – inget är vunnet med nuvarande politik. Svensk ekonomi har toppat och konjunkturen lär bli sämre om än inte svag. Kommer Riksbanken inte till skott inom kort är risken att konjunkturen viker dessförinnan.

Chefsekonom på Nordea som skriver krönikor i Affärsvärlden var fjärde vecka.

Ingen prispåverkan av torkan

Sommarens torka med sämre skördar och nödslakt är en stor utmaning för de svenska bönderna. Men normala skördar i andra delar av världen gör att det blir liten effekt på inflationen. Livsmedelspriser sätts globalt.

Annika Winsth

Mest läst

Premiumnyheter

Aktuellt inom

Bostad & fastighet