Effektivare extramiljarder

Levererar sjukvården, når skolan kunskapsmålen, och ingriper polisen nuförtiden vid brott? Skulle Sverige klara en allvarligare pandemi? Allt fler ifrågasätter om inte kärn­staten numera snuvar medborgarna på sin del av samhällskontraktet. Flertalet anser det förnuftigt att avstå delar av sin egen individuella frihet i ett tänkt utbyte med det allmänna, men bara om det som ska fås i gengäld verkligen presteras. I våra dagar växer tvivlet på om transaktionen håller vad den en gång lovat. I det läget vore det förstås politiskt tjänstefel av oppositionen att inte försöka slå S-regeringen i det som tidigare varit en rödgrön hemmagren – det här att tillföra välfärden mer resurser. Då antas det offentliga bättre kunna effektuera leveransen av sin del i avtalet.

Det offentliga åtagandet, förpliktelsen till medborgarna, har traditionellt distribuerats via den offentliga sektorn. Denna finansieras till största delen av skatter. Det rör sig om jättelika belopp, nära halva Sveriges BNP. Svenska skattebetalare har utgifter på över 800 miljarder kronor per år för det som ibland kallas för välfärdens kärna, eller välfärdstjänsterna. Cirka 90 procent av regionernas kostnader utgörs av hälso- och sjukvård. Omkring 75 procent av kommunernas utgifter består av kostnader för skola, vård och omsorg.